91ÊÓÆ”

13 juni 2023

Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker naturligt i immunsystemet under graviditet. Fynden kan visa vägen mot nya behandlingar.

gravid kvinna joggar pÄ löpband.Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfÀlligt mycket bÀttre i sin sjukdom nÀr de Àr gravida. Foto skynesher En graviditet Àr ett mycket speciellt tillstÄnd ur en immunologisk synvinkel. Immunförsvarets uppgift Àr att försvara oss mot sÄdant som Àr frÀmmande. Men trots att fostret till hÀlften kommer frÄn pappan stöts det inte bort av mammans immunsystem. Denna balansgÄng fungerar i de allra flesta fall tack vare att mammans immunförsvar stÀlls om under graviditeten till att bli mer tolerant.

Vid multipel skleros, MS, försÀmras nervernas funktion av att immunsystemet attackerar fettet som ligger som ett skyddande hölje runt nervtrÄdarna. Nerverna blir inflammerade, vilket kan leda till nervskador. Trots att det finns nya och effektivare behandlingsalternativ sÄ försÀmras de flesta personer med MS ÀndÄ över tid.

Kraftig förbÀttring vid graviditet

Forskare tror att den tillfĂ€lliga dĂ€mpningen av immunförsvaret under en graviditet kan förklara varför kvinnor med MS dĂ„ förbĂ€ttras i sin sjukdom. Perioderna med sjukdomssymtom, sĂ„ kallade skov, minskar med 70 procent under graviditetens sista tredjedel. Även en del andra autoimmuna sjukdomar, som reumatoid artrit, förbĂ€ttras tillfĂ€lligt under graviditet. Men det har varit oklart varför förbĂ€ttringen sker. DĂ€rför ville forskarna bakom den aktuella studien undersöka vilka mekanismer som Ă€r sĂ€rskilt betydelsefulla för minskningen av symtom under graviditet, som ett led i att hitta framtida behandlingsstrategier som ger samma effekt vid MS och kanske Ă€ven andra liknande sjukdomar.

Forskarna var sÀrskilt intresserade av immunceller av typen T-celler, som generellt har en mycket viktig roll i immunförsvaret. T-celler Àr dessutom bÄde centrala i att driva sjukdomsförloppet vid MS och betydelsefulla under graviditet. I studien har forskarna jÀmfört 11 kvinnor med MS och 7 friska kvinnor som lÀmnat blodprov före, under och efter graviditet.

För att förstÄ vad som hÀnder i immuncellerna har forskarna kartlagt vilka gener som anvÀnds i T-cellerna vid olika tidpunkter under graviditeten. De har ocksÄ studerat förÀndringar som reglerar hur gener slÄs pÄ och stÀngs av, sÄ kallade epigenetiska förÀndringar. I studien har forskarna tittat mer specifikt pÄ en sÄdan regleringsmekanism som heter DNA-metylering.Sandra HellbergSandra Hellberg

– Det som kanske var mest slĂ„ende Ă€r att vi hittar inga egentliga skillnader under graviditet mellan grupperna, utan det verkar som att immunsystemet hos en gravid kvinna med MS ser ut ungefĂ€r som hos en frisk gravid kvinna, sĂ€ger Sandra Hellberg, bitrĂ€dande universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien som publicerats i tidskriften Journal of Neuroinflammation.

Hormon kan ha betydelse

Forskarna hittade nÀtverk av gener som vÀxelverkar med varandra och som pÄverkas under graviditeten. Studien visar att dessa gener i stor utstrÀckning Àr kopplade till sjukdomen och till viktiga processer i immunförsvaret.

– Vi ser att förĂ€ndringarna i T-cellerna speglar förbĂ€ttringen av skovfrekvensen. De största förĂ€ndringarna sker i den sista tredjedelen av graviditeten och det Ă€r ju den tiden dĂ„ kvinnor med MS förbĂ€ttras som mest. De förĂ€ndringarna gĂ„r sedan tillbaka efter graviditeten vid den tidpunkt dĂ„ sjukdomsaktiviteten tillfĂ€lligt ökar. Det Ă€r viktigt att poĂ€ngtera att sjukdomsaktiviteten dĂ€refter Ă„tergĂ„r till den som var innan graviditeten, sĂ€ger Sandra Hellberg.

NÀtverket av gener som pÄverkades vid graviditet innehöll ocksÄ gener som regleras av graviditetshormoner, framför allt progesteron. Forskarna arbetar nu vidare med att i labbet testa olika hormoner för att se om de kan efterlikna effekterna som de sett i den aktuella studien och ingÄ i en framtida möjlig behandlingsstrategi.

En nyckel: nÀtverksanalys

Forskningen Àr frukten av ett mÄngÄrigt samarbete mellan forskare inom medicin och bioinformatik. En viktig del i projektet har varit att förstÄ den stora mÀngden data genom att analysera den med sÄ kallad nÀtverksanalys, som utvecklats under mÄnga Är av bland andra en forskargrupp som leds av Mika Gustafsson vid Linköpings universitet. NÀtverksanalysen Àr ett verktyg för att hitta gener som vÀxelverkar mycket med de gener som forskarna Àr intresserade av. Ofta visar det sig att andra gener i nÀtverket Àr reglerade pÄ ett avvikande sÀtt och indirekt pÄverkar centrala processer i en sjukdom.Mika Gustafsson.Mika Gustafsson.

– SĂ„dana insikter kan anvĂ€ndas för att hitta alternativa mediciner och att hitta nya biomarkörer för att skilja olika undergrupper av en sjukdom Ă„t. Denna strategi har vi anvĂ€nt framgĂ„ngsrikt för analys i forskning om bland annat allergi och multipel skleros, sĂ€ger Mika Gustafsson, professor i bioinformatik, som nu gör analysen tillgĂ€nglig för andra forskare genom ett nystartat företag.

Studien Ă€r en delstudie i GraMS (Graviditet och MS)-studien och gjord i samarbete mellan Linköpings universitet, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, Linköpings universitetssjukhus, LĂ€nssjukhuset Ryhov i Jönköping och Region Kalmar. Den har finansierats med stöd av bland andra Stiftelsen för Strategisk Forskning, VetenskapsrĂ„det, Neurofonden, MS forskningsfonden, Region Östergötland och Linköpings universitet.

Artikeln: , Alberto Zenere, Sandra Hellberg, Georgia Papapavlou Lingehed, Maria Svenvik, Johan MellergÄrd, Charlotte Dahle, Magnus Vrethem, Johanna Raffetseder, Mohsen Khademi, Tomas Olsson, Marie Blomberg, Maria C. Jenmalm, Claudio Altafini, Mika Gustafsson och Jan Ernerudh, (2023), Journal of Neuroinflammation, publicerad online 27 april 2023, doi: 10.1186/s12974-023-02781-2

Kontakt

Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.