91ÊÓÆ”

27 september 2023

I en värld präglad av snabb teknologisk utveckling och digitalisering blir frågan om demokrati och dess anpassning till den digitala samtiden alltmer aktuell. I en föreläsning av Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, utforskas möjligheten att ge robotar rösträtt genom att sätta frågan i relation till demokratins grundprinciper.

En professor förelÀser om sin forskning.
Elin Wihlborg föreläser om demokratins roll i en digital samtid och svarar på frågan om vi ska ge robotar rösträtt under föreläsningsserien Research just around the corner som under höstterminen 2023 har temat "AI & språkmodeller - framtiden är här". Fotograf: Teiksma Buseva

FörelÀsningen Àr en del av förelÀsningsserien Research just around the corner som under höstterminen 2023 har temat "AI & sprÄkmodeller - framtiden Àr hÀr".

Elin Wihlborg belyser under förelĂ€sningen tre centrala aspekter i Ă€mnet: vad demokrati egentligen innebĂ€r, robotarnas roll i demokratin, och behovet av styrning och reglering i den digitala eran. Hon bygger resonemangen om forskning runt hörnet pĂ„ demokratiteorier och de empiriska studier hon leder i forskargruppen DINO – Digitalisering i nya offentligheter.

Demokrati – mer Ă€n enkel röstrĂ€tt

FörelÀsningen inleddes med att pÄminna oss om att demokrati Àr mer Àn bara att rösta vid val eller möten. Det Àr en grundlÀggande del av hur vi lever tillsammans som samhÀlle. I den digitala eran Àr det nödvÀndigt att integrera demokratin i vÄr vardag för att skapa ett mer levande och deltagande samhÀlle. HÀr fÄr vi nya verktyg och möjligheter att inkludera medborgarna i beslutsprocesser och göra demokrati och offentliga tjÀnster mer tillgÀnglig.

Robotarnas roll i demokratin

Robotar och artificiell intelligens blir alltmer nÀrvarande i vÄra liv och samhÀllet i stort. Deras roll i demokratiska processer mÄste dÀrför diskuteras och regleras pÄ ett legitimt sÀtt. Elin Wihlborg sÀger att digitaliseringen inte fÄr innebÀra att mÀnskliga rÀttigheter och demokratiska vÀrden ÄsidosÀtts. IstÀllet mÄste vi tÀnka pÄ hur teknologin kan anvÀndas för att förstÀrka demokratiska processer och medborgarnas deltagande.

Styrning och reglering i den digitala eran

En av de centrala frÄgorna Àr hur samhÀllet demokratiskt kan och bör styra och reglera den ökande anvÀndningen av robotar och AI. Detta handlar bÄde om juridisk reglering och om att bygga förtroende i samhÀllet mellan olika organisationer och bland medborgarna. HÀr behöver robotarnas olika handlingsutrymme regleras för att demokratiskt komma överens om hur och kring vad de kan göra nytta.

–Det Ă€r osannolikt att de bör fĂ„ röstrĂ€tt. Men vi bör reglera hur de pĂ„verkar oss som har röstrĂ€tt, sĂ€ger Elin Wihlborg.

Styrning blir avgörande för att hantera digitaliseringens pÄverkan pÄ demokratin och för att sÀkerstÀlla att teknologin anvÀnds pÄ ett rÀttvist och ansvarsfullt sÀtt.

- Den digitala eran innebÀr nya möjligheter och utmaningar för demokratin. Genom att fortsÀtta utforska och diskutera dessa frÄgor kan vi sÀkerstÀlla att demokratin förblir stark och relevant i en digital vÀrld dÀr robotar blir alltmer nÀrvarande, sÀger Elin Wihlborg.

Läs mer om föreläsningsserien "Research just around corner"

LiU:s forskning om digitalisering och AI

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.