Alkoholberoende utvecklas gradvis över tid. Innan beroendet har utvecklats talar man om riskbruk, ett konsumtionsmönster som Àr skadligt för individen och leder till en obalans i olika kemiska Àmnen i hjÀrnan. Dessa pÄverkar bland annat omdöme, positiva kÀnslor (belöning) och impulskontroll. NÀr det pÄgÄtt en tid vÀljer individen inte att dricka för belöningskÀnslan utan för att mÄ bÀttre eller glömma negativa kÀnslor och upplevelser. Orsaken till ett alkoholberoende Àr en kombination av flera olika riskfaktorer, som innefattar bÄde miljöfaktorer och genetik.
â Trots en hög sjukdomsfrekvens som kan kopplas till alkohol finns i dag bara ett begrĂ€nsat antal lĂ€kemedel; disulfiram (antabus), naltrexon (ReVia) och akamprosat (Campral). MĂ„let med forskningen Ă€r att ta fram fler lĂ€kemedel för att bĂ€ttre behandla patientgruppen, sĂ€ger Abdul Maruf Asif Aziz, forskare i cellbiologi och nybliven doktor vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap, Linköpings universitet.
De tre signalsystemen tillhör gruppen neuropeptider; nociceptin/orfanin FQ, neuropeptid Y och melanin-koncentrerande hormon. Nociceptin/orfanin FQ finns i hela nervsystemet och reglerar bland annat smÀrta, inlÀrning och Ängest. Neuropeptid Y reglerar bland annat matintag, fetma och stressvar och finns ocksÄ i hela nervsystemet. Melanin-koncentrerande hormon reglerar energibalans, dygnsrytm och födointag och kan bara ses i specifika hjÀrndelar.
â NĂ€r funktionen för dessa tre signalĂ€mnen Ă€ndrades minskade alkoholintaget betydande. Risken för Ă„terfall och konsumtion försvagades och motivationen att vilja ha alkohol minskades. Dessutom visade studien att funktionen hos tvĂ„ av signalsystemen (Nociceptin/orfanin FQ och Melanin-koncentrerande hormon) pĂ„verkades av en lĂ€ngre tids alkoholkonsumtion, sĂ€ger Abdul Maruf Asif Aziz.
Sammantaget visar resultaten att neuropeptidsystemen i hjÀrnan kan vara intressanta att anvÀnda nÀr nya lÀkemedel tas fram som hjÀlp till patienter med riskkonsumtion eller alkoholberoende.
â Trots en hög sjukdomsfrekvens som kan kopplas till alkohol finns i dag bara ett begrĂ€nsat antal lĂ€kemedel; disulfiram (antabus), naltrexon (ReVia) och akamprosat (Campral). MĂ„let med forskningen Ă€r att ta fram fler lĂ€kemedel för att bĂ€ttre behandla patientgruppen, sĂ€ger Abdul Maruf Asif Aziz, forskare i cellbiologi och nybliven doktor vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap, Linköpings universitet.
PĂ„verkar beteenden
I sin doktorsavhandling har han studerat tre av hjÀrnans signalsystem och hur reglering av deras funktion pÄverkar beteenden som alkoholintag, Äterfallsrisk, belöningsupplevelse och impulskontroll.De tre signalsystemen tillhör gruppen neuropeptider; nociceptin/orfanin FQ, neuropeptid Y och melanin-koncentrerande hormon. Nociceptin/orfanin FQ finns i hela nervsystemet och reglerar bland annat smÀrta, inlÀrning och Ängest. Neuropeptid Y reglerar bland annat matintag, fetma och stressvar och finns ocksÄ i hela nervsystemet. Melanin-koncentrerande hormon reglerar energibalans, dygnsrytm och födointag och kan bara ses i specifika hjÀrndelar.
â NĂ€r funktionen för dessa tre signalĂ€mnen Ă€ndrades minskade alkoholintaget betydande. Risken för Ă„terfall och konsumtion försvagades och motivationen att vilja ha alkohol minskades. Dessutom visade studien att funktionen hos tvĂ„ av signalsystemen (Nociceptin/orfanin FQ och Melanin-koncentrerande hormon) pĂ„verkades av en lĂ€ngre tids alkoholkonsumtion, sĂ€ger Abdul Maruf Asif Aziz.
Sammantaget visar resultaten att neuropeptidsystemen i hjÀrnan kan vara intressanta att anvÀnda nÀr nya lÀkemedel tas fram som hjÀlp till patienter med riskkonsumtion eller alkoholberoende.