91ÊÓÆ”

21 december 2022

Samhällsoro varierar över tid och kan leda till både politisk mobilisering och förlamning. Det berättar Maria Solevid under året sista CKS-seminarium.

Ungefär hälften av de som svarade på den senaste SOM-undersökningen oroade sig för miljöförstöring, försämrad havsmiljö och klimatförändringar. Fotograf: rrodrickbeiler

Under Ärets sista CKS-seminarium presenterade Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, resultat frÄn den senaste SOM-undersökningen om samhÀllsoro som genomfördes 2021.

Vad Àr samhÀllsoro?

Seminariet började med en genomgĂ„ng av vad begreppet ”samhĂ€llsoro” innebĂ€r. Maria Solevid förklarade att oro beror pĂ„ osĂ€kerhet, och försök att utveckla strategier för att minska osĂ€kerheten. KĂ€nslan leder till att mĂ€nniskor blir mer informationssökande och uppmĂ€rksamma, och kan lĂ€ra sig nya saker för att hantera kĂ€nslan. SamhĂ€llsoro förklarades dĂ€rför vara de uppfattningar om risk och hot pĂ„ den samhĂ€lleliga nivĂ„n, vilka varierar över tid.

Vilka framtidsproblem oroade vi oss för 2021?

Solevid fortsatte med att presentera de omrĂ„den som folk rapporterat sig vara ”mycket oroliga” för. Mest oro kĂ€nde folk inför den organiserade brottsligheten, tĂ€tt följt av oro för ökad narkotikaanvĂ€ndning. Även oro för miljöförstöring, försĂ€mrad havsmiljö, klimatförĂ€ndringar och terrorism var över hĂ€lften av respondenterna mycket oroade inför.
Dessa omrÄden stÀmmer inte helt överens med de samhÀllsproblem som i samma undersökning angetts som viktigast. Det viktigaste samhÀllsproblemet var 2021 lag och ordning, vilket överensstÀmmer med oron, men pÄ andraplats finns sjukvÄrd, vilket inte Àr nÄgot som förekommer bland de omrÄden som folk oroar sig mest för.

Minst oroade, förklarade Solevid, att folk var inför ekonomisk kris. Hon poÀngterar dock att undersökningen genomfördes innan nyligare utvecklingar i form av Rysslands krig mot Ukraina och den höga inflationen tagit plats. Andra omrÄden som lÄg lÄngt ner pÄ oro-listan var situationen i USA, stor arbetslöshet och digital övervakning.

FörÀndringar i samhÀllsoro

För att visa hur förÀndringar i samhÀllsoro kan se ut, bÄde pÄ kort och lÄng sikt, gjorde Maria Solevid först en jÀmförelse mellan 2021 och 2017. Under tidsperioden hade oro för brottslighet, narkotika, försÀmrad havsmiljö och politisk extremism ökat, samtidigt som oro för klimatförÀndringar, terrorism och antibiotikaresistens minskat.

Den andra jÀmförelsen, som gjordes över en lÀngre tidsperiod visade att oro för olika samhÀllsproblem varierar stort över tid. Oro för hög arbetslöshet har sedan 1991 minskat kraftigt, men har bÄde gÄtt upp och ner under olika tidpunkter. En ytterligare tanke som Solevid presenterade Àr att samhÀllsoro pÄ nÄgon nivÄ Àr relaterad till verkliga hÀndelser. Ett tydligt exempel var en kraftigt ökad oro för framtida globala epidemier under 2020, vilket lÀr bero pÄ covid-19-pandemin.

Hur skiljer sig samhÀllsoro mellan olika grupper?

Solevid gjorde sedan jĂ€mförelser mellan hur olika grupper rapporterat oro. MĂ€n och kvinnor förklaras oroa sig för ungefĂ€r samma saker, men kvinnor svarade i högre grad Ă€n mĂ€n att olika samhĂ€llsproblem var ”mycket oroande”. De största skillnaderna fanns i oro för miljöförstöring och ökad frĂ€mlingsfientlighet dĂ€r kvinnor oroar sig mer för dessa samhĂ€llsproblem. Yngre personer oroar sig mest för klimat- och miljörelaterade samhĂ€llsproblem, samtidigt som Ă€ldre verkar oroa sig mer för lag och ordning. I helhet var Ă€ldre nĂ„got mer oroade.

NÀr skillnader mellan stad och land undersöks förklarade Solevid att det endast fanns smÄ skillnader mellan stad och land, förutom nÀr samtliga orter jÀmförs med Sveriges tre storstÀder: Stockholm, Malmö och Göteborg. I dessa stÀder Àr miljöförstöring det samhÀllsproblem som folk oroar sig mest för, i kontrast till resterande orter, som sÀtter organiserad brottslighet pÄ förstaplats. Sammanlagt Àr den totala oron lika stor, och skillnaderna kan i huvudsak förklaras av en högre utbildningsnivÄ och att storstÀdernas invÄnare tenderar att i högre grad stödja vÀnsterlutande partier, vilka ocksÄ oroar sig mer för dessa frÄgor.

Politiska konsekvenser

Presentationen avslutades med en redovisning av hur samhĂ€llsoro kan ge politiska konsekvenser. Å ena sidan förklarar Solevid att oro kan bli en mobiliserande kĂ€nsla genom det förhöjda informationssökningsintresset, men Ă„ andra sidan kan oro, i kombination med en misstro mot makthavare leda till en politisk förlamning. Oro kan alltsĂ„ bĂ„de öka och minska politiskt engagemang, beroende pĂ„ tilltro till makthavare och demokrati. Vidare verkar de som oroar sig för nĂ„got samhĂ€llsproblem ocksĂ„ oroa sig för andra.

SamhÀllsoro har en svag korrelation med ett ökat politiskt intresse, och med en minskad nöjdhet med den svenska demokratin. En intressant observation som Solevid uppmÀrksammade under 2021, nÀr Sverige hade en S-ledd regering, Àr att en ökad samhÀllsoro kombinerad med regeringssympatier leder till en minskad nöjdhet med svensk demokrati. Kombineras oron istÀllet med oppositionssympatier försvinner sambandet.

Kontakt

Mer om CKS seminarieserie

Fler nyheter från CKS

Tre personer stÄr pÄ en bro och lutar sig mot rÀcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

En man sitter vid ett skrivbord

Drygt 1,4 miljoner till forskning om framväxten av privata inkomstförsäkringar i Sverige

CKS-forskaren Simon Davidsson fått drygt 1,4 miljoner kronor från Länsförsäkringars Forskningsstiftelse för att undersöka framväxten av privata inkomstförsäkringar vid arbetslöshet i Sverige sedan millennieskiftet.

Bild pÄ en man i skjorta och kavaj

Ny rapport om kommunala strategier för en hållbar framtid

Robert Jonsson är en av flera författare till en ny rapport från Kommuninvest. Syftet med rapporten är bland annat att bidra med strategier för kommuner att hantera förändrade ekonomiska förutsättningar.

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.

Taggar