91ÊÓÆ”

20 februari 2017

Dysmorfofobi, eller BDD, tycks vara en relativt vanlig psykisk sjukdom i Sverige, enligt en avhandling från LiU. Forskningen pekar på att personer som lider av BDD upplever att sjukdomen är okänd även inom vården och har svårt att få hjälp. 

Ìę

Den psykiska sjukdomen BDD (frĂ„n engelskans body dysmorphic disorder) innebĂ€r att den drabbade Ă€r kraftigt upptagen av nĂ„got i sitt utseende som hon eller han upplever som fult eller groteskt. Även om andra sĂ€ger att det inte Ă€r nĂ„got fel pĂ„ utseendet, har den som Ă€r drabbad svĂ„rt att ta det till sig. I sin forskning har Sabina Brohede, doktorand i medicinsk psykologi, utforskat vad det innebĂ€r att lida av BDD. I en studie har hon gjort djupintervjuer med femton kvinnor och mĂ€n som har fĂ„tt diagnosen.

– För dem som har BDD kan livet handla om att spara ihop pengar för att operera nĂ€san för Ă„ttonde gĂ„ngen. De kan fastna framför spegeln i timtal. En person i studien hade inte gĂ„tt utanför hemmet pĂ„ tre mĂ„nader, sĂ€ger Sabina Brohede vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet.

PlÄgas av tvÄngstankar

BDD Àr förknippat med tidskrÀvande tvÄngsbeteenden, som att hela tiden försöka sminka över eller dölja den upplevda defekten. Sabina Brohede menar att skam spelar en viktig roll. De drabbade vill inte bli sedda som fÄfÀnga och det kan vara en anledning till att de undviker att söka hjÀlp trots att de mÄr mycket dÄligt.

– BDD Ă€r ju nĂ„got helt annat Ă€n fĂ„fĂ€nga. Men det Ă€r nĂ€stan sĂ„ att normen i dag Ă€r att man ska vara lite missnöjd med hur man ser ut, inte minst som kvinna. NĂ€r en person söker hjĂ€lp för sitt utseende kan det dĂ„ vara lĂ€tt att tĂ€nka att personen lĂ€gger för stor vikt vid det yttre. Men jag tror att det inte krĂ€vs sĂ€rskilt mĂ„nga frĂ„gor för att förstĂ„ att det ligger nĂ„got annat bakom. Vid BDD Ă€r det en Ă„ngestproblematik med tvĂ„ngstankar och det Ă€r mycket vanligt med sjĂ€lvmordstankar, sĂ€ger Sabina Brohede.

MÄnga drabbade söker hjÀlp pÄ hudmottagningar eller plastikkirurgisk behandling, men tidigare forskning har visat att sÄdan behandling sÀllan hjÀlper, utan snarare kan förvÀrra symtomen. BDD kan i stÀllet behandlas med kognitiv beteendeterapi och antidepressiv medicin.

– En viktig forskningsfrĂ„ga att gĂ„ vidare med Ă€r hur vĂ„rden bĂ€st ska bemöta dessa patienter. VĂ„rden skulle behöva utveckla en fungerande strategi för hur man ska bemöta och vidareremittera de hĂ€r patienterna nĂ€r man hittar dem, sĂ€ger Sabina Brohede.

SvÄrt att fÄ rÀtt hjÀlp

I djupintervjuerna med personer som har diagnosticerad BDD har hon undersökt deras erfarenhet av sjukvÄrden. Det framkom att mÄnga var besvikna och upplevde att sjukdomen Àr okÀnd Àven inom vÄrden, vilket bidrar till att det Àr svÄrt för de som lider av den att fÄ rÀtt hjÀlp.

– De drabbade kan berĂ€tta att de har varit hos flera olika psykologer, men ingen har förstĂ„tt vad det handlar om, sĂ€ger Sabina Brohede.

Hon hoppas att hennes forskningsresultat ska bidra till en ökad kÀnnedom om sjukdomen bland vÄrdgivare och i samhÀllet i stort. Ofta söker de drabbade hjÀlp för sitt utseende, men det egentliga behovet Àr nÄgot annat och Sabina Brohede lyfter fram att det Àr viktigt att vÄrden kÀnner igen sjukdomen för att kunna ge rÀtt behandling.

– Det handlar om att frĂ„ga: ’Hur mycket pĂ„verkar det hĂ€r ditt liv?’. Om det flödar fram en berĂ€ttelse om att hela livet begrĂ€nsas av detta, sĂ„ kan det tyda pĂ„ att det handlar om en BDD-problematik och dĂ„ Ă€r det viktigt att erbjuda psykologisk behandling.

Diagnosen har funnits i 30 Ă„r, men det har funnits vĂ€ldigt litet forskning kring hur vanligt tillstĂ„ndet Ă€r. Sabina Brohedes studier av förekomsten av BDD Ă€r de första i Sverige. Hon har anvĂ€nt ett frĂ„geformulĂ€r som screeningverktyg. FormulĂ€ret skickades till slumpmĂ€ssigt utvalda kvinnor i Östergötland och nĂ€ra 3Ìę000 (av 7Ìę000) svarade. Hon har utvĂ€rderat hur bra formulĂ€ret fungerar genom att jĂ€mföra det med diagnostiska intervjuer.

– BDD verkar vara en relativt vanlig sjukdom. Enligt mina studier Ă€r förekomsten i Sverige runt 1–2 procent, vilket Ă€r i samma storleksordning som anorexi.

Avhandling: , Sabina Brohede, Linköping University Medical Dissertations No. 1557

Bilder

Överst: Den som lider av BDD upplever att nĂ„got i utseendet Ă€r groteskt eller defekt. Foto: iStock

Höger: Sabina Brohede, medicine doktor och lÀkare. Foto: David Brohede

Nyheter

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.