91ÊÓÆ”

20 oktober 2016

Det är sedan länge känt att barn med funktionsnedsättningar i högre grad utsätts för våld från jämnåriga, våld i hemmet, sexuella övergrepp, tvångssterilisering, tvångsaborter och våld som sker under behandling. Trots kritik från FN har Sverige länge saknat en samlad bild av hur dessa barn har det. Två LiU-forskare har nu på uppdrag av Socialdepartementet och Allmänna Barnhuset kartlagt kunskapsläget i en rapport. 

– Barn med funktionsnedsĂ€ttningar har samma rĂ€ttigheter som andra barn, men det verkar inte som att rĂ€ttigheterna följs. VĂ„r rapport visar vad som kan vara ett första steg för att förbĂ€ttra situationen, sĂ€ger Carl Göran Svedin vid Barnafrid pĂ„ Linköpings universitet, en av de forskare som kartlagt vilken svensk forskning som finns om barn med funktionshinder och i vilken utstrĂ€ckning barnen utsĂ€tts för vĂ„ld och krĂ€nkningar.

Sveriges bristande kunskap om barn med funktionsnedsÀttningar och det vÄld och de krÀnkningar som barnen utsÀtts för har kritiserats. BÄde FN:s kommitté för barns rÀttigheter och FN:s kommitté om konventionen om rÀttigheter för personer med funktionsnedsÀttning har efterlyst uppgifter och statistik över vÄld mot barn med funktionsnedsÀttning. Med anledning av detta har en kunskapssammanstÀllning av den totala utsattheten för vÄld och krÀnkningar tagits fram.

Misshandeln sker i hemmet

Rapporten visar bland annat att barn med kronisk sjukdom eller funktionsnedsÀttningar dubbelt sÄ ofta utsÀtts för mobbing. Studierna visar ocksÄ att fysisk misshandel i huvudsak sker i hemmet, medan mobbingen sker i skolan eller pÄ nÀtet. Bland 20-Äringar med funktionsnedsÀttningar angav 15 procent att de blivit slagna, bitna eller sparkade av förÀldrarna under uppvÀxttiden.

– Den ökade stressen hos förĂ€ldrar till barn med funktionsnedsĂ€ttning behöver uppmĂ€rksammas tillsammans med det tabu som verkar finnas mellan professionella och förĂ€ldrar att tala om detta, sĂ€ger Carl Göran Svedin.

Författarna till rapporten konstaterar att det behövs information och vidareutbildning inom de flesta omrÄden dÀr vuxna trÀffar dessa barn. Det gÀller sÄvÀl förÀldrar och anhöriga som professionella inom skola, vÄrd, omsorg och rÀttsvÀsende. Det behöver ocksÄ föras in mer kunskap pÄ lÀrosÀtenas grundutbildningar.

Författarna listar i ett antal punkter förslag som kan leda till förbÀttringar:

Strategier och förebyggande ÄtgÀrder som handlar om vÄld och övergrepp mot barn behöver innefatta ett funktionshinderperspektiv.
Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan för funktionsnedsatta barn behöver moderniseras sÄ att den innehÄller en balans av relationskunskap, bejakande av sexualitet samt kunskap om risker och vÄld.
Kunskap om vÄld bör vara obligatoriska i grundutbildningar som riktar sig till personer som kommer att arbeta med barn.

Carl Göran Svedin Ă€r professor vid Linköpings universitet och centrumchef för Barnafrid. Bakom rapporten stĂ„r Ă€ven Linda Jonsson, universitetslektor vid Linköpings universitet och Barnafrid, samt Åsa Landberg, barnpsykolog, Stiftelsen AllmĂ€nna Barnhuset.



Rapporten
Om barn med funktionsnedsĂ€ttning i Sverige och deras utsatthet för vĂ„ld och krĂ€nkningar. Carl Göran Svedin, Linda Jonsson, Åsa Landberg.



Bilder:
överst: iStock Photo
nederst: Linköpings universitet

Fler nyheter om barn

TvÄ kvinnor inomhus

Dold marknad för barnavård i nytt ljus

Under 1900-talet fanns en marknad i Sverige där barn föddes och vårdades mot betalning. Forskarna Johanna Sköld och Johanna Sjöberg avslöjar hur kommersiella förlossningshem och barnpensionat fungerade parallellt med välfärdsstatens framväxt.

Pojke sitter vid fönster tillsammans med katt

Barnens rättigheter efter våld behöver stärkas

För barn som bor i skyddat boende efter att ha upplevt våld i hemmet blir det ofta svårt att träffa föräldern som utövat våld. Även barnens möjlighet att gå i skolan kan brista. Det visar ett projekt om att stärka barns rättigheter i skyddat boende.

Barn och förÀlder tillsammans framför en platta

Barnens skärmtid ökade under pandemin

Att barnen lagt mer tid på digitala medier under pandemin behöver nödvändigtvis inte vara dåligt. Vad de gör när de sitter framför skärmen spelar däremot stor roll, och om de har sällskap. Det visar en forskare vid Linköpings universitet.