â Vetenskapens integritet Ă€r viktig! Det mĂ„ste ju vara trovĂ€rdigt. Varje ny studie bygger ju pĂ„ befintliga studier â om de Ă€r felaktiga fortsĂ€tter forskningen i fel riktning och till slut blir hela alltet vĂ€rdelöst, sĂ€ger Lonni Besançon.
Till vardags Àr han bitrÀdande universitetslektor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap dÀr han utforskar hur data kan visualiseras och anvÀndas inom bland annat vÄrd och rÀttsvÀsende. Men utöver sin egen forskning jobbar han ocksÄ med att granska andra forskares verk efter att de publicerats.
Obetalt akademiskt arbete
Det kallas för âacademic sleuthingâ pĂ„ engelska, vilket kan översĂ€ttas till akademiskt detektivarbete. Ett arbete som bĂ„de Ă€r otacksamt och obetalt.
â Ingen tackar en för att man hittar nĂ„got dĂ„ligt. Dessutom ligger det utanför mitt kontrakt. Ingen Ă€r anstĂ€lld för att granska vetenskaplig integritet efter publicering utan det Ă€r nĂ„got jag, och andra som mig, fĂ„r göra pĂ„ fritiden, sĂ€ger Lonni Besançon.
Men vad Àr det dÄ akademiska detektiver granskar? För att förstÄ det behöver vi lite bakgrund:
Processen för att fÄ en vetenskaplig artikel publicerad i en tidskrift kan nÄgot förenklat brytas ner i ett antal steg: NÀr studien Àr gjord och data Àr insamlade skriver forskarna ett utkast, eller manuskript, till en artikel. Det manuskriptet skickas sedan till ett eller flera förlag med förhoppningen att det ska accepteras av en tidskrift. För att artikeln ska accepteras mÄste den gÄ igenom nÄgot som kallas peer-review. Det Àr en slags kollegial granskning som innebÀr att andra forskare inom fÀltet granskar artikeln för att se att den hÄller god vetenskaplig kvalitet. Sedan publiceras förhoppningsvis artikeln. Det Àr en process som ofta tar lÄng tid, i vissa fall flera Är.
â Tanken med peer-review bygger pĂ„ ömsesidigt förtroende. Jag förutsĂ€tter att ingen fuskar nĂ€r jag granskar nĂ„gon annans artikel. Inom mitt fĂ€lt Ă€r risken mindre dĂ„ det Ă€r relativt litet och alla kĂ€nner alla. Men inom till exempel mikrobiologi, dĂ€r det finns hundratusentals forskare som aldrig kommer möta varandra, ökar risken för fusk.
Bristande granskning
Inom den akademiska vÀrlden kan fusk innebÀra allt frÄn att ta bort datapunkter för att fÄ det resultat man vill, till bristande etikprövningar och helt pÄhittade data och resultat med AI-skrivna artiklar. Och att vissa sÄdana artiklar ÀndÄ slinker igenom peer-review-processen Àr ett stort bekymmer.
Universitet, lÀrosÀten och enskilda forskare betalar stora summor pengar till förlag som Springer, Elsevier och Nature för att fÄ publicera och för att granskningen ska gÄ rÀtt till. Men ofta kontrolleras inte den underliggande koden eller datan utan endast sjÀlva artikeln. Och pÄ mindre förlag Àr det inte ens sÀkert att det blir nÄgot regelrÀtt peer-review.
â Det Ă€r helt galet! Vi har hittat artiklar som skickas in, accepteras och publiceras pĂ„ samma datum. DĂ„ ringer det varningsklockor om att nĂ„got inte stĂ„r rĂ€tt till.
Incitament att fuska
Enligt Lonni Besançon beror det utbredda fusket pÄ ett grundfel i hur den akademiska processen Àr uppbyggd. Ofta spelar antalet publiceringar större roll Àn vilken tidskrift som en forskare publicerat i nÀr det gÀller att fÄ ett högt sÄ kallat H-index. Det Àr ett index som ska visa hur produktiv och skicklig en forskare Àr. Det kan ligga till grund för framtida anstÀllningar och framför allt forskningsbidrag.
NÀr Lonni Besançon och hans kollegor hittar nÄgot som inte stÀmmer i en vetenskaplig artikel skriver de till förlaget och pÄpekar det. Allt som oftast fÄr de inget svar alls. Ibland skriver förlaget att de har mottagit klagomÄlet men tar det sedan inte vidare. Och i sÀllsynta fall dras den vetenskapliga artikeln faktiskt tillbaka. Men det Àr ingen Àra som tillfaller de akademiska detektiverna. Ofta stÄr det bara att tidskriften dragit tillbaka artikeln och inget mer.
Felaktiga artiklar ligger kvar
En av de mest erkÀnda och framgÄngsrika akademiska detektiverna heter Elisabeth Bik och Àr mikrobiolog frÄn NederlÀnderna. Hon och Lonni Besançon har jobbat tillsammans flertalet gÄnger och hon Àr en stor förebild för honom. Elisabeth Bik har anmÀlt runt 8000 felaktiga vetenskapliga artiklar men knappt 20 procent har blivit borttagna av tidskrifterna. En nedslÄende siffra.
Det arbete som Lonni Besançon blivit mest uppmÀrksammad för handlar om forskningsfusk pÄ ett franskt forskningsinstitut. De publicerade falska resultat i början pÄ covid-19 pandemin som pÄstod att de hade hittat ett botemedel. Men nÄgot stod inte rÀtt till.
â Jag Ă€r ingen expert pĂ„ vare sig sjukdomar eller biologi. Men statistik Ă€r nĂ„got jag verkligen kan och det var nĂ„got vĂ€ldigt fel i deras artiklar pĂ„ flera punkter.
Bland annat kunde han se att samma etikprövningsnummer anvĂ€ndes i 248 studier nĂ€r det egentligen bör vara ett unikt nummer för varje studie. Studierna var gjorda pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt â prover av blod, saliv, avföring och hud samlades in pĂ„ sĂ„ vĂ€l gamla som unga och Ă€ven barn. Det Ă€r nĂ„got som ska krĂ€va flera olika etikprövningar.
±«±è±èłŸĂ€°ù°ìČőČčłŸłŸČč»ć
NÀr Lonni Besençon och hans kollegor presenterade det i tidssskriften Research integrity and peer review brakade en vild debatt loss, speciellt i Frankrike, om forskningsetik och han syntes i nationell tv, tidningar och radio. Nyheten spred sig ocksÄ över engelska kanalen och brittiska The Guardian gjorde ett lÄngt reportage.
Men det var ocksÄ dÄ det började storma kring Lonni Besançon.
â De skriver om mig pĂ„ Twitter hela tiden och har Ă€ven mejlat alla mina kollegor hĂ€r och försökt fĂ„ mig sparkad. De smutskastar mitt namn och trakasserar mig pĂ„ olika sĂ€tt. Jag har ocksĂ„ fĂ„tt ett par samtal med dödshot.
Hur stÄr du ut?
â Om de ser mig som ett hot betyder det att jag har gjort nĂ„gonting rĂ€tt.
Den vetenskapliga tidskriften Science har publicerat ett lÄngt reportage om Lonni Besançon och hans detektivkollegor. I artikeln finns ocksÄ mer fördjupning om det mest uppmÀrksammade fallet.
Den finns att lÀsa hÀr:
Den vetenskaplig artikeln:; Fabrice Frank, Nans Florens, Gideon Meyerowitz-katz, JĂ©rĂŽme Barriere, Ăric Billy, VĂ©ronique Saada, Alexander Samuel, Jacques Robert, Lonni Besançon; Research Integrity and Peer Review volume 8, Article number: 9 2023; publicerad online 3 augusti 2023. DOI: 10.1186/s41073-023-00134-4
