91ÊÓÆ”

05 juli 2017

Näringsämnet lutein, som finns i flera färgstarka grönsaker och frukter, kan dämpa inflammation, visar forskare vid LiU. Fynden, som publicerats i Atherosclerosis, pekar på att lutein i sig självt har anti-inflammatoriska effekter hos patienter med kranskärlssjukdom.

Vid kranskÀrlssjukdom, som hjÀrtinfarkt och kÀrlkramp, Àr inflammation en viktig komponent.

– En betydande andel av patienterna som har haft hjĂ€rtinfarkt har kvar en lĂ„ggradig, kronisk inflammation i kroppen trots att de fĂ„r en bra behandling som innefattar bĂ„de kĂ€rlingrepp, lĂ€kemedel och livsstilsprogram. Vi vet att kronisk inflammation Ă€r förknippad med sĂ€mre prognos, sĂ€ger Lena Jonasson, professor vid institutionen för medicin och hĂ€lsa och överlĂ€kare i kardiologi, som har lett studien.

Forskning tyder pÄ att det vi Àter kan pÄverka inflammatoriska processer i kroppen. En grupp Àmnen som kan vara intressanta Àr karotenoider, en stor familj av fettlösliga fÀrgÀmnen frÄn vÀxtriket dÀr betakaroten och lykopen hör till de mer kÀnda. Flera tidigare studier har hittat ett omvÀnt samband mellan nivÄer av karotenoider och markörer för inflammation. Det har vÀckt frÄgan om karotenoider i sig sjÀlva har anti-inflammatoriska effekter.

De flesta tidigare studierna om karotenoiders koppling till inflammation har gjorts pÄ djur eller friska mÀnniskor. Men immunceller hos personer som har en lÄggradig inflammation Àr mer lÀttretliga och kan reagera annorlunda Àn motsvarande celler frÄn friska. Forskarna bakom den nya studien ville dÀrför undersöka om karotenoider har anti-inflammatoriska effekter hos patienter med kranskÀrlssjukdom.

– VĂ„r studie styrker att en sĂ€rskild karotenoid, nĂ€mligen lutein, kan dĂ€mpa lĂ„ngvarig inflammation hos patienter med kranskĂ€rlssjukdom. Dessutom visar vi att lutein tas upp och lagras av immuncellerna i blodet, sĂ€ger Rosanna Chung, postdoktor vid institutionen för medicin och hĂ€lsa vid Linköpings universitet.

Inflammation trots bra behandling 

Forskarna började med att mÀta nivÄerna av de sex vanligaste karotenoiderna i blod frÄn totalt 193 patienter med kranskÀrlssjukdom. Samtidigt mÀttes graden av inflammation i blodet med hjÀlp av den inflammatoriska markören interleukin-6, IL-6. Av karotenoiderna var det endast lutein som uppvisade ett samband med IL-6. Ju högre luteinnivÄer i plasman, desto lÀgre nivÄer av IL-6.

– Patienterna hade bĂ€sta möjliga behandling för sin sjukdom enligt kliniska riktlinjer, Ă€ndĂ„ sĂ„g vi att mĂ„nga av dem hade en kvarvarande inflammation och samtidigt lĂ€gre nivĂ„er av lutein, sĂ€ger Lena Jonasson.

Forskarna gick dÀrför vidare med att undersöka om lutein kunde pÄverka celler i blodet som Àr involverade i inflammatoriska processer. De samlade in immunceller i blod frÄn patienter med kranskÀrlssjukdom. Det visade sig att cellernas inflammatoriska aktivitet minskade pÄtagligt nÀr cellerna behandlades med lutein.

Forskarna vill nu fortsÀtta att undersöka om ökat intag av luteinrik mat har positiva effekter pÄ immunförsvaret hos patienter med kranskÀrlssjukdom. Framför allt grönsaker med mörkgröna blad, som spenat, Àr rika pÄ lutein.

Studien har finansierats med stöd av HjÀrt-Lungfonden och VetenskapsrÄdet.

Artikeln:, Rosanna W.S. Chung, Per Leanderson, Anna K Lundberg, Lena Jonasson, Atherosclerosis, Vol. 262, 87-93, publicerad online 6 maj 2017, doi: 10.1016/j.atherosclerosis.2017.05.008

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.