Ett av mĂ„len för Patrick Dohertys forskning Ă€r att fĂ„ stora system, med mĂ€nniskor och olika typer av robotar, att arbeta tillsammans.Â
â Det betyder att mĂ€nniskor mĂ„ste kunna delegera uppgifter till robotar, robotar delegera uppgifter till mĂ€nniskor, robotar till andra robotar och mĂ€nniskor till andra mĂ€nniskor, pĂ„ ett sĂ„ effektivt sĂ€tt som möjligt, sĂ€ger han.
I fallet med fjÀllrÀddningen kan snabbhet rÀdda liv.
Beter sig som mÀnniskor
Inom den artificiella intelligensen utgÄr man frÄn hur mÀnniskor söker lösningar pÄ problem och fattar beslut: Vi söker kunniga mÀnniskor som kan bidra, vi trÀffas och diskuterar, vi gör upp planer, vi delegerar ut deluppgifter, fogar samman, delegerar, utför och utvÀrderar.
Men hur delegerar man en uppgift till en maskin och vad Àr en uppgift? Och hur ska en robot förstÄ vilken intention det samlade systemet har för att skapa en gemensam nytta?
Patrick Doherty bryter ner frÄgorna i bitar och definierar en uppgift, som bestÄr av en plan, ett mÄl och lite olika villkor, genom att skapa ett specifikationstrÀd.
Speech Act
Kommunikationen Àr ocksÄ viktig, vilket protokoll som anvÀnds och vilket sprÄk. Genom att anvÀnda modellen Speech Act kan olika dialoger utvecklas pÄ grundval av nÄgra olika kommandon, som exempel lyft frÄn marken, vÀnta, avslÄ begÀran, stanna kvar, föreslÄ, informera eller frÄga.
För att tvĂ„ system ska kunna samarbeta behöver de ocksĂ„ lita pĂ„ varandra, de behöver âskaka handâ och utbyta specifikationer, det hĂ€r kan jag.
Roboten fÄr sedan en uppgift specificerad för sig, genom specifikationstrÀdet. Den analyserar snabbt om den klarar uppgiften: exempelvis att ytan av den hÀr storleken ska skannas av inom 30 minuter och bilderna ska ha den hÀr upplösningen. StÀmmer förfrÄgan med de egna specifikationerna svarar roboten, ja, det dÀr kan jag.
I ett stort system Àr det mÄnga delsystem som ska svara ja, för att hela systemet ska kunna besluta att ja, vi kan.
Inte nog med det, de ska ocksÄ autonomt kunna flytta över en uppgift till den del i systemet som har de bÀsta förutsÀttningarna: exempelvis till den drönare som befinner sig nÀrmast den yta som ska skannas, har bÀst kamera etc.
För det finns det ett noga specificerat protokoll.
Skapar ny infrastruktur
Patrick Doherty visar en video dÀr en liten obemannad RMAX-helikopter skannar av en yta i italienska alperna och gör en 3D-karta över omrÄdet. Systemet testades inom det europeiska forskningsprojektet Sherpa dÀr Patrick Doherty och hans grupp deltog.
â HĂ€r handlar det om att fĂ„ sĂ„ mycket information sĂ„ möjligt sĂ„ snabbt som möjligt och dela den med övriga enheter, sĂ€ger Patrick Doherty.
MÀnniskor kan ocksÄ gÄ in och beordra systemet att titta lite extra nÀra pÄ ett omrÄde dÀr man misstÀnker att det kan finnas skadade personer, eller dÀr man ser tecken pÄ mÀnniskor i de bilder drönaren delar i realtid.
â MĂ€nniskan kan ge systemet precis sĂ„ mycket autonomitet som behövs för uppgiften, sĂ€ger han.Â
Det Àr ocksÄ viktigt att mÀnniskor kan gÄ in och avbryta ett uppdrag.
â DĂ€r arbetar vi pĂ„ en lösning just nu, sĂ€ger Patrick Doherty.
RED-UAS fjÀrde drönarkonferensen
FjÀllrÀddning Àr dock bara en del av nyttan:
â Vi skapar en infrastruktur som Ă€r anvĂ€ndbar i mĂ„nga olika applikationer, inte minst inom forskningsprogrammet WASP, Wallenberg Autonomous Systems and Software Program dĂ€r en demonstrator kring Public Safety (SĂ€kerhet pĂ„ allmĂ€nna platser) ska stĂ„ klar 2018-2019, sĂ€ger Patrick Doherty.
Patrick Doherty Àr professor i artificiell intelligens vid Institutionen för datavetenskap, IDA, och Àr en av de inbjudan huvudtalarna pÄ RED-UAS-konferensen som hölls parallellt med UAS-forum i Linköping. RED-UAS stÄr för Research, Education and Development of Unmanned Aerial Systems.
â Forskning och utbildning om drönare Ă€r ett relativt nytt omrĂ„de sĂ„ det hĂ€r Ă€r den fjĂ€rde konferensen som hĂ„lls, berĂ€ttar Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik. Tillsammans med Gustaf Hendeby och Martin Enqvist Ă€r han vĂ€rd för Ă„rets konferens.Â
Ett 60-tal deltagare har samlats till konferensen som hÄlls vartannat Är.
Andra Ă€mnen som togs upp var exempelvis forskning och utbildning inom simulering, trafikstyrning â drönarna fĂ„r inte krocka med eller störa trafikflyget, navigering och inte minst drönarnas roll i större autonoma system.
