Foto Ulrik Svedin â Nu har vi lyckats minska sĂ„rens storlek med 50 procent pĂ„ cirka tvĂ„ veckor. Ăn sĂ„ lĂ€nge har bara ett fĂ„tal patienter behandlats med metoden, sĂ€ger Moustafa Elmasry som Ă€r docent, överlĂ€kare och plastikkirurg pĂ„ Hand- och plastikkirurgiska kliniken.
PÄ Universitetssjukhuset och BrÀnnskadecentrum pÄgÄr intensivvÄrd och behandling av brÀnnskador. Men ocksÄ forskning och utveckling av metoder kring att behandla svÄrlÀkta sÄr med regenerativa lösningar, dÀr kroppsegna celler odlas utanför kroppen. Flera tekniker kopplas samman för att kunna behandla patienter pÄ ett helt nytt sÀtt. Med den hÀr metoden tas först ett litet hudprov, en biopsi. Och frÄn det kan man pÄ bara nÄgra timmar isolera tillrÀckligt mÄnga hudceller för att behandla ett mindre sÄr.
â Tidigare tog det cirka 3â4 veckor. Dessutom har vi tillsammans med hjĂ€lp av erfaren sjukvĂ„rdspersonal tagit fram nya sĂ€tt att applicera hudcellerna pĂ„ det öppna ČőĂ„°ù±đłÙ. Det var en stor svĂ„righet, sĂ€ger Moustafa Elmasry.
Viktigt mÄl
Forskningen Àr klinisk, vilket innebÀr att den pÄgÄr i ett nÀra samarbete mellan universitet och sjukhus.Att snabbt kunna ta fram hudceller Àr ett viktigt mÄl.
â Dels för att komma upp i den mĂ€ngd som krĂ€vs, dels för att kunna minska patientens lidande. Att transplantera hud Ă€r en mycket större operation och innebĂ€r ocksĂ„ att man mĂ„ste ta hud frĂ„n en annan del av kroppen. Det hĂ€r Ă€r en betydligt mindre operation.
Jag tappade
kontrollen över
ČőĂ„°ù±đłÙ
Patienten, som Àr en pensionÀr i 67-ÄrsÄldern, kommer till kliniken pÄ US i Linköping och trÀffar oss dÀr. Vi har fÄtt tillÄtelse att fotografera under operationen.
SÄret pÄ benet ville inte lÀka, och det blev bara större med tiden:
â Det hĂ€r önskar jag inte nĂ„gon, sĂ€ger patienten och tar sig för smalbenet. Jag tappade kontrollen över ČőĂ„°ù±đłÙ. Jag fick behandling som hjĂ€lpte, men aldrig helt och hĂ„llet. Man kunde se Ă€nda in till benet nĂ€r det var som vĂ€rst. Jag vill gĂ€rna hjĂ€lpa till genom att visa det hĂ€r. Och hoppas att andra förstĂ„r hur jobbigt det Ă€r med sĂ„r som inte lĂ€ker, berĂ€ttar patienten.
Foten Ă€r inlindad och fixerad upp till knĂ€leden. I dag Ă€r ČőĂ„°ù±đłÙ relativt litet, cirka tvĂ„ centimeter. Men sista biten har aldrig lĂ€kt ihop.
Omfattande lidande
Och han Ă€r inte ensam. Omkring 50 000 svenskar lever med svĂ„rlĂ€kta sĂ„r, dĂ€ribland diabetiker och multisjuka som alltsĂ„ redan Ă€r nedsatta. MĂ„nga Ă€r Ă€ldre och behöver omlĂ€ggning av sina sĂ„r dagligen.â Det Ă€r ett omfattande lidande. Det innebĂ€r mycket arbete inom svensk sjukvĂ„rd och alltsĂ„ en stor samhĂ€llskostnad. DĂ€rför skulle vinsten ocksĂ„ vara vĂ€ldigt stor om man kunde hjĂ€lpa de hĂ€r patienterna. Vi botar inte orsaken till sĂ„ren, men vi kan göra stor skillnad för lĂ€kningen, sĂ€ger Moustafa Elmasry.
Vi botar inte orsaken till sĂ„ren,Metoden följer de regelverk som finns för cellulĂ€ra behandlingar. Dessa skĂ€rptes kraftigt under 2010-talet med nya EU-direktiv. Efter att forskargruppen tilldelats ett större anslag, 2019, gick Linköpings universitet och Region Ăstergötland samman och finansierade ett laboratorium för att ta fram en metod som bĂ„de Ă€r tillgĂ€ngligt för patienterna och kompatibelt med det nya regelverket.
men vi kan göra stor skillnad
Foto Ulrik Svedin Hudprovet stannar i salen
â VĂ„r framtagna metod innebĂ€r att hudprovet, biopsin, inte lĂ€mnar operationssalen. Det följer det nya regelverket och det minskar riskerna, sĂ€ger Ahmed Elserafy, docent och lektor vid institutionen för biomedicinska vetenskaper vid Linköpings universitet. â Det hĂ€r Ă€r en operation i stĂ€llet för en behandling. Man anvĂ€nder patientens egna celler utan risk för förvĂ€xling eller kontamination i ett externt labb, tillĂ€gger Moustafa Elmasry.
De dokumenterar och mĂ€ter ČőĂ„°ù±đłÙ noga med en applikation i en surfplatta, som ocksĂ„ har utvecklats av forskare och personal pĂ„ universitetssjukhuset.
Stor skillnad med tÀt kammare
Sedan placeras en tĂ€t kammare runt sĂ„rkanterna. Den fylls med cellvĂ€tskan.â Det var en stor svĂ„righet att fĂ„ vĂ€tskan att stanna pĂ„ ČőĂ„°ù±đłÙ. Men en av sjuksköterskorna kĂ€nde till den hĂ€r kammaren i samband med en annan typ av vĂ„rd. Det har gjort stor skillnad, sĂ€ger Moustafa Elmasry.
Hela foten lindas om pÄ nytt och patienten fÄr sÀtta tillbaka den i fixeringen. BÀttringen visade sig redan efter cirka tre veckor, enligt Moustafa Elmasry. Den behandlade sÄrytan hade lÀkt igen med ny, tunn hud.
