91视频

Vi ser innovativa milj枚er v盲xa fram runt om i v盲rlden. Det handlar om b氓de kollektiva milj枚er och om enskilda f枚retag som skapar sin egen innovationsmilj枚, ibland i form av byggnader kallade 鈥漣nnovation centers鈥�.

Baserat p氓 m盲nniskans behov kommer i detta projekt att konkretiseras ett antal kriterier p氓 fysiska milj枚er f枚r att st枚dja innovativa processer. Metoden inkluderar studier av agtech-relaterade milj枚er som vi med facit i hand vet har genererat innovation 鈥� men ocks氓 intressanta milj枚er fr氓n andra sektorer.

Exempel p氓 begrepp vi anv盲nder i analysen 盲r moodboard, som beskriver st盲mningen eller k盲nslan hos en plats eller i en rumsmilj枚.鈥� D氓 vi definierar innovation som b氓de utveckling (av n氓got principiellt nytt) och insteg p氓 marknader kommer vi inte bara studera milj枚er som st枚djer utveckling utan ocks氓 milj枚er som st枚djer insteg. Det sistn盲mnda kan handla om inspirerande milj枚er d盲r nya produkter och koncept visualiseras med aptitlig inredning och modern teknik. Vi beaktar ocks氓 tempor盲ra milj枚er s氓som montrar p氓 m盲ssor.

Projektet drivs av House by Stark AB, V盲derstad, Sankt Kors Fastighets och Link枚pings universitet.鈥�

Det här projektet handlar om att utveckla ny kunskap om hur olika spektrala signaturer relaterar till faktiska fenomen hos gröda eller jord och att sedan, baserat på dessa nya kunskaper, utveckla idéer till nya konkreta tjänster för lantbrukare och rådgivare.

Projektets upplägg är att använda artificiell intelligens och machine learning för att definiera optimala samband mellan data av olika typer, exempelvis radiometrisk sensordata från satelliter eller drönare, markdata, väderdata samt jordbruksdata. Slutresultatet ska bli förbättrade beslutsstöd tillgängliga via Hushållningssällskapets befintliga beslutsstödsportal markkartering.se.

Dessa beslutsstöd skapas genom att markens förhållanden och grödans vitalitet kontinuerligt kan övervakas. Projektet är ett samarbete mellan Hushållningssällskapet Östergötland, Linköpings universitet, "testpiloter" och "bollplank" i form av lantbruksföretag, Hushållningssällskapet Skåne, T-Kartor m.fl.

Det vore gynnsamt f枚r jordbruket om man kunde 枚ka f枚r盲dlingsv盲rdet av spannm氓l. Det g盲ller inte minst st盲rkelse- och havrebaserade produkter.

Fr氓gor i projektet

• Vilka anv盲ndningsomr氓den finns f枚r olika produkter?
• Vilka 盲r de mest intressanta potentiella k枚parna?
• Vad efterfr氓gar de egentligen?
• Vilka m枚jligheter finns f枚r Sverige att m枚ta efterfr氓gan genom ny teknik?
• Hur g氓r vi smartast fr氓n potentiell aff盲rsm枚jlighet till verklig aff盲r och f氓r med oss hela f枚r盲dlingskedjan?
  
  

Inom ramen f枚r projektet ska ocks氓 de framtr盲dande p氓verkansfaktorerna f枚r protein och falltal analyseras, inte minst hur transporter och framf枚rallt lagring/torkning sker idag och skulle kunna ske i framtiden. Projektet 盲r ett samarbete mellan Lantm盲nnen och Link枚pings universitet.

Att bestämma könet på ägg i tidigt skede har länge efterfrågats. Men ingen har ännu tagit fram en kommersialiserad lösning för sortering av befruktade dag-gamla ägg. Det här projektet handlade om att försöka realisera den visionen.

Samarbete med Nederländerna
I exempelvis Nederländerna pågår forskningsprojekt rörande sensorer för analys av olika faktorer inom fjäderfäbranschen – inte minst äggnäringen. I Östergötland finns många företag i just äggnäringen och Region Östergötland har passande nog etablerat ett samarbete med Poultry Expertise Center i Food Valley i Nederländerna.

Använder gassensorer
Ingen har ännu tagit fram en kommersialiserad lösning för sortering av befruktade dag-gamla ägg. Teamet valde att angripa problemet på ett nytt sätt, nämligen med gassensorer. I projektet medverkar Linköpings universitet och branschorganisationen Svenska Ägg. Även Vreta Kluster AB och Swedfarm AB har roller i projektet.

Flygteknikföretaget Saab har uppfunnit ett nytt högeffektivt och hydrauliskt flexibelt ställdon (HILA) som i framtiden skulle kunna användas också för jordbruksmaskiner.

Behov av flexibla maskiner
Inom området fältmaskiner i jordbruket har man sedan 1700-talet intresserat sig för såmaskiner med olika skepnader såsom olika radavstånd anpassade till gröda eller odlingsfilosofi. Det finns idag också behov av flexibla maskiner som också är breda nog för att uppnå hög produktivitet. I sådana maskiner behövs förstklassiga ställdon.

Möjliggör snabb förflyttning
HILA-principen kan förenklat beskrivas som när två händer halar in ett rep. Den möjliggör mycket långa slaglängder och breda maskiner. Ställdonet kan exempelvis möjliggöra hopfällning med låg tyngdpunkt för att snabbt kunna förflytta sig mellan åkerfält.

Projektidén är att skapa en demonstrator av denna ur flygteknikens sprungna uppfinning. Målet är att på sikt bygga en försöksmaskin, dvs. en mindre maskin att använda vid odlingsförsök. I projektet ingår att föra dialoger med potentiella samarbetspartners i jordbruksbranschen. I projektgruppen ingår Linköpings universitet, Hushållningssällskapet och Saab.

Data är kung, säger man. Men att på ett effektivt och robust sätt producera och dra nytta av data är lättare sagt än gjort. Dock är det en förutsättning om man vill realisera visioner om exempelvis artificiell intelligens och maskininlärning.

Öppen standard
Data måste lagras säkert, så de inte förstörs eller sprids till obehöriga, struktureras så man hittar i en snabbt växande datamängd och visualiseras. Detta görs delvis idag av många aktörer. Problemet är att alla gör det på sitt sätt. Det behövs en öppen standard.

En möjliggörare är en flexibel och kostnadseffektiv infrastruktur för datainsamling. Denna innefattar både fältmässig teknik som inte kräver strömförsörjning eller frekventa batteribyten samt en kommunikationslänk som täcker ett normalt lantbruk och som minimerar löpande licenskostnader.

Utvecklas i samarbete med lantbrukare
Målet med detta projekt är bland annat att utveckla en kabelfri och licensfri lösning som är förberedd för framtidens behov av datainsamling. I projektet ingår att bygga demonstratorer i samarbete med rådgivare och slutanvändare. Projektet drivs av Linköpings universitet i samarbete med lantbrukare och andra aktörer. Som inspiration används erfarenheter av teknik som är utvecklad för att skydda noshörningar i Afrika mot tjuvjägare.