91ÊÓÆ”

30 november 2022

En ny forskarskola vid Linköpings universitet och nio olika forskningsprojekt  beviljas tillsammans närmare 74 miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas. Pengarna kommer från tre olika utlysningar som alla på olika sätt omfattar forskning för ett hållbart samhälle.

VÀxt som vÀxer ur burk med pengar.
Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Nu finansierar rådet flera nya forskningsprojekt på LiU. Fotograf: ddukang

Ny forskarskola

Mest pengar gĂ„r till den nya forskarskolan Just Transitions – Swedish Research School on Governance for Just Urban and Regional Climate Transitions. Forskarskolan beviljas sammanlag 39,2 miljoner kronor över flera Ă„r inom utlysningen Forskarskolor för hĂ„llbart samhĂ€llsbyggande 2022. Huvudsökande Ă€r Stefan Holmlid, professor i design, vid Institutionen för datavetenskap (IDA).

Den forskare som beviljas störst anslag för ett enskilt forskningsprojekt Ă€r Veronica BrodĂ©n Gyberg, universitetslektor vid Tema MiljöförĂ€ndring. Hon fĂ„r 7,8 miljoner kronor för forskningsprojektet Aiding adaptation: Reducing the risk of maladaptive Swedish aid through integrated approaches. Anslaget ges inom utlysningen Klimatanpassning pĂ„ tvĂ€ren – grĂ€nsöverskridande utmaningar och Ă„tgĂ€rder 2022.

I Formas Ärliga öppna utlysning beviljas vidare Ätta LiU-projekt anslag. I den öppna utlysningen finansierar Formas totalt 190 forskningsprojekt med 637 miljoner kronor. I förhÄllande till totalt 1276 inkomna ansökningar innebÀr det en beviljandegrad pÄ 15 procent.

De Ätta LiU-projekten Àr:

  • En kvantitativ modell för Grön CVD; Henrik Pedersen, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM); tre miljoner kronor.
  • Lokal ekonomisk hĂ„llbarhet och utveckling pĂ„ Sveriges landsbygder – en studie av policyutveckling i omrĂ„den med geografiska lĂ€gesnackdelar; Josefina Syssner, bitrĂ€dande professor vid Institutionen för kultur och samhĂ€lle (IKOS); tre miljoner kronor.
  • Helhetsbedömning och optimering av förpackningsfria koncept för livsmedelsförsĂ€ljning; Renee Wever, professor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI); tre miljoner kronor.
  • System-baserad förvaltning inom nationell SDG-implementering: kompabilitet med legitimitet och ansvarsutkrĂ€vande; Björn-Ola LinnĂ©r, professor vid Tema MiljöförĂ€ndring; tre miljoner kronor.
  • Stora ovĂ€ntade vĂ€xthusgasutslĂ€pp frĂ„n avloppsreningssektorn som inte beaktas av rĂ„dande emissionsfaktorer; Magnus GĂ„lfalk, universitetslektor vid Tema MiljöförĂ€ndring; tre miljoner kronor.
  • Logistikstaden: hur lokala samhĂ€llen förĂ€ndras i kölvattnet av Amazons etablering i Europa; Karin Krifors, bitrĂ€dande universitetslektor vid Institutionen för kultur och samhĂ€lle (IKOS); fyra miljoner kronor (anslag för forskare tidigt i karriĂ€ren).
  • TrĂ€dgĂ„rdsutslĂ€ppet: Kan stadsodling förĂ€ndra konsumentmiljöavtryck; Genevieve Metson, docent vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), fyra miljoner kronor (anslag för forskare tidigt i karriĂ€ren).
  • Ungas mobilisering för klimatet i svensk politik: mot byggandet av en inkluderande och hĂ„llbar demokrati; Jonathan Josefsson, universitetslektor vid Tema Barn; fyra miljoner kronor (anslag för forskare tidigt i karriĂ€ren).

Formas Àr ett statligt forskningsrÄd för hÄllbar utveckling. RÄdet finansierar forskning och innovation, utvecklar strategier, gör analyser och utvÀrderar forskning och innovation inom miljö, samhÀllsbyggande och areella nÀringar som jord- och skogsbruk.

LÀs mer om Formas och utlsyningarna pÄ .

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.