91ÊÓÆ”

04 april 2022

Den första februari genomfördes webbinariet ”Torkning och lagring av spannmål” med runt 150 deltagare. Webbinariet arrangerades i samverkan mellan Agtech 2030 och SmartAgri under namnet Smart Agtech inom ramen för kommunikationskonceptet Agroväst Gröna möten.

Silos för torkning.
Två silos för torkning. Foto: Tolefors.

Viktig kunskap för svenskt lantbruk

Forskning har visat att så mycket som 10% av alla livsmedel i världen förstörs genom bristfällig torkning och lagring. För den enskilde lantbrukaren står stora ekonomiska summor på spel om inte torkning och lagring fungerar. Torkning är extra viktigt i länder som Sverige där fukthalten på skördade produkter kan vara betydande. Behovet av kunskap kring kvalitet vid torkning av spannmål ökar också bland lantbrukarna.

– Det är väldigt viktigt med torkning, lagring och andra konserveringsmetoder för dagens lantbrukare. De behöver hålla koll på både tekniken och ekonomin och noga välja vad som är den bästa lösningen för varje enskild gårds behov och typ. Jag hör ofta att det finns ett behov av oberoende rådgivning, säger Per Frankelius, universitetslektor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, och proccesledare för Agtech 2030.

Sammanfattningsvis

Webbinariet bjöd totalt nio talare inom olika områden och alla deltagarna bidrog med stort engagemang och mycket kommentarer som besvarades löpande och i chatten. Per Frankelius, som modererade seminariet, sammanfattade upplevelsen i slutet av dagen med tio ”Bullet Points”;
  1. Vi lever i en ny tid nu. I de uppkopplade systemens värld.
  2. Att väga är att veta. Lantbrukare har vägt i alla tider men dagens teknik erbjuder nya möjligheter.
  3. Prognosernas betydelse. Möjligheter i att kunna ta vara på de prognoser som finns och hitta indikatorer är under kraftig utveckling.
  4. Fossila alternativ. Ersätter diesel som varit central som energikälla för torkning.
  5. Helhetssynen är avgörande. Skördekapaciteten är alltid viktig men ofta är inte mottagningskapaciteten i tork och silo på gården i samma nivå – alla delar måste hänga ihop.
  6. AI kommer närmre. Nu kopplar vi ihop flera tork- och siloanläggningar på samma sätt som lantbruksmaskiner pratar med varandra. Ovanpå detta adderas förstås artificiell intelligens.
  7. Spårbarheten driver hållbarheten. Genom att dela information om hela värdekedjan kan vi argumentera för enskilda gårdars mervärden.
  8. Nya torkmetoder. RISE berättade om nio olika tekniker, ex: infraljudsteknik, IR- och mikrovågsteknik
  9. Torkteorin som grund. Kunskapen kring de biologiska processerna behöver öka än mer.
  10. Planlager och kalluftstorkar. Genom moderna högtrycksfläktar kan klassiska koncept få sin renässans.

Läs mer seminariet i sin helhet, och om respektive föreläsare.


Kontakt

Nyheter från Agtech 2030

Kvinnlig bonde hÄller lamm.

Fårbonde med AI-drömmar

Fårbonden Karin Ljungars-Lundqvist på Henstorp i Skeppsås mellan Borensberg och Skänninge i Östergötland drömmer om nya tekniska lösningar och att utöka produktionen. Och så älskar hon sina lamm.

En gruppbild.

Hur stärker Irland sitt lantbruk?

Den 4–6 februari deltog Agtech Sweden och Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering från Linköpings universitet i en delegationsresa till Irland, arrangerad av Jordbruksverket inom AKIS analysgrupp.

Gruppbild med deltagare, kursansvarig och förelÀsare.

Agtech och Kunskapsnavet i fokus för driftledarstudenter

Föreläsning, rundtur i verkstaden och besök på en innovationsgård. Folkuniversitetets driftledarstudenter fick ett matigt studiebesök i Linköping.

Vinnväxt-initiativet Agtech 2030

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.