91Ƶ

Multipla extrema naturhändelser kan till exempel vara en värmebölja som leder till torka vilket ökar risken för skogsbrand. I EMMUNE-projektet klargjordes sambanden mellan händelserna och stöd för beslut hur de ska hanteras på bästa sätt utvecklades. Målet var att minska både antal händelser och konsekvenserna av de som inträffar.

Projekttid och slutrapport

Projektet genomfördes som ett femårigt doktorandprojekt mellan 2020-2025.

Sammanfattning av det avslutade projektet

Översvämning.

EMMUNE-projektet undersökte hur interaktioner mellan naturhändelser kan användas för att stärka svensk beredskap och insatsförmåga. Syftet var att kartlägga vilka kombinationer av naturhändelser som är relevanta i Sverige, vilka planerings- och beslutsstöd som saknas i räddningssystemet samt hur datorbaserade verktyg kan möta dessa behov. Problemområdet rör klimatdriven ökning av samtidiga/extrema händelser som försvårar prioriteringar och resursanvändning. 

Tre övergripande frågeställningar adresserades:

(1) vilka interaktioner som är viktigast i svensk kontext
(2) vilka behov av stöd som finns för planering och ledning
(3) hur dessa behov kan omsättas i praktiska beslutsstöd

Projektet tog fram ett nationellt ramverk som identifierar 77 parvisa interaktioner klassificerade som kaskadeffekter, dispositionsförändringar, ökad risk eller samtidiga utbrott. Särskilt centrala är kopplingar mellan till exempel värmeböljor och skogsbränder, samt kraftig nederbörd och översvämningar. Intervju- och dokumentstudier med bl.a. kommunal räddningstjänst, länsstyrelser och MSB identifierade 13 utmaningar i nuvarande arbetssätt, framför allt inom resursplanering och hantering av komplexa händelseförlopp.

Skogsbrand.

Två beslutsstödsprototyper utvecklades och utvärderades tillsammans med slutanvändare:

(1) ett optimeringsverktyg som föreslår beredskapsplaceringar för flygande brandsläckningsresurser baserat på Fire Weather Index-prognoser
(2) ett verktyg som allokerar översvämningsskydd till samhällsviktiga funktioner utifrån prognostiserade vattennivåer och samhällsvärde. 

Båda visade god prestanda i simuleringar/fallstudier och bedömdes som relevanta och användbara av praktiker.

Användning och nytta: Resultaten ger ett evidensbaserat underlag för risk- och sårbarhetsanalyser och för taktisk/operativ planering vid väder- och klimatrelaterade kriser. Ramverket kan vägleda scenarioutveckling och samverkansplanering, medan verktygen kan bidra till mer rättvis, transparent och standardiserad resursfördelning, minska kognitiv belastning i ledning, och möjliggöra snabb omplanering när läget ändras.

Sammantaget visar projektet hur kunskap om naturhändelsers interaktioner kan operationaliseras i beslutsstöd som stärker samhällets förmåga att hantera framtida klimatrelaterade kriser.

Förutse och motverka multipla naturhändelser

Relaterade publikationer

2025

Viktor Sköld Gustafsson, Tobias Andersson Granberg, Mattias Hjerpe, Sofie Pilemalm, Martin Waldemarsson (2025)
Viktor Sköld Gustafsson (2025)

2024

Viktor Sköld Gustafsson, Tobias Andersson Granberg, Martin Waldemarsson (2024) Proceedings of the 21st ISCRAM Conference, Münster, Germany (Konferensbidrag)
Viktor Sköld Gustafsson, Tobias Andersson Granberg, Sofie Pilemalm, Martin Waldemarsson (2024) Natural Hazards, Vol. 120, s. 2777-2802 (Artikel i tidskrift)

2023

Viktor Sköld Gustafsson, Mattias Hjerpe, Gustav Strandberg (2023) ISCIENCE, Vol. 26, Artikel 106501 (Artikel i tidskrift)

2022

Viktor Sköld Gustafsson, Tobias Andersson Granberg, Sofie Pilemalm, Martin Waldemarsson (2022) ISCRAM 2022 Conference Proceedings – 19th International Conference on Information Systems for Crisis Response and Management, s. 376-384 (Konferensbidrag)
Viktor Sköld Gustafsson (2022)

2021

Viktor Sköld Gustafsson, Mattias Hjerpe, Lotten Wiréhn, Tobias Andersson Granberg, Sofie Pilemalm, Martin Waldemarsson (2021)

Relaterade presentationer och projekt

Skogsbränder - en presentation av Martin Waldemarsson, Universitetslektor vid Linköpings universitet
Skogsbränder - en presentation av Martin Waldemarsson, Universitetslektor vid Linköpings universitet

Skogsbränder

Martin Waldemarsson, Universitetslektor vid Linköpings universitet, gav sin presentation "Skogsbränder" i samband med ett webbinarium anordnat av MSB.

Presentationen hölls inom ramen för EMMUNE-projektet.

Resursplanering för klimatdrivna naturolyckor - presentation av Viktor Sköld Gustafsson
Resursplanering för klimatdrivna naturolyckor - presentation av Viktor Sköld Gustafsson

Att planera för räddningsresurser

Viktor Sköld Gustafsson, Doktorand vid Linköpings universitet, gav sin presentation "Att planera för räddningsresurser" i samband med ett webbinarium anordnat av MSB.

Presentationen hölls inom ramen för EMMUNE-projektet.

Viktor Sköld Gustafsson i projektet Effektiv hantering av multipla naturhändelser.

Brist på beslutsstöd inom Räddningstjänsten äventyrar Sveriges hantering av klimatolyckor

Viktor Sköld Gustafsson i projektet "Effektiv hantering av multipla naturhändelser"(EMMUNE).

Relaterad information

Civila insatspersoner (CIP)2.

Ny handbok visar vägen för samverkan med civila insatspersoner (CIP)

Hur börjar man samverka med civila insatspersoner vid en första respons? Nu finns en ny handbok som samlar tio års forskning och ger vägledning till räddningstjänster och kommuner.

Brandman framför bilvrak.

Exoskelett för räddningspersonal

Kan exoskelett minska skador inom räddningstjänsten? Forskningsprojektet EXO-R vid Linköpings universitet undersöker hur bärbara stödsystem kan förbättra arbetsmiljön för brandpersonal, en av Sveriges mest utsatta yrkesgrupper.

räddningsövning

Om CARER

Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER) är ett tvärvetenskapligt centrum som samlar forskare inom teknik, medicin och samhällsvetenskap vid Linköpings universitet i nära samarbete med Katastrofmedicinskt centrum, (KMC).

Deltagande forskare 

CARER