91ÊÓÆ”

30 januari 2017

Med hjälp av sensorer fästa på kroppen kan vi fånga rörelsemönster, till nytta för såväl spel- och film-industrin som för medicinsk rehabilitering och elitidrott. Manon Kok har ägnat sin doktorsavhandling åt tröghetssensorer.

Alla har vi dem, kvinnor, mÀn, barn och pensionÀrer, i hemmen och pÄ arbetsplatserna, men fÄ av oss vet om det. Vi talar om tröghetssensorer, eller pÄ engelska inertial sensors. Det Àr en sensor som kÀnner av acceleration, Àven tyngdaccelerationen, och rotationshastigheten.

Snabb utveckling

De senaste Ären har utvecklingen gÄtt snabbt, tröghetssensorerna blir allt mindre och billigare och finns i de flesta av vÄra mobiltelefoner. Wii-spelen skulle inte fungera utan dem och inte heller Ärets julklapp, VR-glasögonen. Teddybjörnen Ted i filmen med samma namn Àr animerad med hjÀlp av tröghetssensorer och de anvÀnds inom spelindustrin för att ta fram mÀnniskolika avatarer men ocksÄ inom medicinsk rehabilitering, inom elitidrotten och för sjÀlvkörande fordon.

– För nĂ„gra Ă„r sedan anvĂ€ndes de bara i nĂ„gra enstaka sammanhang men i dag finns de överallt och den utvecklingen har bara börjat, sĂ€ger Manon Kok, nybliven teknologie doktor vid Avdelningen för reglerteknik, Linköpings universitet.

Inom medicinsk rehabilitering bidrar de till att underlĂ€tta rörelsetrĂ€ning, inom elitidrotten studeras och optimeras rörelsemönster, exempelvis inom skridskoĂ„kning, och nĂ€r det gĂ€ller de sjĂ€lvkörande fordonen bidrar de till positioneringen – att bilen vet var den Ă€r i förhĂ„llande till den omgivande trafiken.

Motion capture

I sin avhandling har Manon Kok bland annat lagt grunden för hur man med hjÀlp av tröghetssensorer fÀsta pÄ kroppen kan fÄnga och spela in rörelsemönster, tekniken kallas motion capture. Genom att göra antaganden om att kroppens olika delar faktiskt sitter ihop har hon ocksÄ skapat en struktur och förenklat berÀkningarna sÄ att det Àr möjligt att analysera signalerna frÄn alla sensorerna samtidigt.

I en av avhandlingens totalt sju vetenskapliga artiklar eller konferensbidrag har hon Àven kombinerat tröghetssensorerna med magnetometrar, sensorer som kÀnner av magnetfÀlt. MagnetfÀlten i en byggnad Àr relativt konstanta och har man vÀl en gÄng mÀtt upp dem Àr det förhÄllandevis lÀtt att orientera sig efter dem, exempelvis för en stÀdrobot eller för en rökdykare i en kritisk situation.

– MagnetfĂ€lten finns dĂ€r och det behövs inga extra installationer, pĂ„pekar Manon Kok.

Men mest spÀnnande Àr kanske ÀndÄ möjligheten att fÄnga rörelser, som den största delen av hennes avhandling handlar om.

– Tekniken finns i dag för professionella Ă€ndamĂ„l och mĂ„nga har den hemma i spel eller VR-glasögon. Snart kanske vi alla kan animera teddybjörnar i vĂ„ra vardagsrum, sĂ€ger hon.

Manon Kok fortsÀtter nu sin forskarbana som post doc i Cambridge.

Avhandlingen:
, Manon Kok, Avdelningen för reglerteknik, Institutionen för systemteknik, Linköpings universitet 2017.
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1054718

Kontakter

Fler nyheter från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.