Lokal attraktionskraft Àr ett nytt politikomrÄde pÄ policynivÄ som handlar om kommuners utveckling. Traditionellt har den kommunala utvecklingspolitiken fokuserat pÄ nÀringslivet: en kommun som har ett blomstrande företagande Àr en kommun med framtiden för sig. Men lokal attraktionskraft rymmer mer: den nya lokala utvecklingspolitiken omfattar Àven boendemiljö, hÄllbarhetsfrÄgor och turism- och besöksnÀringen samt utgÄr i allt större utstrÀckning frÄn de platsspecifika egenskaperna.
Albin Olausson, doktorand och Josefina Syssner, bitrĂ€dande professor, forskar bĂ„da vid Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet. De har studerat de tio kommuner som deltagit i TillvĂ€xtverkets program âStĂ€rkt lokal attraktionskraftâ dĂ€r kommunerna haft olika metoder för att stĂ€rka attraktiviteten. Medborgardialoger, snabbare planprocesser och att underlĂ€tta för dem som vill starta nya företag Ă€r nĂ„gra av metoderna.
Men det Àr inte sÄ lÀtt. Flera av kommunerna i programmet kÀnner att de inte lyckas med partnerskapandet och nÀtverkandet. Trots goda intentioner Àr det svÄrt att fÄ fart i arbetet.
â MĂ„nga pratar om politiken och policyerna, men vi har undersökt hur det ser ut i praktiken. Det Ă€r skillnad mellan policypratet och hur den faktiska verksamheten ser ut. Idealbilden av utĂ„triktat arbete och nĂ€tverkande Ă€r ibland lĂ„ngt frĂ„n verkligheten, sĂ€ger Albin Olausson.
FrÄgorna gÄr pÄ tvÀrs inom den kommunala organisationen
UtmÀrkande för den nya lokala utvecklingspolitiken Àr att den Àr tvÀrsektoriell. BÄde inom den egna kommunen, men ocksÄ med externa aktörer i form av nÀringsliv, medborgare och föreningar. TjÀnstepersoner i form av strateger fÄr nyckelroller.
â Vi ser ett gemensamt drag i de hĂ€r kommunerna: de har i ganska stor utstrĂ€ckning jobbat med sina egna processer. Kommunerna har behövt backa hem i flera fall för att fundera pĂ„ hur den egna organisationen fungerar och vilken kapacitet förvaltningsorganisationen har att jobba med utvecklingsfrĂ„gor, sĂ€ger Josefina Syssner.
Skillnaderna mellan kommunerna gör avtryck
FrĂ„gorna om lokal utveckling Ă€r högst aktuella, inte minst nĂ€r skillnaderna ökar mellan tillvĂ€xtomrĂ„den och kommuner som krymper. MĂ„nga kommuner i landsbygden har en tuff demografisk prognos. Förra Ă„ret presenterade regeringen förslag till âen sammanhĂ„llen politik för Sveriges landsbygderâ dĂ€r det övergripande mĂ„let Ă€r âen livskraftig landsbygd med likvĂ€rdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och vĂ€lfĂ€rd som leder till en lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar utveckling i hela landetâ. I höst presenteras den pĂ„gĂ„ende kommunutredningen som kommit att handla om olikheterna mellan de svenska kommunerna och hur kapaciteten ska kunna stĂ€rkas.
Svenska kommuner Àr i högsta grad pÄverkade av beslut som fattas pÄ regional, nationell och EU-nivÄ, men ibland Àr skillnaderna mellan policy och praktik stora.
â Mycket av landsbygdspolitiken bygger pĂ„ förestĂ€llningen att kommunerna sjĂ€lva kan pĂ„verka sin situation. DĂ€rför ger staten âhjĂ€lp till sjĂ€lvhjĂ€lpâ, men det vi har sett Ă€r att kommunerna inte alltid har förutsĂ€ttningarna att jobba strategiskt med utvecklingsfrĂ„gorna. Vi ser att det Ă€r svĂ„rare och mer problematiskt Ă€n vad en kan tro, sĂ€ger Albin Olausson.
Policymodeller fungerar inte alltid i landsbygden
Han menar att ocksĂ„ det Ă€r hög tid för departementen att inse de vitt skilda förutsĂ€ttningarna mellan kommunerna att arbeta med strategiska frĂ„gorna. Policymodeller med partnerskap och nĂ€tverk som lyfts fram som âbest practiceâ för storstadsomrĂ„dena Ă€r sĂ€llan direkt tillĂ€mpbara i landsbygdskommunerna.
â Samverkan och policyarbete krĂ€ver kontinuitet, kunskap och resursers, men inte bara i kommunerna utan Ă€ven hos de du ska samarbeta med. I landsbygdskommunerna stĂ„r sĂ€llan investerarna pĂ„ kö. Om en kommun till exempel bara har smĂ„företagare kan det bli svĂ„rare att jobba tillsammans i partnerskap, Ă€n om du har större arbetsgivare. SmĂ„företagen har liksom de smĂ„ kommunerna fullt upp med dagens sysslor och har svĂ„rt att avsĂ€tta resurser för lĂ„ngsiktigt strategiarbete, sĂ€ger Albin Olausson.
Forskningen har gjorts pĂ„ uppdrag av TillvĂ€xtverket och presenteras i rapporten âMot en ny lokal utvecklingspolitik? - Om svenska kommuners arbete för en stĂ€rkt lokal attraktionskraftâ av Albin Olausson och Josefina Syssner.
â Forskarna ger en bra nulĂ€gesbild av kommuners arbete och utmaningar i att bli mer attraktiva, bĂ„de för företag och privatpersoner. Rapporten ligger i linje med TillvĂ€xtverkets egna slutsatser och erfarenheter kring vilka omrĂ„den tjĂ€nstemĂ€n och politiker i kommuner stĂ€ndigt behöver skapa förankring, legitimitet och synliggöra sitt utvecklingsarbete. OmrĂ„den som Ă€r nödvĂ€ndiga för kommuner att hantera i ett allt mer komplext och brett politikomrĂ„de. StĂ€rkt lokal attraktionskraft Ă€r en del TillvĂ€xtverkets arbete för att utveckla den lokala kapaciteten och hitta metoder kring hur kommuner kan arbeta pĂ„ daglig basis. Följeforskningen har hjĂ€lpt oss att fĂ„nga in metoder och erfarenheter som vi kan ta vidare och sprida till fler kommuner, sĂ€ger Maria Engström, TillvĂ€xtverket.
