91ÊÓÆ”

08 januari 2024

Lysekil, Luleå och Slite. Tre orter där kraven på omställning till ett fossilfritt samhälle ställer tillvaron på ända. Under flera år har forskare från Linköpings universitet tagit del av invånarnas berättelser och sökt svaret på frågan vad som krävs för att omställningen bättre ska kunna förankras i samhället.

Preems raffinaderi i Lysekil.
Preems raffinaderi i Lysekil. Fotograf: Sandra Hummelgren

Förr i tiden anvÀndes kanariefÄglar i engelska gruvor. Om de smÄ djuren tuppade av visste arbetarna att luften började bli farlig att andas. FÄglarna var första varningstecknet.

Professor Eva Lövbrand vid Tema MiljöförĂ€ndring kallar de tre orterna, Lysekil, LuleĂ„ och Slite, för ”klimatomstĂ€llningens kanariefĂ„glar”. HĂ€r finns tung industri som stĂ„r för stora delar av Sveriges samlade koldioxidutslĂ€pp. Kraven pĂ„ omstĂ€llning Ă€r dĂ€rför stora och de som bor hĂ€r Ă€r intensivt medvetna om det.

–Vi har ibland pratat om de hĂ€r platserna som att de ligger i frontlinjen av omstĂ€llningen. De Ă€r lite som kanariefĂ„glarna. HĂ€r ser vi vad omstĂ€llningen innebĂ€r, sĂ€ger Eva Lövbrand.

Eva Lövbrand och Anna Bohman.Eva Lövbrand och Anna Bohman. Foto Charlotte Perhammar I ett treÄrigt forskningsprojekt har de intervjuat kommunpolitiker, nÀringsliv, fackföreningsfolk och vanliga ortsbor. Tanken har varit att fÄnga in medborgarnas tankar om vad omstÀllningen betyder pÄ dessa orter och hur klimatpolitiken pÄverkar dem. Det Àr lokala röster som annars saknas i debatten, menar forskarna.

Tre orter - tre perspektiv

Det visar sig att Àven om orterna har mycket gemensamt finns det ocksÄ skillnader.

I Lysekil Àr Preems raffinaderi en del av stadens sjÀl. Kraven pÄ omstÀllning skapar en sorts identitetskris, visar forskarnas intervjuer. Folk stÀller sig frÄgan vad de och orten blir utan oljeindustrin. Kraven pÄ förÀndring vÀcker nostalgi och osÀkerhet.

I LuleÄ Àr stÀmningen delvis en annan. SSAB och stÄlindustrin Àr redan pÄ gÄng med omstÀllningen. Tillverkningen ska bli fossilfri. Det finns mycket stolthet kring det pÄ orten, men ocksÄ viss oro. Vad hÀnder med de norrlÀndska Àlvarna nÀr SSAB tredubblar sin elkonsumtion?

De Àr lite som kanariefÄglarna. HÀr ser vi vad omstÀllningen innebÀr

I Slite pÄ Gotland stÄr cementfabriken mitt i byn och kalkbrotten omgÀrdar platsen. Miljöeffekterna Àr mycket pÄtagliga. Det finns en Àngslan över kalkbrytningens pÄverkan pÄ grundvatten och biologisk mÄngfald, lika mycket som en oro för vad som hÀnder nÀr produktionen mÄste stÀlla om.

–Det Ă€r en tematik som Ă„terkommer i Slite. Att den gotlĂ€ndska naturen offras för att den klimatneutrala cementen ska bygga det fossilfria samhĂ€llet pĂ„ fastlandet. I Slite Ă€r det frĂ„ga om ekologisk överlevnad hĂ€r och nu. I LuleĂ„ har man redan börjat resan mot framtiden och i Lysekil handlar det fortfarande mycket om historien, sĂ€ger Eva Lövbrand.

Dialog efterlyses

I intervjuerna framkommer Àven gemensamma drag hos orterna. Oron för att jobb ska försvinna förstÄs, men Àven motsÀttningen mellan land och stad. KÀnslan av att villkoren för klimatomstÀllningen bestÀms nÄgon annanstans och att bördorna inte blir rÀttvist fördelade.

Forskarnas slutsats Àr att det saknas forum för dialog mellan politikerna pÄ den nationella nivÄn och medborgarna lokalt. Folk pÄ alla tre orterna efterlyser samtal om framtiden dÀr de fÄr vara en del.

–Om man vill erkĂ€nna att medborgarnas röster ocksĂ„ spelar roll Ă€r det viktigt att skapa plats för dialog och aktivt visa intresse för att lyssna, sĂ€ger Anna Bohman, universitetslektor pĂ„ Tema MiljöförĂ€ndring.

Forskningsstudien kan sÀgas bli en del av det samtal som invÄnarna saknat, men omstÀllningen kan ocksÄ var svÄr att prata om. Det Àr inte helt sjÀlvklart att man som Lysekilsbo talar öppet om att man Àr kritisk mot den industri som sÄ mÄnga Àr beroende av.

Ett konstverk frÄn projektet.Forskarna anvÀnde konst som forskningsmetod.

Konst i forskningens tjÀnst

För att komma lite djupare har forskarna anvÀnt sig av konst som metod. Ortsbor har bjudits in till att skapa exempelvis textilkonst, foton eller ljudinspelningar. Resultatet blev en utstÀllning som fick avsluta hela projektet.

– Konsten skriver en ju inte pĂ„ nĂ€san. Den öppnar upp för samtal som blir ganska tillĂ„tande. Det var ett fint sĂ€tt att bjuda in fler till samtal och höra andra saker Ă€n bara det som sĂ€gs i en intervjusituation, sĂ€ger Eva Lövbrand.

Studien har finansierats av Formas och gjorts i samarbete mellan Linköpings universitet och University of Newcastle.

Publikationer: , V Brodén Gyberg, E Lövbrand. Oxford Open Climate Change, Volume 2, Issue 1, 2022, doi: 10.1093/oxfclm/kgac004
J GĂ€rdebo. Oxford Open Climate Change, Volume 3, Issue 1, 2023, doi: 10.1093/oxfclm/kgac006
, E Lövbrand, V Brodén Gyberg. IngÄr i: Governing toward a green decarbonized state: The interplay between state and non-state actors in Sweden, [ed] BÀckstrand, K., Marquardt, J., Nasiritousi, N., and Widerberg, O. (eds), Cambridge: Cambridge University Press, 2023, 1
, A Bohman, C Evers, E Lövbrand. IngÄr i Local Environment: the International Journal of Justice and Sustainability, 2024, doi: 10.1080/13549839.2023.2300959

Kontakt

Om projektet

Forskning och organisation

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.