91ÊÓÆ”

23 november 2023

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) fyller 30 år. En banbrytande lag som många trodde skulle leda till stora förändringar. Men hur blev det egentligen? Möt två forskare, en LiU-alumn som arbetar som chef i Linköpings kommun, samt Sofie och Elisabeth som har egna erfarenheter av att ta emot stöd enligt LSS.

En kvinna som heter Elisabeth Ingvarsson och hennes dotter Sofie Ingvarsson)
- LSS-lagen var ju tänkt som en banbrytande lag som skulle ge full delaktighet i samhället. Det började bra men avtog tyvärr och de senaste 5 åren ser jag enbart en kräftgång, säger Elisabeth Ingvarsson som är mamma till Sofie Ingvarsson. Fotograf: Privat

±·Ă€°ù Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) kom för 30 Ă„r sedan var tanken att personer med funktionsnedsĂ€ttning skulle fĂ„ ett liv som alla andra. Den handlade bland annat om att de skulle fĂ„ bo i mindre grupper, boendena skulle vara familjĂ€ra och de skulle fĂ„ ett bra stöd i samhĂ€llet.

Pia KÀcker Àr legitimerad arbetsterapeut och Filosofie doktor i handikappvetenskap. I sin forskning fokuserar hon bland annat pÄ hur de som har LSS-insatser och intellektuell funktionsnedsÀttning (IF) kan bli mer delaktiga i hur deras egen vardag utformas.

– LSS-lagen var fantastisk nĂ€r den kom och vi hade höga förvĂ€ntningar och jag tror inte att nĂ„gon vill gĂ„ tillbaka till det lĂ€ge vi hade innan. Men tyvĂ€rr Ă€r det mycket som inte fungerar i dag. Personer som har stöd frĂ„n LSS har svĂ„rt att pĂ„verka sin livssituation, de fastnar i ett fack som de har svĂ„rt att ta sig ur, till exempel har de ingen löneutveckling, sĂ€ger Pia KĂ€cker.

MÄnga Àr rÀdda pÄ sitt boende

En kvinna som heter Pia KÀcker.Pia KÀcker Foto Linda Fredrikson Pia KÀcker berÀttar vidare att brist pÄ personal inom sÀrskilt boende ofta leder till att det Àr svÄrt för personer med IF att ha fritidsaktiviteter utanför boendet, om de inte har anhöriga som hjÀlper dem. Dessutom Àr det platsbrist, vilket medför att personer som behöver stöd kan placeras i ett boende som inte Àr lÀmpligt för den individen.

– Undersökningar visar att mĂ„nga som bor i gruppbostad eller servicebostad Ă€r rĂ€dda för sina grannar. En person som inte alls passar in i gruppen kan flytta in, nĂ„gon som slĂ„ss tillexempel. Alla som har ett behov ska sjĂ€lvklart fĂ„ nĂ„gonstans att bo – men Ă„ andra sidan ska ingen behöva vara rĂ€dd pĂ„ sitt boende, sĂ€ger Pia KĂ€cker.

Lagen Àr bra men tolkas ibland fyrkantigt

Hon önskar att kommunens ansvariga och politiker ska försöka fÄ en ökad förstÄelse om hur det Àr att leva under LSS i praktiken. Lagen Àr bra men tolkas ibland fyrkantigt vilket leder till begrÀnsningar.

– Min senaste forskningsartikel, som snart Ă€r klar, visar att personer med IF gĂ€rna vill berĂ€tta vad de tycker. Men tyvĂ€rr kĂ€nner de sig inte delaktiga nĂ€r det gĂ€ller att pĂ„verka sitt stöd i vardagen. Kanske det Ă€r svĂ„rt för personal, chefer och politiker att förstĂ„ vad svaren faktiskt betyder, alltsĂ„ vilka negativa konsekvenser LSS kan medföra? Mer behöver göras för att öka personalens kompetens gĂ€llande alternativa kommunikationssĂ€tt, sĂ€ger Pia KĂ€cker.

Sofie och Elisabeth Ingvarsson berättar om sina erfarenheter av LSS

Önskar samma valmöjligheter som andra

Sofie Ingvarsson är 34 år och bor i Söderköping.

På vilket sätt har du fått stöd av LSS? 

– Min första LSS-insats, eller egentligen mina föräldrars, var avlösare i hemmet. Det gjorde att mina föräldrar kunde gå på föräldramöten och delta på kurser på barnhabiliteringen. Nästa insats var kontaktperson som jag haft lite till och från beroende på stödbehov. Kontaktperson byttes sedan till korttidsvistelse. 2017 beviljades insatsen boende för vuxna.

Vad önskar du vore annorlunda? 

– Det jag saknar mest är boendestöd enligt LSS, men det finns ju inte. Boendestöd beviljas enligt Socialtjänstlagen (SoL). Det är stor skillnad i utförandet på en LSS-insats och ett SoL beslut. Jag skulle önska att jag hade samma valmöjligheter som andra personer i samma ålder. Mitt liv är mycket mer begränsat. 

Hur ser din vardag ut?

– Jag bor i Söderköping i en egen hyreslägenhet som inte ”tillhör LSS”. Jag har två marsvin; Rosa och snövit. Jag bor granne med mina föräldrar. Dom hjälper mig med det mesta En kvinna som heter Sofie Ingvarsson.Sofie Ingvarsson. Foto: privat. som att handla. Vi lagar mat tillsammans och fixar matlåda. Jag får även hjälp med att beställa färdtjänst, läkarbesök, betala räkningar och en massa annat. 

– Jag har en dagligverksamhet på en gård i Reijmyre. Jag arbetar med smådjur. Jag åker färdtjänst till och från mitt arbete det tar ca 1 timma enkel resa. Jag har själv hittat min arbetsplats genom att googla på 3 ord kanin, marsvin och ladugård. Det gav några träffar och nu jobbar jag på en av gårdarna.

– 2017 flyttat jag in på ett nybyggt LSS-boende. Tyvärr fungerade inte boendet. Boendet saknade kompetens hos både personal och chefer så jag kände att jag var tvungen att flytta för att kunna må bra. Kommunen beviljade mig då en ny LSS-insats. Nu har jag korttidsboende på gården där jag arbetar och det funkar superbra. Det vill jag alltid ha kvar.

Viktigt att vara påläst för att ta del av stöd

Elisabeth Ingvarsson är Sofies mamma.

LSS har funnits i 30 år, din dotter är 34, vad har det betytt för dig som mamma att lagen finns?

– Hur och när man kommer i kontakt med LSS-lagen beror ju på när i barnets liv det framkommer att ens barn har en funktionsnedsättning som också ingår i någon av lagens 3  personkretsar. I vårt fall tog det 4 år innan alla utredningar var klara som påvisade att Sofie tillhörde personkrets 1. 

– Jag förstod tidigt att det var viktigt att läsa in sig på lagen för att kunna ta del av de stödinsatser som fanns. Vi hade även tur att mötas av kunnig personal på barnhabiliteringen. Det var först när vi fick information om intresseföreningen FUB som vi kom i kontakt med LSS. 

Vad fungerar bra, respektive dåligt med LSS?

– LSS-lagen var ju tänkt som en banbrytande lag som skulle ge full delaktighet i samhället. Det började bra men avtog tyvärr och de senaste 5 åren ser jag enbart en kräftgång. Tyvärr En kvinna med glasögon som heter Elisabeth.Elisabeth Ingvarsson. Foto: Privat. en ökad sådan. Kommunala riktlinjer, stor kompetensbrist i alla led i våra verksamheter samt brist på kunniga och närvarande chefer. Det tillsammans med allt större verksamheter som samlokaliseras kan inte vara annat än ett bevis för att lagens intuition inte anses behövas följas av våra beslutsfattare. Jag ser även en stor personalomsättning vilket leder till brister i samordning och kontinuitet som är en så viktig del i LSS.

– Det som är grunden att få insatser att fungera är att upprätta en individuell plan enligt LSS. Vilket alla som har en beviljad insats har rätt till enligt LSS-lagen. Tyvärr är information och kunskap mycket låg kring planen. Utan individuell plan enligt LSS hade Sofies liv förmodligen sett mycket annorlunda ut.

Kan du berätta om en händelse, där LSS har haft en stor betydelse, eller något ni har lyckats med?

– Sofie har alltid haft sin skolverksamhet i Norrköpings kommun. Vi saknade en fritidsverksamhet där alla med LSS-insatser skulle kunna ha en verksamhet tillsammans med barn utan stödinsatser och där det även fanns djur i verksamheten. Under många år uppvaktade jag och en kollega politiker för att föra fram det ökade behovet som vi såg. Kommunaliseringen samt LSS- lagen tillsammans var det som till slut gjorde verksamheten möjlig. 1998 startade vi Sofies Gård i Söderköping. En verksamhet som fortfarande anses som en unik verksamhet i Sverige.

Studera till Socionom vid LiU

Carl Lind tog klivet från gruppboendet och blev chef

Carl Lind har läst Socionomprogrammet vid LiU, han blev klar våren 2023. Han upplevde utbildningen som bred, en plats där han ständigt lärde sig nya saker.

– Ingen kurs var den andra lik. Jag skulle vilja sammanfatta det som spĂ€nnande, lĂ€rorikt och kul! Vi fick en bra insyn i samhĂ€llet, vilka problem som finns dĂ€r, diskuterade kring dessa och försöka hitta lösningar. Innan jag började plugga sĂ„ trodde jag att det skulle vara extremt svĂ„rt, men det var det inte. Det var utmanande, men jag fick alla möjligheter att lyckas. Det finns massor med jobb dĂ€r ute efter den hĂ€r utbildningen, sĂ„ har man rĂ€tt intresse och engagemang sĂ„ ska man inte vara rĂ€dd för att söka, sĂ€ger Carl Lind.

Innan utbildningen hade han arbetat med mÀnniskor som med stöd av LSS bodde i en gruppbostad. Han tyckte om sitt jobb och ville utvecklas. Han ville fortsÀtta att arbeta med de som har stöd av LSS och tÀnkte att Socionom var rÀtt inriktning. Han examinerades VT 2023 och nu har han ett chefsjobb pÄ Linköpings kommuns utförarenhet för LSS i Linköping.

– Att ha erfarenhet bĂ„de frĂ„n ett boende och studier ger mig ytterlige perspektiv nĂ€r jag ska lösa saker som chef. Jag kĂ€nner att det jag gör ger effekt och att jag kan bidra utveckla och upprĂ€tthĂ„lla gruppbostĂ€derna, trots att jag inte jobbar inne pĂ„ ett boende. För mig Ă€r det viktigt att hela tiden tĂ€nka pĂ„ att det jag gör, gör jag för de som bor pĂ„ gruppbostĂ€derna, SĂ€ger Carl Lind.

Vad har du för framtidsvisioner?

– Det Ă€r svĂ„rt, det Ă€r sĂ„ mycket fokus pĂ„ det som Ă€r negativt inom LSS. Som att det Ă€r ont om personal. Men om jag fĂ„r önska, sĂ„ vill jag att de som har en intellektuell funktionsnedsĂ€ttning (IF) eller Autism ska fĂ„ delta i samhĂ€llet och göra det de kan efter sin förmĂ„ga. I dag prĂ€glas deras vardag av den ”mall” som visar vad en person med en viss diagnos klarar av. Men de flesta fungerar inte som mallen och dĂ€rför blir deras vardag begrĂ€nsad. Det Ă€r svĂ„rt för de hĂ€r mĂ€nniskorna att förverkliga sina drömmar, nĂ€r det redan Ă€r bestĂ€mt vad de klarar av. Jag önskar mer tid, andra möjligheter och personal nog för att kunna se varje individs behov och önskemĂ„l och kunna hjĂ€lpa dem pĂ„ deras villkor, sĂ€ger Carl Lind.

En man som heter Carl Lind.
Carl Lind. Foto: Privat

SÄ hÀr tycker Carl Lind om Socionomprogrammet:

  • Det Ă€r en generell utbildning
  • Det finns utrymme att fokusera pĂ„ det man Ă€r intresserad
  • Det Ă€r en utbildning som ger bred kompetens.
  • Du bör vara intresserad av sociala problem och av samhĂ€llet.
  • Du bör vara social, tycka om att prata och kommunicera.
  • Du behöver vara bra pĂ„ att jobba i grupp och med grupper.
  • Det var ca 80% kvinnor i min klass, men det var en ickefrĂ„ga, inget vi killar funderade över.

Relaterad utbildning

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.