91ÊÓÆ”

20 december 2024

Vid Linköpings universitet finns flera forskare som utifrån sina ämnen och forskningsområden kan kommentera och analysera olika aspekter av händelseutvecklingen i Ukraina.

Karta med Ukraina utmÀrkt med en flagga
Vid LiU finns flera forskare som kan kommentera kriget i Ukraina. Fotograf: MarkRubens
Är du forskare vid Linköpings universitet och önskar vara med pĂ„ listan? Kontakta press@liu.se

Europeisk integration, flyktingströmmar, kulturell identitet, mÄngkulturella samhÀllen

Vid LiU finns institutet för migration, etnicitet och samhÀlle (REMESO) dÀr tvÀrvetenskaplig forskning om migration, etnicitet och samhÀlle bedrivs. En central del av REMESO:s verksamhet Àr att driva en forskarskola med kurser för svenska och internationella doktorander eller master-studenter inom institutets forskningsomrÄde.

Stefan Jonsson, professor i etnicitet och verksam vid REMESO dÀr han Àven Àr ansvarig för forskningen och för det internationella mastersprogrammet Ethnic and Migration Studies. Han har Àven skrivit flera böcker om rasism, etnicitet, postkolonial teori, kulturell identitet, globalisering och det mÄngkulturella samhÀllets framtid och har alltid varit aktiv, vid sidan om forskningen som journalist, kritiker och samhÀllsdebattör.
Kontakt: stefan.jonsson@liu.se, 011-36 30 30

Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid REMESO. Han forskar om europeisk migrations-, medborgarskap- och identitetspolitik. Han har Àven forskat om hur dessa ÀmnesomrÄden pÄverkar EU:s övergripande ekonomi. Peo Hansen har Àven skrivit boken A Modern Migration Theory: An Alternative Economic Approach to Failed EU Policy i vilken han belyser de ekonomiska diskussioner som omger flyktingmottagande. Han leder tillsammans med Stefan Jonsson forskningstemat Medborgarskap och etniska relationer.
Kontakt: peo.hansen@liu.se, 011-36 34 23

Kristoffer Jutvik, universitetslektor, vid REMESO. Hans forskning fokuserar pĂ„ hur förĂ€ndringarna i svensk migrationspolitik, frĂ„n 2016 och framĂ„t, pĂ„verkar individer och utvecklingen av hĂ„llbara stĂ€der och samhĂ€llen. Han kan uttala sig kring frĂ„gor om flyktingströmmar, asylmottagande eller mottagningssystemet i Sverige eller EU. Han Ă€r Ă€ven kursansvarig för ”Livsvillkor – Grannskap och Identitet” (7.5 HP) pĂ„ programmet för SamhĂ€lls- och kulturanalys.
Kontakt: kristoffer.jutvik@liu.se

KĂ€llkritik i sociala medier och ”fake news”

Per-Anders Forstorp, forskare inom kommunikation, medier och kultur. Hans forskningsintressen bygger pÄ tvÄ spÄr: kommunikation och medier i socialt och kulturellt perspektiv samt kunskaps- och lÀrandepraktiker inom ramen för högre utbildning. Han har ocksÄ ett stort intresse för frÄgor som rör fake news och vikten av att vara kÀllkritisk till sÄdant som sprids pÄ sociala medier.
Kontakt: per-anders.forstorp@liu.se, 011- 36 30 92

Prata med barn i kris och efter traumatiska hÀndelser

Poa Samuelberg, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi
Utredare vid Barnafrid – Nationellt kunskapscentrum om vĂ„ld mot barn. Hon har lĂ„ng erfarenhet som klinisk psykolog, bl a inom BUP vid kris och lĂ„ngvariga reaktioner efter trauma. Hon har Ă€ven skrivit en handbok inom omrĂ„det, Traumatisering hos barn. För Barnafrids rĂ€kning har Poa Samuelberg vid flera tillfĂ€llen förmedlat specifik kunskap om krisstöd för barn och deras omsorgspersoner vid sĂ€rskilda hĂ€ndelser. Hon Ă€r Ă€ven projektledare för regeringsuppdragen Trauma pĂ„ kartan & Digitalisering av Trauma pĂ„ kartan.
Kontakt: poa.samuelberg@liu.se, 013-28 13 23

Laura Korhonen, professor i barn- och ungdomspsykiatri och arbetar bland annat pÄ barn- och ungdomspsykiatri, BUP. Hon Àr ocksÄ centrumchef för det nationella kunskapscentret Barnafrid.
Kontakt: laura.korhonen@liu.se
013-28 11 81

Katastrofmedicin

Andreas Wladis Àr professor i katastrofmedicin och traumatologi vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper. Han var i slutet av april pÄ plats i Kiev och Lviv i Ukraina för att utvÀrdera sjukvÄrden och evakueringsmöjligheterna. Han Àr Àven specialistlÀkare i kirurgi och har arbetat som kirurg utomlands, bÄde i omrÄden som drabbats av naturkatastrofer och krig, bland annat genom LÀkare utan GrÀnser och Internationella röda korskommittén (ICRC). Han har ocksÄ kunskap och erfarenhet av hur man kan bedriva sjukvÄrd nÀr det ordinarie sjukvÄrdssystemet kollapsar, hur man kan arbeta för att fÄ fram lÀkemedel och sjukvÄrdsutrustning i katastrofdrabbade omrÄden med mera. I sitt uppdrag som professor vid LiU studerar han yttre hÀndelser och de störningar som kan pÄverka bÄde samhÀllet och individen i samband med kris, krig och naturkatastrofer.
Kontakt: Andreas Wladis andreas.wladis@liu.se

Prioriteringar i vÄrden i hÀndelser av krig

Lars Sandman, professor i hÀlso- och sjukvÄrdsetik och förestÄndare för Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet. BistÄr Socialstyrelsen och Försvarsmakten för att skapa stöd och beredskap krig vÄrdens prioriteringar i hÀdelse av kris. Han Àr ocksÄ etisk rÄdgivare vid TandvÄrds-lÀkemedelsförmÄnsverket (TLV), Statens beredning för medicinsk och social utvÀrdering (SBU), Socialstyrelsen och RÄdet för nya terapiter (NT-rÄdet).
Kontakt: lars.sandman@liu.se

°äČâČú±đ°ùČőĂ€°ì±đ°ùłó±đłÙ

Mikael Asplund, universitetslektor i datalogi, vid institutionen för datavetenskap, leder en grundkurs i cybersÀkerhet kan svara generellt om grundlÀggande frÄgor kopplat till sÄrbarheter, risker och motÄtgÀrder. Hans forskning handlar om sÀkerhet och pÄlitlighet för cyberfysiska system som till exempel elnÀt och transportsystem.

Kontakt: mikael.asplund@liu.se, 013-282668, 070 08 95 827

Geopolitik och extrema hÀndelsers pÄverkan pÄ energimarknader

Gazi Salah Uddin, bitrÀdande professor i nationalekonomi, forskar pÄ geopolitisk osÀkerhet (risker som följer av lÀnders geografiska förhÄllanden) och vilka konsekvenser extrema hÀndelser kan fÄ pÄ energimarknaden. (Intervju sker pÄ engelska).
Kontakt: gazi.salah.uddin@liu.se, 076 167 05 83

Ukraina-Ryssland-Sovjetunionen ur ett historiskt perspektiv

Johanna Dahlin, socialantropolog och bitrÀdande universitetslektor vid avdelningen för kultur, samhÀlle, form och medier. Hon har gjort fÀltarbete i Ryssland och Àven arbetat med ryskt historiskt material. Hon har bland annat skrivit om synen pÄ andra vÀrldskriget och ryskt historiemedvetande. Johanna undervisar frÀmst pÄ kandidatprogrammet Globala studier dÀr hon bland annat förelÀst om Sovjetunionen och rysk historia, imperialism och kolonialism och kommer att förelÀsa om bakgrunden till kriget i Ukraina.
Kontakt: johanna.dahlin@liu.se, 011-36 34 12

Sovjetunionens upplösning, nationella minoriteter och konst som verktyg för att visa motstÄnd

Madina Tlostanova, professor i postkolonial feminism, har forskat om mĂ„ngfald, migration, feminism och kolonialism. Hon tillhör nationella minoriteter i det forna Sovjet (tjerkesser och uzbeker) och hennes personliga resa av att tillhöra ett land som inte lĂ€ngre finns prĂ€glar hennes arbete som forskare. Hon vĂ€xte upp med upplösandet av Sovjetunionen vilket har inspirerat till bĂ„de hennes yrkesinriktning och forskning. Hon studerar Ă€ven konst frĂ„n de forna socialistiska staterna, och dess betydelse. De senare Ă„ren har hennes forskning kommit att handla mer och mer om det som kallas ”art activism” eller ”artivism”. Enkelt uttryckt handlar det om att anvĂ€nda konst för att uttrycka motstĂ„nd för att sĂ€tta fokus pĂ„ olika sociala problem. Hon har Ă€ven skrivit boken ”What does it mean to be post-soviet”. I den undersöker Madina Tlostanova hur de forna lĂ€nderna i Sovjetunionen brottas med motstridiga kĂ€nslor av förlust, nostalgi och trauma.

Kontakt: madina.tlostanova@liu.se

(Intervju sker pÄ engelska)

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.

Taggar