91ÊÓÆ”

18 augusti 2017

När kvinnliga tatuerare presenteras i tatueringsmagasin är bilderna ofta mer avklädda och utmanande än när det kommer till deras manliga branschkollegor.
- Det finns många talangfulla kvinnor i tatueringsbranschen som inte får den uppmärksamhet de förtjänar, säger Silvia Lupuianu.


I sitt examensarbete, på programmet Grafisk design och kommunikation, valde de nyutexaminerade LiU-studenterna Silvia Lupuianu och Ebba Lindström att titta närmare på hur kvinnliga tatuerare presenteras i tatueringsmagasin. Val av ämne bestämdes efter att de själva sett hur det ser ut på internet.

- Googlar man på "tattoo magazine" kommer det upp en vägg av, mer eller mindre, nakna kvinnor. Samtidigt är de män som figurerar på omslagen ofta klädda, och visar upp en mindre del av deras kroppar. Vi blev irriterade och frustrerade över att situationen är som den är, säger Silvia Lupuianu.

- Vi reagerade också på avsaknaden av representation av aktiva och yrkessamma kvinnliga tatuerare, säger Ebba Lindström.

Efter en analys av tidningar på marknaden, för att se vilka normer som finns, och hur kvinnliga tatuerare representeras, intervjuades ett antal kvinnor i branschen.

- De upplever framställningen av kvinnliga tatuerare i magasin som relativt systematisk genom åren. Men från att ha varit ett mansdominerat område så har tatueringar idag blivit mer accepterade hos gemene man. Samtidigt så ser de att presentationen i media inte följer förändringen inom branschen och samhället i stort, säger Sylvia Lupuianu.

Silvia Lupuianu och Ebba Lindström valde i sitt examensarbete att göra ett eget magasin, med fokus på kvinnliga tatuerare som framställs på ett jämställt sätt. De bestämde en grafisk profil för tidningen, namn och innehåll, och skrev artiklar utifrån sina intervjuer. Därefter kopplade de i sin uppsats ihop kritisk design och kulturanalys. Resultatet blev magasinet Ink on Ink.

- Vi ville göra en kombination av en spännande, och samtidigt estetiskt tilltalande tidning. Ett jämlikt magasin som skapar diskussion. Till exempel låter vi en tjej med tatuering under bysten vara påklädd och dra upp tröjan, istället för att följa den rådande normen, det vill säga låta henne vara avklädd och hålla för sin byst.

Både Silvia Lupuianu och Ebba Lindström tror att den rådande normen går att förändra om fler människor börjar att prata om det, och om ett magasin likt deras skulle produceras på en större nivå.

- Ink on Ink är ett försök till att lyfta kvinnliga tatuerare och deras verk för att ge dem det erkännande de förtjänar. Och framförallt visa att de finns, säger Ebba Lindström.


Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.

Taggar