91ÊÓÆ”

30 november 2022

Den 16 november var det återigen tid för CKS-seminarieserie att ta vid. Föreläsare i höstens andra CKS-seminarium var Niklas Bolin, docent i statsvetenskap, och Kajsa Falasca, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, vid Mittuniversitet.  

Anonym kvinna som röstar.
Anonym kvinna som röstar. Fotograf: andriano_cz
Bolin och Falasca presenterade nÄgra av de intressanta punkterna som Äterfinns i rapporten SnabbtÀnkt - reflektioner frÄn valet 2022 som har samlat 87 analytiska texter om det senaste valet frÄn 96 forskare verksamma i 29 akademiska institutioner.

Vem var valvinnaren 2022?

Niklas Bolin inledde seminariet med att sammanfatta Ă„rets val samt redogöra för intressanta reflektioner som forskarna har kommit fram till i rapporten. Till att börja med konstaterade Bolin att det finns svĂ„righeter i att peka ut tydliga valvinnare. Å ena sidan gick de bĂ„da tidigare regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet framĂ„t, men tappade regeringsmakten. Å andra sidan tappade Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vĂ€ljarstöd, men hamnade Ă€ndĂ„ i regeringsstĂ€llning. Ett parti kan dock kalla sig valvinnare, och det Ă€r Sverigedemokraterna som har ökat vid varje val sedan bildandet av partiet 1988.

Bolin menar att 2022-Ärsval visar pÄ att det svenska partisystemet Àr i förÀndring. De gamla blockkonstellationerna finns inte kvar pÄ samma sÀtt som förut, dÀr den nya skiljelinjen ter sig vara vilken syn ett parti har pÄ Sverigedemokraterna. Dessutom Àr det smÄ skillnader i valresultat mellan mÄnga olika partier, dÀr det enbart skiljde cirka 0.7 procentenheter mellan de tvÄ regeringsunderlagen.

Skillnader mellan vÀljargrupper

I övrigt pekar Bolin pÄ markanta skillnader mellan hur vÀljargrupper röstar över tid. Till exempel bland arbetare och arbetslösa gÄr Socialdemokraterna bakÄt och Sverigedemokraterna framÄt, vilket medför att de nu tvÄ största partierna i riksdagen Àr jÀmnstora bland dessa vÀljare. Det gÄr Àven att se en högervind hos förstagÄngsvÀljare och elever som har deltagit i skolvalet, men Bolin betonar ocksÄ att unga Àr trendkÀnsliga och kan Àndra sina preferenser pÄ sikt.

Vilken betydelse hade dĂ„ partiledarna i Ă„rets val? Bolin menar att deras betydelse ökar pĂ„ lĂ„ng sikt, men de har en sekundĂ€r betydelse, sĂ€rskilt i förhĂ„llande till sakpolitiken. De röstmagneter som sticker ut mest Ă€r Magdalena Andersson (S) som lockar kvinnliga vĂ€ljare frĂ„n andra partier, och Jimmie Åkesson (SD) som lockar de manliga.

Den politiska agendan

En avslutande aspekt Bolin lyfte fram var att de viktigaste frÄgorna för vÀljarna var hÀlso- och sjukvÄrd, skola samt lag och ordning, vilket delvis stÄr i kontrast med de viktigaste frÄgorna utifrÄn partiernas och medias agenda som var lag och ordning samt miljö- och energi, dÀr kÀrnkraften var en synnerligen viktig frÄga.

Ett fragmentiserat medielandskap

Kajsa Falasca fortsatte föredragningen med att berÀtta om mediernas roll i valrörelsen och de politiska partiernas valkampanjer. Falasca menar att dagens medielandskap Àr fragmenterat med allt fler plattformar dÀr traditionella medier utmanas av sociala medier och alternativa medier. En annan faktor stÀrker fragmentiseringen Àr individuella medievanor, det vill sÀga att mÀnniskor konsumerar olika typer av medier. Konsekvenserna blir att det finns risk för informationsklyftor hos medborgare i och med att olika kÀllor kan förmedla olika information, samt informationsutanförskap dÀr det blir enklare för individer att undvika eller vÀlja bort information om val, politik och samhÀlle. Partierna utmanas dÀrför av hur de ska nÄ ut till vÀljare i detta komplexa medielandskap, enligt Falasca.

Partierna sjÀlva anser att de traditionella medierna Àr viktiga för att nÄ ut till vÀljarna sÄsom Tv-nyheter, politiska TV-program och radionyheter. Lokaltidningarna halkar dock ner i betydelse. Intressant nog Àr Facebook som en social medieplattform nÀstintill lika viktig som de traditionella medierna. HÀr visar Falasca statistik pÄ att de största partierna har varit mest aktiva och haft flest interaktioner, vilket speglar deras resurser med personal som arbetar med sociala medier och hur mycket pengar som lÀggs pÄ arbetet frÄn budgeten.

Mediernas negativa rapportering?

Vad gÀller nyhetsmediernas rapportering av de politiska partierna, Àr det de tre största partierna som förekommer och granskas mest. Inget parti sticker annars ut, och ingen överdriven negativ rapportering pÄtrÀffas - vilket bekrÀftar tidigare forskning om att nyhetsjournalistiken inte Àr partisk. Avslutningsvis pÄtalar Falasca att negativa nyheter alltid fÄr mer uppmÀrksamhet i media trots att svensk demokrati Àr stark, samt att Sverige har i jÀmförelse med övriga Europa ett högt valdeltagande, och hög ranking nÀr det gÀller friheter och rÀttsstatsprincipen.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Skuggan av en person i ett rum

Kunskap och förebyggande insatser avgörande för färre barn i kriminalitet

Att barn rekryteras till kriminella nätverk och begår grova brott har blivit vanligare de senaste åren. Forskningen visar att tidiga och förebyggande insatser är avgörande för att vända utvecklingen. Men då krävs kunskap och stöd till lokala aktörer.

Vy ovanifrÄn av vÀgar och jÀrnvÀg som korsar varandra.

Tänka globalt och agera lokalt: Kommunerna centrala för hållbar utveckling

Världens ledare har precis mötts på FN:s trettionde internationella klimatkonferens. Det är en central arena för den globala omställningen, men det är framför allt på den lokala nivån som det konkreta arbetet för ett hållbart samhälle pågår.

En hög med tidningar.

Okritisk medierapportering om populär företagsrankning

Lokala medier återger snarare än att kritiskt granska Svenskt Näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet. Det kan få konsekvenser för kommunerna.  Tidigare masterstudenten Kim Caesar prisas nu för sin studie.

Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna i slöja sitter och pratar vid ett bord inne pÄ biblioteket. De har böcker och datorer pÄ bordet.

1 000 yrkesverksamma har tagit lärarexamen genom VAL

Över 1 000 yrkesverksamma har de senaste tio åren tagit lärarexamen genom vidareutbildningen VAL vid LiU. Regeringens satsning har gjort det möjligt för personer som arbetat i skolan utan examen att studera vidare och bli legitimerade lärare.

Professor Maria Brandén framför en dörr.

Slump och samband – så blev Maria Brandén sociolog

Sociologen Maria Brandén studerar samhället ur fågelperspektiv. Som ledare för Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet vill hon skapa forskning som påverkar viktiga politiska beslut.

TvÄ kvinnliga studenter.

Startups möter försvarsindustrin i prisat exjobb

Startup-företag står för snabbhet och nya, smarta lösningar. Hur matchar det med tillverkningsindustrin? Civilingenjörerna Matilda Kristensen och Silje Graarud får Christer Giléns stipendium för sin masteruppsats.