91ÊÓÆ”

08 oktober 2024

Hur kan barnahus utveckla arbetet med kvalitetssäkring? Vilka indikatorer är relevanta och möjliga att följa upp? Det är frågor för ett nytt projekt finansierat av Östersjöstaternas råd, där Barnafrid samverkar med finska Institutet för hälsa och välfärd och tyska Childhood. 

Sex personer i sommarklÀdsel uppstÀllda bredvid varandra pÄ en Ä-promenad.
Projektet hade sitt första gemensamma möte i mitten av augusti, i samband med ISPCAN-kongressen i Uppsala. Från vänster: Anna Nelsson, Astrid Helling-Bakke (Childhood), Sandra Skoog, Miia Ståhlberg och Sini Stolt från Institutet för hälsa och välfärd samt Markus Schurman (Childhood).

─ I det hĂ€r projektet kommer vi att kartlĂ€gga dels vilka riktlinjer och andra styrdokument barnahus i Finland, Sverige och Tyskland anvĂ€nder, dels hur man arbetar med kvalitetsindikatorer och följer upp dem, berĂ€ttar Anna Nelsson som Ă€r socionom och legitimerad psykoterapeut pĂ„ Barnahus Linköping och utredare pĂ„ Barnafrid pĂ„ deltid.

Även den ”europeiska barnahusstandard” och vĂ€gledning som projektet Promise tagit fram tidigare kommer att ingĂ„ i den kartlĂ€ggning projektet ska göra. Anna Nelsson Ă€r entusiastisk över möjligheten att skapa bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för barns rĂ€tt till ett likvĂ€rdigt bemötande och likvĂ€rdiga insatser pĂ„ barnahus.

─ Modellen för barnahus Ă€r i dag erkĂ€nd som en bĂ€sta praxis för att pĂ„ ett barnanpassat sĂ€tt kunna erbjuda stöd och rĂ€ttvisa till barn som varit utsatta för vĂ„ld – och deras familjer. Genom att utveckla kvalitetssĂ€kringen av barnahusens tjĂ€nster kommer fler barn att kunna fĂ„ den hjĂ€lp de behöver, oavsett var i landet de bor, sĂ€ger Anna Nelsson.

Uppföljning av nationella riktlinjer brister

Sedan 2009 finns nationella riktlinjer för barnahus i Sverige. De Àr dock inte bindande och uppföljningen av dem brister. Den senaste utvÀrderingen frÄn 2019 visade flera skillnader mellan svenska barnahus, bland annat vem som Àr huvudman för verksamheten, vilka mÄlgrupper de tar emot, vilka myndigheter som medverkar och vilka stödinsatser barn kan fÄ. Det saknas ocksÄ en nationell samordning och styrning av barnahusens verksamhet.

─ I betĂ€nkandet ”En uppvĂ€xt fri frĂ„n vĂ„ld” föreslĂ„r regeringens utredare en uppdatering av riktlinjerna för barnahus i Sverige. Det hĂ€r projektet kommer att kunna bidra med vĂ€rdefullt innehĂ„ll nĂ€r den frĂ„gan diskuteras vidare, sĂ€ger Sandra Skoog, utredare och ansvarig för programomrĂ„de rĂ€ttsvĂ€sende pĂ„ Barnafrid.

Inspiration frÄn kvalitetssÀkring i USA

I slutrapporten ska projektet föreslĂ„ hur ett fortsatt arbete med enhetliga kvalitetsindikatorer för barnahus skulle kunna se ut i Östersjöregionen. Det finns förebilder frĂ„n flera lĂ€nder, inte minst USA. DĂ€r erbjuder National Children’s Alliance nationella ackrediteringsstandarder som sĂ€kerstĂ€ller att barn som kommer till Children’s Advocacy Centers (CAC) fĂ„r ett likvĂ€rdigt bemötande och evidensbaserade tjĂ€nster. I dag Ă€r nĂ€rmare 800 CAC:s ackrediterade utifrĂ„n organisationens standard.

Projektet har knutit till sig Abbie Newman, vd för Mission Kids Child Advocacy Center i Pennsylvania, som har lÄng erfarenhet av kvalitetssÀkring och uppföljning pÄ amerikanska barnahus. Hon kommer att bidra med underlag för och reflektioner kring kartlÀggningen under arbetets gÄng.

─ Det finns ett stort vĂ€rde i att lyfta blicken, fĂ„ in fler perspektiv och ta del av hur olika barnahus löser de hĂ€r frĂ„gorna för att förstĂ„ utmaningar och möjligheter med en kvalitetssĂ€kring, sĂ€ger Anna Nelsson.

Hon framhÄller att alla barn som varit utsatta för vÄld och övergrepp redan har rÀtt till samma bemötande, omhÀndertagande och stöd i en barnvÀnlig miljö som har alla kringresurser pÄ plats.

─ Likhet Ă€r viktigt, varje barn förtjĂ€nar allt det vi har möjlighet att göra. Att jobba med utveckling genom kvalitetssĂ€kring av barnahusens verksamhet kan vara en intressant vĂ€g att gĂ„, sĂ€ger Anna Nelsson.

Mer information



Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.

Taggar