91ÊÓÆ”

14 april 2025

Den 18–19 mars deltog Karolina Muhrman (LiU) och Tomas Klingström (SLU) från Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering i en workshop på Lövsta forskningscenter, SLU.

FrÄn vÀnster: Magnus Stark (SLU) frÄn Kunskapsnav Företagsledning och Entreprenörskap samt Karolina Muhrman (LiU) och Tomas Klingström (SLU) frÄn Kunskapsnav Digitalisering.
Från vänster: Magnus Stark (SLU) från Kunskapsnav Företagsledning och Entreprenörskap samt Karolina Muhrman (LiU) och Tomas Klingström (SLU) från Kunskapsnav Digitalisering. I bakgrunden syns resultatet av första dagens workshop som gick ut på att kartlägga de 3-5 viktigaste digitala verktygen för svenska mjölkgårdar och sortera dem efter deras betydelse för sociala- ekonomiska-, miljömässiga- och djurvälfärdseffekter.

Workshopen var en del av projektet ”Kartläggning av vägen mot hållbar digitalisering inom svensk mjölkproduktion”. och samlade en bred grupp av aktörer inom lantbruket. Workshopen fokuserade på hur digitala verktyg kan skapa meningsfull information och optimera teknikanvändning för att driva hållbar utveckling inom jordbruket, med ett särskilt fokus på mjölkproduktionen.

Deltagarna, som inkluderade lantbrukare, rådgivare, veterinärer, teknikföretag och forskare, diskuterade hur digitalisering kan bidra till ökad produktivitet, hållbarhet och djurvälfärd. Diskussionerna kretsade kring vilka som är de viktigaste digitala verktygen för svenska mjölkgårdar, vilken effekt verktygen har för arbetet på gården, hur vi kan säkerställa att digitala verktyg ger rätt och användbar information i det dagliga arbetet och hur tekniken bäst implementeras för att skapa långsiktig hållbarhet inom lantbruket. Deltagarna fick också en genomgång av två forskningsprojekt som berör området:

Vägen mot hållbar digitalisering inom svensk mjölkproduktion

I projektet Vägen mot hållbar digitalisering inom svensk mjölkproduktion undersöks användningen av digitala verktyg inom den svenska mjölkproduktionen. Målet är att kartlägga vilka verktyg som används, varför de används och hur de påverkar gårdarnas hållbarhet. Genom en omfattande enkätundersökning och djupintervjuer samlas data om både miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter av digitaliseringen på mjölkgårdar. Forskarna strävar efter att skapa modeller för att förbättra verktygens användbarhet och bidra till en mer hållbar utveckling. Resultaten kommer att ge praktiskt stöd till lantbrukare för att effektivt använda digitala verktyg för hållbar mjölkproduktion, och bidra till ökad resurseffektivitet och produktivitet på gårdarna. Projektet genomförs i samarbete mellan SLU, Växa, RISE och DeLaval och finansieras av FORMAS.

Länkar till publikationer:

Yngersjö L. (2024). Digitaliseringen inom den svenska mjölkproduktionen. Självständigt arbete, 30hp. Sveriges lantbruksuniversitet.

Ahmed, H., Ekman, L., & Lind, N. (2024). Planned behavior, social network and precsived risks. Journal of Dairy Science, 107 (5), p. 2968-2982.

Visionary Welfare Assessment (ViWA)

Projektet Visionary Welfare Assessment (ViWA) fokuserar på att utveckla innovativa teknologier för att förbättra djurvälfärden inom mjölkproduktionen. Genom multisensorteknologi och datorseende ska ett 3D-pose system tas fram för att utvärdera mjölkkors beteende och välfärd. Målet är att skapa ett system som hjälper lantbrukare att snabbt identifiera tecken på stress eller sjukdom hos kor, vilket kan förbättra både djurhälsan och produktiviteten. Detta tvärvetenskapliga projekt involverar flera partners, inklusive SLU, Sony Nordic, DeLaval, Högskolan Dalarna, RISE och Växa och har potentialen att revolutionera hur mjölkproducenter övervakar och förbättrar välfärden för sina djur. Projektet finansieras av FORMAS.
Det var väldigt givande dagar på Lövsta, framförallt var det intressant att få möjlighet att diskutera digitalteknik med personer med så
olika erfarenheter och kompetenser inom området.
Karolina Muhrman, Verksamhetsledare på Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering 

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.

Taggar