91ÊÓÆ”

18 december 2018

Hur kan landsbygden utvecklas i urbaniseringens tidevarv? I en ny bok lyfts frågor och visioner om glesbygdens framtid.

Mailboxes in a row on the Swedish countryside reminds  all Swedes about summer and vacation when time is not a factor more than when to have another cup of coffee and a cinnamon roll. Foto LottaVess– MĂ„nga unga som lĂ€mnar glesbygden för att studera, jobba och upptĂ€cka vĂ€rlden blir sedan kvar i stĂ€derna. Flyktingar bosĂ€tter sig ocksĂ„ ofta i storstadsregionerna. Men vad vill vi med landsbygden, vilka visioner har vi för den? Vi behöver lyfta fram landsbygdsutvecklingen sett i ljuset av urbaniseringen, sĂ€ger Josefina Syssner, docent och forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier, LiU.

Lantbrukets roll

Josefina Syssner, forskare CKS, LiUJosefina Syssner Foto Foto: Anders RistenstrandHon Àr redaktör för antologin Nya visioner för landsbygden dÀr experter inom omrÄdet, dÀribland sju LiU-forskare, lyfter fram frÄgorna ur olika perspektiv. Lantbrukets roll bÄde som matproducent, resurs för besöksnÀringen och det lokala arbetslivet i framtiden Àr ett sÄdant perspektiv. Andra frÄgor som tas upp Àr bland annat servicen i glesbygden, boende och bostÀder, klimathot och digitalisering.
Josefina Syssner skriver om visioner i det inledande kapitlet.
– Jag tror att visioner har en viktig roll. De ger mĂ„lbilder som man kan utgĂ„ ifrĂ„n nĂ€r beslut ska fattas. Jag tycker Sveriges diskussion om landsbygden Ă€r lite visionslös. Det finns en paroll om att hela Sverige ska leva, men hurdĂ„? Vad vill vi? En knĂ€ckfrĂ„ga Ă€r om politikerna kan eller ska göra nĂ„got Ă„t detta med urbaniseringen och befolkningskoncentrationen. SjĂ€lv tycker jag att staten ska anvĂ€nda styrmedel för att möjliggöra för mĂ€nniskor att bo pĂ„ landet och utveckla goda samhĂ€llen Ă€ven dĂ€r det bor fĂ€rre mĂ€nniskor.

Engagerade besökare

Landsbygden som en global plats Àr en vision som nÀmns i boken. Asylsökande personer hamnar ofta till en början ute pÄ landet. NÀr de börjat etablera sig i det svenska samhÀllet flyttar mÄnga dÀrifrÄn.
– Kommunerna kĂ€mpar ofta för att ha dem kvar. Men det kan vara helt naturligt att de flyttar. IstĂ€llet ska glesbygdskommunerna kanske se sig som en första anhalt och vara nöjda med att bli bĂ€st pĂ„ att ge de nyanlĂ€nda en riktigt bra start. Precis pĂ„ samma sĂ€tt som universitetsstĂ€der ofta Ă€r en genomgĂ„ngsort för studenter, sĂ€ger Josefina Syssner.
En annan vision Àr landsbygden som en plats för besökare. MÄnga besökare har ofta en anknytning till platsen, till exempel genom ett fritidshus. De Àr mÄnga gÄnger bÄde köpstarka och engagerade i trakten.

Lokala hantverkare

– Det gĂ„r att anvĂ€nda deras engagemang pĂ„ olika sĂ€tt. I Norge vĂ€nder man sig till exempel till den gruppen för att fĂ„ med dem i olika satsningar, som att investera i en hembygdsgĂ„rd eller annan mötesplats. DĂ€r uppmuntras ocksĂ„ fritidshusĂ€garna aktivt att anlita lokala hantverkare för att knyta arbetstillfĂ€llen och vinster till platsen.
Urbaniseringen pÄgÄr i hela vÀrlden och landsbygden har helt andra förutsÀttningar idag jÀmfört med 30-40 Är sedan, konstaterar Josefina Syssner.
– Det Ă€r helt enkelt nĂ„got vi mĂ„ste förhĂ„lla oss till.
Boken Àr ett resultat av ett symposium kring landsbygdsutveckling som arrangerades vÄren 2018 av stiftelsen .

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.

Taggar