91ÊÓÆ”

25 mars 2024

Glesbygdskommuner i norr lider stor brist på behöriga lärare. Men från höstterminen 2024 erbjuder Linköpings universitet fristående kurser på distans vid lokala lärcentrum. De riktar sig till personer som funderar på läraryrket eller lärare som vill stärka eller bredda sin kompetens. Det sker i samverkan med Akademi Norr och Lapplands lärcentra.

Hannah Grankvist, utbildningsledare vid Utbildningsvetenskap pÄ LiU.
Att läsa tillsammans på ett lärcenter hjälper studenterna klarar av studierna, säger Hannah Grankvist. Fotograf: Charlotte Perhammar

– Det Linköpings universitet gör är det nog många kommuner som efterfrågar. Det handlar ju om att hela Sverige ska leva, säger Martin Bergvall som är förbundschef på Akademi Norr.

Martin Bergvall, förbundschef vid Akademi Norr
Martin Bergvall är förbundschef vid Akademi Norr.Fotograf: Patrick Degerman
Sammanlagt erbjuder området för Utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet ett trettiotal fristående kurser med koppling till läraryrket, till exempel i svenska, matematik eller pedagogik. Satsningen vänder sig till redan yrkesverksamma lärare som vill stärka eller utöka sin kompetens, men också till dem som är nyfikna på läraryrket.

Den som bestämmer sig för att fortsätta att studera till lärare får tillgodoräkna sig de genomgångna kurserna.

Knutet till lärcentrum

Kurserna ges på distans vid lärcentrum på 16 orter från och med hösten 2024: Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Kramfors, Lycksele, Norsjö, Sollefteå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Vilhelmina, Åsele, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala.

Många av dessa glesbygdskommuner har låg arbetslöshet, men alla präglas också av låg utbildningsnivå och stor brist på bland annat utbildade lärare och förskollärare. Problemet är att det ofta är mycket långt till närmaste universitet. Många invånare som skulle vilja plugga kan eller vill inte flytta.

HÄkan Löfgren, dekan vid Utbildningsvetenskap vid LiU.
Håkan Löfgren hoppas på många nya studenter.Fotograf: Charlotte Perhammar

Då är en decentraliserad utbildning en möjlighet. Att den är knuten till kommunernas lärcentrum är en fördel, eftersom studenterna kan mötas där och få stöd av varandra under studietiden.

– Av erfarenhet vet vi att läsa tillsammans på ett lärcenter eller lokalt campus har en väldigt god påverkan på om studenterna klarar av studierna och verkligen tar sina poäng, säger Hannah Grankvist, utbildningsledare vid Utbildningsvetenskap på Linköpings universitet.

Ett sätt att hitta ny studenter

Det är Akademi Norr, Lapplands lärcentra och deras medlemskommuner som ansvarar för information till möjliga studenter. Ansökningen sker via antagning.se och Linköpings universitet meddelar lokala lärcentra vilka som blivit antagna.

För Linköpings universitet finns det ett par anledningar till att ge sig in i samarbetet.

– Vi har ett brett utbildningsuppdrag för att vi ska få fler lärare i Sverige. Vi får ju också stor draghjälp med att rekrytera nya studenter, säger Håkan Löfgren, dekan på Utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet.


Fakta

LiU:s samarbetspartners

är en samverkan för högre utbildning i tolv kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Kramfors, Lycksele, Norsjö, Sollefteå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Vilhelmina och Åsele

erbjuder utbildning på olika nivåer i Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala.

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.