Biblioteket pÄ Löfstad slott ser ut som man kan tÀnka sig ett herrgÄrdsbibliotek. Massiva möbler i trÀ och hylla efter hylla med böcker Ànda upp till taket. Johanna Vernqvist, litteraturvetare vid Linköpings universitet, balanserar pÄ en stege för att nÄ hyllorna högst upp. Hon samlar pÄ sig nÄgra böcker, dyker ned bland de hundraÄriga sidorna, blÀddrar försiktigt.
I biblioteket finns omkring 5 000 verk. Foto Anna Nilsen
â Det Ă€r fantastiskt att fĂ„ leta bland alla böcker hĂ€r, hon.
En boksamling skapad av kvinnor
Hon Ă€r pĂ„ jakt efter böcker som adelskvinnorna vid Löfstad slott har lĂ€st. Slottet uppfördes pĂ„ 1600-talet och har â till dess att den sista Ă€garinnan Emilie Piper gick ur tiden 1926 och slottet blev museum â framför allt Ă€gts av kvinnor. DĂ€rför Ă€r Löfstads bibliotek sĂ„ intressant. Boksamlingen har till stor del skapats av kvinnor och kan ge oss kunskap om vad och hur de lĂ€ste.
â Kvinnors lĂ€sning och lĂ€skulturer Ă€r inte sĂ„ studerat i den svenska kontexten. Det pĂ„gĂ„r förstĂ„s forskning, men det Ă€r ett lĂ„ngt ifrĂ„n slutforskat Ă€mne. Löfstads bibliotek Ă€r en otrolig tillgĂ„ng för den hĂ€r forskningen.
I samverkan med Löfstad slott, som Ă€r en del av Ăstergötlands museum, bedriver Johanna Vernqvist forskningsprojektet âLĂ€skulturer och politik hos kvinnorna vid Löfstad slottâ. I fokus för det Ă€r just kvinnors lĂ€skulturer, den sociala aspekten av lĂ€sningen. Delades och diskuterades litteraturen? Hon Ă€r speciellt intresserad av om lĂ€skulturen samverkade med politiken. Vilka politiska frĂ„gor lyftes och tog litteraturen vĂ€gar frĂ„n biblioteket, till salongerna och de politiska samtalen?
â Jag studerar vad de hĂ€r damerna har lĂ€st, hur de lĂ€st och om det sedan fĂ„tt avtryck i andra sammanhang utanför sjĂ€lva biblioteksrummet.
Litteraturen blev en del av politiken
Fokus ligger pÄ 1700- och 1800-talen. Det var upplysningens tid, prÀglad av politiska spÀnningar. Litteraturen blev en allt större del av politiken. Löfstadkvinnorna befann sig nÀra, och kanske till och med mitt i, de hÀr diskussionerna eftersom de hade kopplingar till den politiska och kulturella makten i Sverige. Som exempel var SophieVerk av författaren Madame de Lambert, som var verksam pÄ 1700-talet och skrev om utbildning och kvinnors rÀtt till utbildning. Boken finns i Löftsad slotts samling. Foto Anna Nilsen Piper, som frÄn 1811 och fram till sin bortgÄng bodde permanent pÄ Löfstad slott, nÀra vÀn med drottning Hedvig Elisabeth Charlotta.
Att förstÄ Löfstadkvinnornas lÀsning Àr ett detektivarbete. Johanna Vernqvist Àr i starten av projektet och tillbringar en hel del tid i slottsbiblioteket. Letar titlar, blÀddrar och lÀser. Till sin hjÀlp har hon den bibliotekskatalog som forskare i tidigare projekt har tagit fram. Hon letar spÄr av lÀsning i böckerna. Finns markeringar och anteckningar som kan tala om vad lÀsaren har ansett betydelsefullt? Finns sigill som kan skvallra om vem som Àgt dem? NÀsta steg i projektet blir att tolka spÄren och gÄ igenom arkivmaterial sÄ som brev och dagböcker, som Àven de Àr viktiga kÀllor.
Kvinnors rÀttigheter och utbildning
SĂ„ hĂ€r lĂ„ngt Ă€r det tydligt att boksamlingen innehĂ„ller mĂ„nga verk av vad vi idag skulle kalla feministiska författare. De behandlar kvinnors rĂ€ttigheter och utbildning. HĂ€r finns till exempel föregĂ„ngare till en av upplysningstidens största filosofer som föresprĂ„kade kvinnors rĂ€ttigheter â Mary Wollstonecraft â representerade.
â Det fanns onekligen ett intresse bland damerna pĂ„ Löfstads slott att lyfta frĂ„gor om kvinnors rĂ€ttigheter. Men pĂ„ vilket sĂ€tt â om de var positivt instĂ€llda till de hĂ€r frĂ„gorna eller om de var mer konservativa â och hur det hade implikationer i det politiska samtalet Ă€r för tidigt att sĂ€ga.
Första gÄngen jag fick komma in i biblioteket kÀnde jag mig helt blown away.
Tydligt har det ocksÄ blivit att mÄnga av böckerna i samlingen tillhört Emilie De Geer, som bodde pÄ Löfstad slott mellan 1817 och 1828. OmfÄnget eller innehÄllet i hennes bidrag till boksamlingen har tidigare inte uppmÀrksammats i större utstrÀckning.
För en litteraturforskare Àr det ett privilegium att fÄ tillgÄng till en boksamling som den hÀr, menar Johanna Vernqvist.
â Första gĂ„ngen jag fick komma in i biblioteket kĂ€nde jag mig helt blown away.
Stort intresse för forskningen
Och fler delar intresset för den rika samlingen. I samarbete med Löfstad slott har Johanna Vernqvist hÄllit föredrag för lÀrare och allmÀnhet liksom seminarier med studenter frÄn Linköpings universitet. De senare har varit mycket uppskattade, och studenter har visat intresse för att skriva uppsatser om samlingen vid Löfstad. Tillsammans med historikern My Hellsing planerar hon nu ocksÄ en större konferens. Johanna Vernqvist. Foto Anna Nilsen
Intresset finns förstÄs Àven i den akademiska vÀrlden. Just kvinnors bibliotek och lÀsning Àr inte sÄ beforskat, men intresset vÀxer. Johanna Vernqvist har bland annat kontakt med forskaren Ronald Schechter som studerar den franska drottningen Marie Antoinettes bibliotek. HÀr finns ocksÄ en koppling till Löfstad slott. Marie Antoinettes pÄstÄdda Àlskare, Axel von Fersen, var bror till Löfstads Àgare Sophie Piper.
Kvinnor i och bakom litteraturen
I sin forskning intresserar sig Johanna Vernqvist för kvinnor i och bakom litteraturen, representationen av genus, kÀrlek och sexualitet. Hon vill synliggöra kvinnors del i litteraturhistorien och i och med det hÀr projektet Àven kvinnors lÀsande.
â Jag vill lyfta de kvinnor som har krattat manegen och visat pĂ„ nytĂ€nkande. Det Ă€r mĂ„nga kvinnor som har skrivits ur litteraturhistorien, men med forskningens hjĂ€lp kan vi ett steg i taget Ă€ndra pĂ„ det. I det hĂ€r projektet hoppas jag kunna bidra till att ge en bild av kvinnornas roll under upplysningstiden.
Fotnot: Artikeln Àr publicerad i LiU magasin nr 1/2023
