91ÊÓÆ”

21 maj 2017

Hiv är en sjukdom som är historiskt laddad med åsikter och värderingar. I en avhandling från Linköpings universitet undersöks samhällets föreställningar om hiv och hur sjukdomen kan erfaras av personer med hiv. Det är en berättelse om påtvingad skuld, skam och tystnad. 

Med hjÀlp av effektiva mediciner kan personer med hiv leva ett lÄngt liv. Men mÄnga med hiv utsÀtts ofta för diskriminering dÄ omgivningen har en förÄldrad bild av hiv eller saknar kunskap om vad hiv innebÀr.

– Det finns inte mycket forskning om hur vardagen kan se ut för de 7 000 personer som lever med hiv i Sverige. Idag Ă€r hiv i Sverige rent medicinskt mindre dramatisk Ă€n den var pĂ„ 80- och 90-talet, men pĂ„ det sociala planet har inte tillrĂ€ckligt Ă€ndrats. Det vittnar mina intervjupersoner om, sĂ€ger DesireĂ© Ljungcrantz, doktor pĂ„ institutionen för Tema vid Linköpings universitet.

Genom tolv djupintervjuer, sjĂ€lvbiografier, dokumentĂ€rfilmer och autofiktiva texter Ă„skĂ„dliggör studien samhĂ€llets förestĂ€llningar om hiv och hur sjukdomen kan erfaras. Det Ă€r en ovanlig doktorsavhandling dĂ€r författaren inte pĂ„ ett tryggt och behörigt avstĂ„nd betraktar ett fenomen. IstĂ€llet för att skildra ”den hiv-smittade” i smittskyddsinspirerade ordalag skriver hon nĂ€ra hiv och berĂ€ttar genom ett alter ego om sitt eget liv med hiv. Det Ă€r en avhandling som berör pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n en akademisk text brukar göra.

Att komma ut ur hiv-garderoben

Bilden som vÀxer fram genom intervjupersonernas berÀttelser Àr en vardag full av övervÀgande om huruvida man ska berÀtta eller inte. Ska man sÀga pÄ dotterns förskola att man har hiv? Kan man lÄta sina mediciner stÄ framme i köket till beskÄdan för eventuella gÀster? Det Àr alltsÄ i möten med andra mÀnniskor som hiv blir pÄtagligt. PÄ akuten, hos tandlÀkaren, i matlaget och vid familjemiddagen. Vid de tillfÀllen man vÀljer att berÀtta vittnar informanterna om tystnad och undvikande.

RÀdsla och skam Àr ocksÄ ett Äterkommande tema för intervjupersonerna. Det Àr olika sorters rÀdsla: rÀdsla för att bli illa bemött och bortstött, men ocksÄ för att föra över hiv till nÄgon annan, trots att medicinska studier konstaterat att överföringen Àr mycket lÄg för den som kÀnner till sin hiv-status och medicinerar. Skammen trÀder in nÀr man inser att man i andras ögon Àr en misslyckad person som avviker frÄn förvÀntningar, ideal och normer.

– I Sverige distanserar vi oss ofta till hiv. Det Ă€r ”andra”, i tid och rum, som fĂ„r sjukdomen. DĂ€rför var det viktigt för mig att nyansera den bilden, att komma nĂ€ra personer med hiv och göra dem till individer. Jag hoppas att den hĂ€r doktorsavhandlingen ger personer med hiv en röst, sĂ€ger DesireĂ© Ljungcrantz.

žéĂ„»ć

UtifrÄn de samtal Desireé Ljungcrantz har haft med sina informanter vill hon lyfta nÄgra punkter som kan underlÀtta vardagen för den som har hiv:

  • TrĂ€ffpunkter behövs dĂ€r personer med hiv kan trĂ€ffas utan att behöva komma ut.
  • Öka medvetenheten inom skola och vĂ„rd kring vad ett bra bemötande Ă€r.
  • Media behöver medvetenhet kring hur det kan rapporteras och skrivas om hiv pĂ„ ett mindre kĂ€nslomĂ€ssigt sĂ€tt.
  • SamhĂ€llet borde betĂ€nka lĂ€karens roll som bĂ„de omsorgsgivare och övervakare. LĂ€karen Ă€r den som ska ge omsorg, men samtidigt övervakar hen att patienten följer smittskyddslagen, vilket försĂ€tter patienten i en sĂ„rbar sits.
  • Vem som helst kan fĂ„ hiv. Behandla den som har hiv som du behandlar din vĂ€n. Vi borde reflektera kring vad kĂ€nslor sĂ„som rĂ€dsla och skam gör med oss som mĂ€nniskor och medmĂ€nniskor bĂ„de pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„ och individnivĂ„.
  • Det behövs fler normkritiska samtal om vilka slags sĂ€tt att leva och vilka personer som anses acceptabla. Vi borde reflektera kring hur vi skapar ”vi” och ett ”dem” och hur det utesluter vissa och inkluderar andra.

Avhandling:

SkrubbsÄr: berÀttelser om hur hiv förestÀlls och erfars i samtida Sverige

Forskningsnyheter

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.

En man och en kvinna i en park.

Översvämningar - så kan fastighetsägare jobba förebyggande

Risken för kraftiga skyfall och stora översvämningar ökar i takt med klimatförändringarna. Men fastighetsägare – oavsett storlek – underskattar ofta sitt eget ansvar. Forskare vid LiU kan nu visa hur man kan gripa sig an det förebyggande arbetet.

PortrÀtt (Gustaf Hendeby).

När forskning och försvar flyter samman

Spänt politiskt läge i världen, krig i Europa och ett vardagsliv med allt fler hot mot vår säkerhet – vad gör då forskningen? Mer än vad du kanske tror och det kommer att bli mer. Försvarsforskningen är mer aktiv än någonsin.