FrÄn sina Är pÄ Ericsson har Gunnar Bark med sig ett genuint intresse för samarbete mellan företag och akademi, han har sett vad som inte fungerar men ocksÄ hur viktigt samarbetet kan vara, för bÄda parter.
â Jag har följt utvecklingen av mobilt bredband under 20 Ă„r pĂ„ Ericsson, det har varit en jĂ€ttespĂ€nnande resa. Nu ska det bli lika spĂ€nnande att följa utvecklingen av ny teknik vid andra företag och i andra sammanhang, sĂ€ger han.
Arenorna ska vara just arenor dÀr ny teknik, nya algoritmer och nya mjukvaror frÄn bÄde forskningslabb och företagens utvecklingsavdelningar ska testas under realistiska former. HÀr ska man kunna ta helhetsgrepp i verklighetsnÀra scenarion. Den utmaning som vÀntar Gunnar Bark Àr dÀrför att bygga upp en helt ny typ av samarbeten, med fler parter inblandade och dÀr nÄgra stigar Ànnu inte Àr upptrampade mellan företag och akademi.
â PĂ„ pappret Ă€r de företag som Ă€r engagerade inom WASP intresserade, men det Ă€r inte lika lĂ€tt för dem att avsĂ€tta tid. Att leverera teknik gĂ„r ofta bra, men forskare eller utvecklare mĂ„ste ocksĂ„ vara engagerade för att fĂ„ ihop helheten, sĂ€ger han.
Det kan Àven bli problem med konkurrenter.
â NĂ€r det gĂ€ller den lĂ„ngsiktiga forskningen sĂ„ fungerar det bra, men ju nĂ€rmare vi kommer tillĂ€mpningarna desto knepigare Ă€r det med konkurrensen.
Inte minst gÀller det att fÄ doktorander och deras handledare att intressera sig för industriella tillÀmpningar. För dem Àr möjligheten till publicering det absolut viktigaste.
engagemang i WARA i sitt cv gör det definitivt enklare att fÄ ett toppjobb i industrin efter examen, sÀger Gunnar Bark.
Men inte heller detta Àr nÄgon enkel uppgift: inom WASP finns i dag 100 doktorander och ungefÀr 70 handledare vid fem universitet. Fler Àr pÄ gÄng.
â Det hĂ€r Ă€r ingen rymdresa dĂ€r man har ett bestĂ€mt mĂ„l och mĂ„ste fokusera pĂ„ den forskning som behövs för att komma dit. MĂ„len för WASP Ă€r mycket bredare Ă€n sĂ„, det handlar om att bygga upp en kunskapsplattform. Vi kan inte komma uppifrĂ„n och diktera nĂ„gra villkor, vi kan bara inspirera och försöka fĂ„ upp ögonen hos doktorander, handledare och företag för vilka möjligheter och konkurrensfördelar arenorna ger.
Den fysiska arenan ligger norr om VÀstervik, kustnÀra och med mÄnga olika terrÀngtyper. Ett planerat testscenario Àr en sök- och rÀddningsinsats till sjöss dÀr autonoma bÄtar och drönare ska samarbeta med varandra och fatta autonoma beslut. Just nu arbetar de inblandade forskarna och företagen med hÄrd- och mjukvara i de egna labben, men i september 2018 ska det första testet ske under helt realistiska former.
Den andra arenan heter WARA CAT, som stÄr för Collaborative and Autonomous Transport.
Den fysiska arenan heter Asta Zero och finns utanför BorÄs. HÀr byggs infrastruktur för att utveckla och testa automatisk körning liksom samarbetande intelligenta transportsystem. Ett exempel: NÀr flera fordon nÀrmar sig en korsning ska inte alla behöva stanna, en eller flera ska bromsa in och andra köra pÄ.
Fordonen kommunicerar och koordinerar sina hastigheter via ett nyligen installerat mobilt 5G-system. MÄlet Àr att öka möjligheterna till förarlösa transporter, öka trafikeffektiviteten och maximera sÀkerheten.
Förutom de nÀra tvÄ miljarder kronor som tidigare satsats i WASP avsatte Knut och Alice Wallenbergs stiftelse nyligen ytterligare en miljard kronor för en satsning pÄ artificiell intelligens.
â Vi diskuterar nu hur vi ska koppla forskningen inom artificiell intelligens till arenorna, en tredje arena kan komma i frĂ„ga. Vilken typ av arena detta landar i beror ocksĂ„ pĂ„ vilka företag som Ă€r intresserade, konstaterar Gunnar Bark.
â Jag har följt utvecklingen av mobilt bredband under 20 Ă„r pĂ„ Ericsson, det har varit en jĂ€ttespĂ€nnande resa. Nu ska det bli lika spĂ€nnande att följa utvecklingen av ny teknik vid andra företag och i andra sammanhang, sĂ€ger han.
WASP
Wallenberg Autonomous Systems and Software program, WASP, Àr Sveriges enskilt största forskningssatsning nÄgonsin med en finansiering pÄ nÀrmare tre miljarder kronor fram till 2026. MÄlet Àr att bygga upp en solid kunskapsplattform inom omrÄdet som gör det möjligt för svensk industri att fortsÀtta vara konkurrenskraftig och ligga i den absoluta framkanten.Arenorna ska vara just arenor dÀr ny teknik, nya algoritmer och nya mjukvaror frÄn bÄde forskningslabb och företagens utvecklingsavdelningar ska testas under realistiska former. HÀr ska man kunna ta helhetsgrepp i verklighetsnÀra scenarion. Den utmaning som vÀntar Gunnar Bark Àr dÀrför att bygga upp en helt ny typ av samarbeten, med fler parter inblandade och dÀr nÄgra stigar Ànnu inte Àr upptrampade mellan företag och akademi.
â PĂ„ pappret Ă€r de företag som Ă€r engagerade inom WASP intresserade, men det Ă€r inte lika lĂ€tt för dem att avsĂ€tta tid. Att leverera teknik gĂ„r ofta bra, men forskare eller utvecklare mĂ„ste ocksĂ„ vara engagerade för att fĂ„ ihop helheten, sĂ€ger han.
Det kan Àven bli problem med konkurrenter.
â NĂ€r det gĂ€ller den lĂ„ngsiktiga forskningen sĂ„ fungerar det bra, men ju nĂ€rmare vi kommer tillĂ€mpningarna desto knepigare Ă€r det med konkurrensen.
Inte minst gÀller det att fÄ doktorander och deras handledare att intressera sig för industriella tillÀmpningar. För dem Àr möjligheten till publicering det absolut viktigaste.
BÀttre förutsÀttningar
â Vi mĂ„ste visa för dem att de fĂ„r bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för sin forskning och att publiceringarna vĂ€ger tyngre om forskningen ocksĂ„ har industrirelevans. Att ha med ettengagemang i WARA i sitt cv gör det definitivt enklare att fĂ„ ett toppjobb i industrin efter examen, sĂ€ger Gunnar Bark.
Men inte heller detta Àr nÄgon enkel uppgift: inom WASP finns i dag 100 doktorander och ungefÀr 70 handledare vid fem universitet. Fler Àr pÄ gÄng.
â Det hĂ€r Ă€r ingen rymdresa dĂ€r man har ett bestĂ€mt mĂ„l och mĂ„ste fokusera pĂ„ den forskning som behövs för att komma dit. MĂ„len för WASP Ă€r mycket bredare Ă€n sĂ„, det handlar om att bygga upp en kunskapsplattform. Vi kan inte komma uppifrĂ„n och diktera nĂ„gra villkor, vi kan bara inspirera och försöka fĂ„ upp ögonen hos doktorander, handledare och företag för vilka möjligheter och konkurrensfördelar arenorna ger.
Arenorna
TvÄ arenor Àr i gÄng. Den arena som kommit lÀngst Àr WARA PS, public safety.Den fysiska arenan ligger norr om VÀstervik, kustnÀra och med mÄnga olika terrÀngtyper. Ett planerat testscenario Àr en sök- och rÀddningsinsats till sjöss dÀr autonoma bÄtar och drönare ska samarbeta med varandra och fatta autonoma beslut. Just nu arbetar de inblandade forskarna och företagen med hÄrd- och mjukvara i de egna labben, men i september 2018 ska det första testet ske under helt realistiska former.
Den andra arenan heter WARA CAT, som stÄr för Collaborative and Autonomous Transport.
Den fysiska arenan heter Asta Zero och finns utanför BorÄs. HÀr byggs infrastruktur för att utveckla och testa automatisk körning liksom samarbetande intelligenta transportsystem. Ett exempel: NÀr flera fordon nÀrmar sig en korsning ska inte alla behöva stanna, en eller flera ska bromsa in och andra köra pÄ.
Fordonen kommunicerar och koordinerar sina hastigheter via ett nyligen installerat mobilt 5G-system. MÄlet Àr att öka möjligheterna till förarlösa transporter, öka trafikeffektiviteten och maximera sÀkerheten.
Förutom de nÀra tvÄ miljarder kronor som tidigare satsats i WASP avsatte Knut och Alice Wallenbergs stiftelse nyligen ytterligare en miljard kronor för en satsning pÄ artificiell intelligens.
â Vi diskuterar nu hur vi ska koppla forskningen inom artificiell intelligens till arenorna, en tredje arena kan komma i frĂ„ga. Vilken typ av arena detta landar i beror ocksĂ„ pĂ„ vilka företag som Ă€r intresserade, konstaterar Gunnar Bark.
