Om problemet: Markpackning
Lantbruket har genomgĂ„tt en pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt positiv utveckling under de senaste trettio Ă„ren. Trots det har inte skördarna nĂ„tt sin fulla potential. Markpackning Ă€r en del av problemet och det i sin tur har att göra med att maskinerna blivit större och större. Under 1970-talet vĂ€gde en typisk traktor mindre Ă€n 6 ton. Idag Ă€r traktorer över 9 ton mer regel Ă€n undantag. Vi ser ocksĂ„ tröskor pĂ„ över 30 ton. Under 1970-talet vĂ€gde tröskorna under 10 ton. För att inte tala om flytgödselspridare â pĂ„ över 50 ton!
Varför Ă€r dĂ„ markpackning sĂ„ skadligt? Se illustrationen âMarkpackningens effekterâ. I korthet: Om packning uppstĂ„r hĂ€mmas grödans rotutveckling (1). Ăven vattenflödena (2), kvĂ€veprocesserna (3), det biologiska livet i marken (4) och syretillgĂ„ngen (5) hĂ€mmas. Allt detta pĂ„verkar skördeutfallet. Inte nog med det: Genom att markpackning leder till mindre syretillgĂ„ng skapas en anaerob miljö. I en sĂ„dan stimuleras denitrifikation (omvandling av ammoniumkvĂ€ve till nitrat) och nitrifikation (omvandling av nitrat till lustgas). Lustgas i sin tur Ă€r negativt för klimatet och dĂ€rmed har markpackning ocksĂ„ en klimateffekt. Markpackning gör ocksĂ„ att jordbearbetningen krĂ€ver mer energi och att man fĂ„r mindre skörd per hektar, vilket innebĂ€r sĂ„vĂ€l ökade kostnader som ökad (negativ) klimatpĂ„verkan per enhet skörd. En uppskattning Ă€r att packning som följd av t.ex. körning vid fel tidpunkter kan innebĂ€ra en skördeminskning pĂ„ 10 procent eller mer.
Foto Markpackningens effekter
Ibland Ă€r risken lĂ„g för markpackning â och dĂ„ gĂ€ller det att köra!
Hur fungerar Compaction Prevention System?
Den nya uppfinningen möjliggör kontinuerlig och automatisk indikering av förvĂ€ntad markpackning. DĂ€rmed kan lantbrukaren i realtid fatta rĂ€tt beslut för att minimera markpackning. HjĂ€rnan i systemet Ă€r en datorprocessor som löpande syntetiserar information om förvĂ€ntad markpackning med hjĂ€lp av en unik algoritm. Syntetiseringen resulterar i ett markpackningsindex som styr en markpackningsindikator i form av en mĂ€tare för markpackningsrisken (som pĂ„minner om en hastighetsmĂ€tare) och kartor dĂ€r man tydligt ser riskbilden pĂ„ olika fĂ€lt och olika delar av fĂ€lt. Informationen som krĂ€vs för datorprocessorns syntetisering bestĂ„r av kartdata med fĂ€ltkonturer och lerhalter, markfukt, gps-position hos fordonet, krafter mot marken samt fĂ€ltstatus, vilket förenklat handlar om i vilken grad det finns nĂ„gon âarmeringâ i form av vĂ€xande gröda eller ej.Flera Ă„rs arbete, patent och omfattande underlag
Om Agtech 2030
Agtech 2030 Ă€r ett sĂ„ kallat VinnvĂ€xtinitiativ. MĂ„let Ă€r att etablera en innovationsmiljö med siktet instĂ€llt mot framtidens lantbruk. Bland fokusomrĂ„dena kan nĂ€mnas sensorer, digitalteknik, artificiell intelligens och sakernas internet â men ocksĂ„ affĂ€rsutveckling. HuvudfinansiĂ€rer Ă€r Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, Region Ăstergötland och Linköpings universitet. Inom Agtech 2030 ingĂ„r flera privata och offentliga organisationer. Bland dessa finns teknikbolag, lantbruksföretag, lantbruksmaskinföretag, konsultföretag och aktörer som representerar förĂ€dlingskedjor. Inom Linköpings universitet samverkar flera institutioner med olika Ă€mnesinriktningar. Initiativet som helhet har ocksĂ„ en uttalad samarbetsvision gentemot företag och organisationer i omvĂ€rlden.
Kontaktpersoner:
Generella frÄgor:
Per Frankelius
per.frankelius@liu.se
Tekniska och praktiska frÄgor:
Axel Lagerfelt
axel@tolefors.se
Agronomiska frÄgor:
Ulrik Lovang
ulrik@lovang.se
Tekniska och praktiska frÄgor:
Per Eke-Göransson
per@abylund.se
Datortekniska frÄgor:
Marcus Broström
marbr923@student.liu.se