91Ƶ

14 februari 2019

– ”Kris” är alltid ett starkt ord. Men faktum är att kommunsektorn står inför två rätt akuta kriser framöver, säger Gissur Ó Erlingsson, en av tre forskare bakom SNS Konjunkturrådsrapport 2019.

Gissur Erlingsson.
Gissur Ó Erlingsson menar att kommunerna står inför en tudelad kris: de kan varken bemanna eller finansiera framtidens verksamheter. Fotograf: ANNA VALENTINSSON

Han fortsätter:

– Det rör sig dels om en bemanningskris där otroligt mycket nytt blod kommer att krävas till vård och omsorg samt skolor framöver och dels en finansieringskris, där kommunerna tycks gå mot ett underskott motsvarande 43 miljarder år 2022.

Över hälften av Sveriges kommuner förväntas minska i befolkning de kommande 20 åren. I rapporten Kommunernas framtid beskriver Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor vid CKS och Lovisa Persson, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) dels utmaningar, dels diskuterar de reformer som kan underlätta för kommunerna att möta framtiden.

– De kommande utmaningarna slår särskilt hårt mot små och krympande kommuner, som av allt att döma får stigande svårigheter att klara av sitt välfärdsuppdrag, konstaterar Gissur Ó Erlingsson.

Lättnader för mindre kommuner

Ett alternativ kan vara att vissa uppgifter lyfts bort från kommuner med bristande kapacitet. De föreslår också att kommunerna får större frihet att ta ut avgifter inom förskola och äldreomsorg samt att staten minskar de riktade statsbidragen.

– Statsmakten måste börja tänka litet mer innovativt om landet ska hålla samman. Att förlita sig till att ständigt skruva mer och mer på utjämningsreglaget ter sig långsiktigt ohållbart, vilket märks exempelvis på reaktionerna på den nya utjämningsutredningens förslag.

Tre konkreta förslag

Forskarna uppmanar i rapporten att:

  • Överväga möjligheten att föra över ansvaret för väl avgränsade områden, till exempel skola, från små kommuner med bristande kapacitet till antingen staten, regionen eller en större grannkommun. På så sätt kan man ha kvar den lokala förankringen i de verksamheter som kommunerna behåller, men samtidigt dra nytta av stordriftsfördelar inom styrning och administration i de verksamheter som flyttas från kommunerna.
  • Begränsa de riktade statsbidragen kraftigt. Det gör det tydligare för medborgarna att de lokala politikerna har ansvaret för den kommunala servicen, samt kan öka sannolikheten för kommunerna att bedriva verksamheterna mer effektivt.
  • Uppmuntra kommunerna att öka sin samverkan över kommungränserna även inom de kostnadstunga välfärdsområdena, liksom till att effektivisera verksamheterna genom att använda digitala hjälpmedel i större utsträckning.

Kontakt

Relaterat innehåll

”Kommunernas förutsättningar att klara välfärdsuppdraget försämras kraftigt inom den närmaste framtiden.”

Debattartikel på DN debatt 16 januari 2019.



Kommunernas framtid - Konjunkturrådets rapport 2019

 



Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna i slöja sitter och pratar vid ett bord inne på biblioteket. De har böcker och datorer på bordet.

1 000 yrkesverksamma har tagit lärarexamen genom VAL

Över 1 000 yrkesverksamma har de senaste tio åren tagit lärarexamen genom vidareutbildningen VAL vid LiU. Regeringens satsning har gjort det möjligt för personer som arbetat i skolan utan examen att studera vidare och bli legitimerade lärare.

Professor Maria Brandén framför en dörr.

Slump och samband – så blev Maria Brandén sociolog

Sociologen Maria Brandén studerar samhället ur fågelperspektiv. Som ledare för Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet vill hon skapa forskning som påverkar viktiga politiska beslut.

Två kvinnliga studenter.

Startups möter försvarsindustrin i prisat exjobb

Startup-företag står för snabbhet och nya, smarta lösningar. Hur matchar det med tillverkningsindustrin? Civilingenjörerna Matilda Kristensen och Silje Graarud får Christer Giléns stipendium för sin masteruppsats.