91ÊÓÆ”

22 oktober 2021

Hur skiljer sig biogas från andra potentiella alternativ? Varför är beslutsfattare intresserade av att använda biogas, och vad gör dem tveksamma? Och hur kan beslutsstöd användas för att hjälpa beslutsfattarna att hantera komplexa delar i beslut kopplade till biogas? Det är frågor som besvarats i en ny avhandling vid Linköpings universitet.

Biogasbuss i stadstrafik
Buss som går på biogas. Fotograf: Monica Westman

Biogasens anvÀndning i Sverige har gjort en lÄng resa sedan Sofia Dahlgren först började forska pÄ Avdelningen för Industriell Miljöteknik. 2016 hade försÀljningssiffrorna för biogasdrivna bilar och bussar gÄtt ner och branschen var orolig inför framtiden. Sofias anstÀllning handlade dÄ om att hitta nya anvÀndningsomrÄden för biogas.

- Det fanns vid den tidpunkten ingen klar riktning dÀr vi kÀnde, det hÀr ska vi anvÀnda biogasen till. För att producera mer biogas mÄste du kunna anvÀnda den. SÄ tre av studierna fokuserade pÄ var biogas kan anvÀndas och vad som pÄverkar deras möjligheter. Vi sÄg att sjöfart, lastbilar och industrin var framtida marknader dÀr biogas kan expandera, sÀger hon.

Olika sÀtt att se pÄ biogas

I avhandlingen ”Decision-making and decision support connected to biogas use in Sweden” försöker Sofia att förklara fördelar och nackdelar med biogasens anvĂ€ndning, hur beslutsfattare ser pĂ„ biogasens anvĂ€ndning och hur beslutsstöd kan anvĂ€ndas för att ge beslutsfattarna en mer komplett bild av biogasens mĂ„ngsidighet. Studierna visar bland annat att biobrĂ€nsle har mĂ„nga miljö- och samhĂ€llsfördelar i jĂ€mförelse med andra förnybara alternativ men att biobrĂ€nsle ofta Ă€r dyrare. Lyckad avhandling för Sofia DahlgrenSofia Dahlgren efter att hon försvarade sin avhandling. Foto John Marthinson

- Biogas Àr inte perfekt men det Àr en vÀldigt bra lösning pÄ mÄnga problem. Bredden i biogas var inget jag visste om innan började forska. En sÄn sak som energisÀkerhet kÀnde jag inte till, men nu nÀr det Àr energibrist kan vi tydligt se att lokalproducerad biogas ger en helt annan sÀkerhet Àn andra förnybara energialternativ, sÀger Sofia.

- Beslutsfattare anser generellt att biogas Àr ett bra miljöalternativ men de ser pÄ det lite olika. Kommuner och regioner tenderar att se fler positiva aspekter av biogas, till exempel att hjÀlpa till att ÄtervÀnda nÀringsÀmnen till jorden. Företag Ä andra sidan tenderar att anvÀnda biogas som en miljöÄtgÀrd för att förbÀttra bilden av företaget hos allmÀnheten.

Det visade sig ocksÄ finnas en tveksamhet kring att anvÀnda biogas pÄ grund av kostnaden, att lagar och stöd inte Àr optimala och att kunskapen kring biogas hos beslutsfattarna kan vara lÄg, vilket leder till en osÀkerhet kring att anvÀnda det.

Biogasbussar inte alltid bÀst

Avhandlingen omfattar sex delstudier, dÀr författaren bland annat har studerat tvÄ verktyg som kan anvÀndas som beslutsstöd. Den ena Àr ett bedömningsverktyg med flera kriterier som kan hjÀlpa beslutsfattare att mÀta flera olika typer av pÄverkan samtidigt, till exempel ljudförorening, luftförorening och energisÀkerhet. Den andra analyserade framtida scenarier för anvÀndande av biogas, biodiesel och el inom stadsbussar, regionala bussar, lastbilar och inom industrin. NÀr biogasdrivna bussar, som Àr vanligt i svenska stÀder, stÀlls i jÀmförelse med eldrivna bussar, kan Sofia se fördelar med bÄda sorterna.

- Inne i stÀderna kan eldrivna bussar vara att föredra eftersom de lÄter mindre, ger inte ut avgaser och kan ladda nÀr den bromsar. DÀremot ser jag att biogasdrivna bussar kan vara bÀttre Àn el inom regionala linjer under lite lÀngre resor, sÀger Sofia.

Avhandling

Omslag för publikation 'Decision-making and decision support connected to biogas use in Sweden'
Sofia Dahlgren (2021)

Kontakt

Läs mer om Liu:s forskning

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.