91视频

Professor Zoran Slavnic vid Avdelningen f枚r migration, etnicitet och samh盲lle, flydde sj盲lv fr氓n Bosnien till Sverige i slutet av 1992. Han tillh枚rde en grupp p氓 drygt 50 000 personer som fick permanent uppeh氓llstillst氓nd genom ett regeringsbeslut i juni 1993.

De hade d氓 f氓tt v盲nta i genomsnitt 氓tta m氓nader p氓 beslut.

Grupper med skilda villkor

Efter det sk盲rpte Sverige villkoren. Bosniska flyktingar fick inte l盲ngre komma in. Det fick d盲remot kroater, vilket 枚ppnade en m枚jlighet f枚r bosnier med dubbla medborgarskap. Cirka 6000 personer kom till Sverige p氓 det s盲ttet mellan 1993 och 1994.

Men till skillnad fr氓n den f枚rsta gruppen tvingades de leva med tillf盲lliga uppeh氓llstillst氓nd och tidvis under hot om utvisning. En del valde d氓 att g枚mma sig. F枚rst efter fyra 氓r fick de cirka 2000 personer som h氓llit sig kvar permanent uppeh氓llstillst氓nd.

Jag tycker att l盲rdomen 盲r att man ska undvika att vara stelbent.

Med hj盲lp av statistik fr氓n SCB har Zoran Slavnic, tillsammans med kollegan Ognjen Ob煤cina, j盲mf枚rt grupperna vid tre tidpunkter: 2000, 2008 och 2016. Hur m氓nga hade jobb? Vad tj盲nade de? Och hur var deras h盲lsa?

Forskarna unders枚kte 盲ven hur det g氓tt f枚r barnen i skolan, hur m氓nga som hade eftergymnasial utbildning och vilken inkomst de hade vid 30 氓rs 氓lder.

Sm氓 skillnader p氓 l氓ng sikt

Tidigare forskning visar att en l氓ng period av ovisshet f枚rsv氓rar f枚r flyktingar n盲r de sedan ska integreras. Forskarna f枚rv盲ntade sig den effekten 盲ven h盲r. F枚rv氓nande nog var det ingen st枚rre skillnad mellan grupperna. Ibland hade det till och med g氓tt lite b盲ttre f枚r dem som levt under os盲kra omst盲ndigheter.

鈥� Det handlar om nyanser men 盲ven n盲r de 盲r lika 盲r det en 枚verraskning, s盲ger Zoran Slavnic.

Foto ToolX

脜r 2000 var andelen med jobb n氓gra procentenheter h枚gre f枚r den grupp som haft en tryggare tillvaro. 2008 och 2016 var f枚rh氓llandet det omv盲nda med n氓gra procentenheter. Skillnaderna i inkomst var borta och h盲lsan, m盲tt i antal sjukskrivningsdagar, var lika god i b氓da grupperna.

N盲r det g盲ller de unga visade det sig ben盲genheten att forts盲tta till eftergymnasiala studier vara lika stor i b氓da grupperna. Men tar man 盲ven h盲nsyn till faktorer som f枚r盲ldrarnas utbildningsniv氓 var det faktiskt h枚gre sannolikhet f枚r en ung person fr氓n den mer utsatta gruppen att forts盲tta utbilda sig.

Tv氓 f枚rklaringar

Eftersom de tv氓 j盲mf枚rda grupperna 盲r s氓 olika i storlek vill inte Zoran Slavnic dra f枚r l氓ngtg氓ende slutsatser, men han har fr盲mst tv氓 f枚rklaringar till resultatet. Den ena 盲r att mottagandet som den f枚rsta gruppen fick mer utgick fr氓n myndigheternas behov 盲n m盲nniskornas.

鈥� Hade man 30 platser i en kommun i norra Sverige, d氓 ville man fylla de platserna. Kommunen beh枚vde pengarna och staten beh枚vde bli av med ansvaret f枚r flyktingarna. D氓 kunde man hamna i en kommun som inte hade n氓gra m枚jligheter att hj盲lpa en, s盲ger Zoran Slavnic.

Den mer utsatta gruppen tvingades d盲remot ta egna initiativ. Eftersom de dessutom fick st枚d av b氓de privatpersoner och organisationer som Svenska kyrkan, fick de tidigt ett socialt n盲tverk som de hade anv盲ndning av senare.

Den andra f枚rklaringen 盲r att den l氓nga asylprocessen ledde till att bara de envisaste och mest ambiti枚sa orkade h氓lla sig kvar i Sverige. N盲r de v盲l fick stanna hade de ocks氓 b盲ttre f枚ruts盲ttningar att klara sig. D盲rf枚r menar Zoran Slavnic att studiens resultat inte talar emot all annan forskning som visar att l氓ngvarig ovisshet 盲r skadlig f枚r individen.
Snarare visar den p氓 det byr氓kratiska t盲nkandets brister.

鈥� Jag tycker att l盲rdomen 盲r att man ska undvika att vara stelbent. Man ska utg氓 fr氓n individens behov. D氓 f氓r man b盲ttre resultat 盲n n盲r man pressar in folk i l枚sningar som myndigheter kommit 枚verens om, s盲ger Zoran Slavnic.

Studien publiceras i Migracijske i Etni膲ke Teme och 盲r finansierad av Forte.

Artikel: , Z Slavnic, Ognjen Ob煤cina, ing氓r i: Migracijske i Etni膲ke Teme, Vol. 39, nr 1, s. 31-55, 2023, doi: 10.11567/met.39.1.2