Det sÀger Sebastiån Mateu, alumn frÄn Malmstens, Linköpings universitet. För honom har utbildningen och hantverket varit en dörröppnare. Som nÀr han blev ombedd av chilenska ambassaden att tillverka en gÄva till Chiles president inför ett statsbesök i Sverige. Han fick fria hÀnder. Det blev en vacker ask i trÀ med flera lager, som han gjorde i tre upplagor. LÀngst inne finns ett rör med torkad rökt och malen chili. Kryddan merkén. Som Àr typisk för mapuche-folket, ursprungsbefolkningen i Chile.
Foto Anna Nilsen Den tredje upplagan har han behÄllit. Asken Àr formad som en avlÄng kub i trÀslagen bok, ask och padouk med en fantastisk sammanfogning av trÀfibrerna. Yttre locket har en passning som fÄr luften inuti att puffa till nÀr asken sluts.
â Ăr det inte den passningen sĂ„ Ă€r det inte jag som har gjort den! sĂ€ger han och skrattar högt.
â Och jag har varit i Chile och hĂ„llit seminarier om möbelsnickeri bland annat pĂ„ Diego Portales-universitetet i Santiago.
Sebastian Mateu kom till Sverige frÄn Chile, 16 Är gammal. Han vÀxte upp med att arbeta.
Arbetet prÀglade hans barndom. Men han lÀrde sig att spela golf. NÄgot som fick betydelse för honom pÄ flera sÀtt.
Familjen bestÀmde sig för att flytta till Sverige och han kom in pÄ en utbildning i möbelsnickeri pÄ Bolandsgymnasiet i Uppsala. Och tog nÀstan studenten.
Foto Anna Nilsen
â Det var inte sĂ„ lĂ€tt. Jag hade alltid jobbat under min barndom och sĂ„ kom jag till Sverige dĂ€r man inte alls gjorde sĂ„. Jag hade egentligen tĂ€nkt mig en karriĂ€r inom golfen. Redan i Chile hade jag vunnit nĂ„gra tĂ€vlingar. Men jag hade inte disciplinen. Jag litade bara till min talang och trĂ€nade för lite.
Ungdomen i honom klev fram och ville leva livet i stÀllet. Han hoppade av. Men ett möte med hans lÀrare en tid senare blev avgörande.
â Han berömde mitt hantverk och sa: âKom tillbaka till skolan pĂ„ mĂ„ndagâ.
Sebastiån Mateu tog examen och letade efter utbildningar inom möbelsnickeri. Till slut fanns bara en utbildning som han ville gÄ. Det var Malmstens:
Men alla omkring mig sa att det var i princip omöjligt att komma in.
Hur vÄgade du söka?
â Det Ă€r nog mitt största tips: Du mĂ„ste söka, annars kommer du aldrig in! Jag visste inte sĂ„ mycket om Malmstens och hade inget att vara rĂ€dd för.
Första terminen blev tuff. Han funderade snart pÄ att ge upp.
â Alla var sĂ„ otroligt duktiga. Jag kommer aldrig att klara av det dĂ€r! Men det var mina egna fördomar. Mina förĂ€ldrar har ingen högre utbildning. PĂ„ nĂ„got sĂ€tt har man en kulturell last.
Foto Anna Nilsen För Sebastiån Mateu vÀnde det.
â Det Ă€r en vĂ€ldigt god stĂ€mning pĂ„ Malmstens. Man hjĂ€lper varandra, och man pratar hantverk hela tiden. Vi trĂ€ffade konstnĂ€rer som inspirerade oss. Jag började att förstĂ„ vad jag sjĂ€lv ville. Varför jag var dĂ€r, och varför de valde mig.
łŐČč°ùŽÚö°ù?
â Det var inte för vad jag hade tillverkat tidigare. Det var för mina drömmar, mina planer. Jag vill berĂ€tta nĂ„got. Jag bestĂ€mde att mina möbler ska bĂ€ra pĂ„ en liten berĂ€ttelse!
Foto Anna Nilsen
Hur gÄr det till med teoretiska kunskaper, att lÀsa konsthantverk pÄ universitetsnivÄ?
â Man lĂ€r sig mycket om andra konsthantverkare, moderna och historiska. Att kĂ€nna igen olika stilar. Men ocksĂ„ att förstĂ„ trĂ€ets egenskaper, för att veta till exempel hur en bordskiva kommer att bete sig.
Sebastiån Mateu trivs med att jobba i projekt och har alltid flera samtidigt. Han vill förmedla hantverk och konsthantverk. DÀrför driver han tvÄ poddar och hÄller online-workshops om arbete i fanér och möbelsnickeri pÄ spanska och pÄ svenska. Samtidigt Àr han aktiv pÄ Instagram. I veckorna jobbar han pÄ Hantverksslussen, Uppsala stadsmission. Han handleder personer som arbetstrÀnar och tillverkar produkter i trÀ.
â Det Ă€r jag bra pĂ„. Pedagogik och socialt arbete. Att förklara och strukturera upp en serietillverkning och göra det enkelt att producera. De som arbetstrĂ€nar fĂ„r inte bli stressade. Om jag delar med mig pĂ„ ett bra sĂ€tt, sĂ„ har de samma förutsĂ€ttningar att utvecklas.
Foto Anna Nilsen Tror du att trÀhantverk kan göra oss till bÀttre mÀnniskor?
â Ja, till hundra procent tror jag det. Man ska förstĂ„ processen i allt. Du tillverkar en möbel som kan leva lika lĂ€nge som trĂ€det har levt. Men du kan inte utgĂ„ frĂ„n att det alltid kommer att vĂ€xa trĂ€d, eller finnas mat pĂ„ bordet.
Han har öppnat en liten verkstad hemma i centrala MÀrsta. DÀr kan han arbeta, hÄlla kurser och ta in gÀsthantverkare. Han visar intarsia-sÄgen med det fina bladet som skÀr genom papperstunt trÀ. Den Àr just nu central i hans eget arbete. I ett helt nytt projekt vill han göra graffiti-motiv med intarsia.
Foto Anna Nilsen
â Malmstens har förĂ€ndrat mitt liv. Golfen lĂ€rde mig att inte sitta och vĂ€nta pĂ„ att bli upptĂ€ckt. Nu gĂ€ller samma sak. Ska nĂ„gon bry sig om mitt konsthantverk sĂ„ mĂ„ste jag gĂ„ ut och berĂ€tta om det, sĂ€ger SebastiĂĄn Mateu.
Uttryckte sin Ă„sikt
â Jag överlĂ€mnade asken till presidenten och skickade en likadan som gĂ„va till Sveriges kung. Jag tycker att det Ă€r fel att chilenska staten sĂ€ljer ut ursprungsbefolkningens mark. Och genom gĂ„van kunde jag sĂ€ga det utan att förolĂ€mpa presidenten, eftersom jag hade investerat min tid i att tillverka den.â Ăr det inte den passningen sĂ„ Ă€r det inte jag som har gjort den! sĂ€ger han och skrattar högt.
Besökte palatset
GĂ„van ledde till kontakter med en möbelkonservator i presidentpalatset i Santiago, och besök i palatset.â Och jag har varit i Chile och hĂ„llit seminarier om möbelsnickeri bland annat pĂ„ Diego Portales-universitetet i Santiago.
Sebastian Mateu kom till Sverige frÄn Chile, 16 Är gammal. Han vÀxte upp med att arbeta.
Det var inte sĂ„ lĂ€tt. Jag hade alltid jobbat under min barndomâ Min mamma jobbade i köket pĂ„ en golfklubb, och redan som 11-Ă„ring fick jag hjĂ€lpa till som caddie. Vi bodde i ett fattigt omrĂ„de. PĂ„ gatorna förekom droghandel bland ungdomar. PĂ„ golfbanan kom barn i samma Ă„lder i fina klĂ€der för att spela.
Arbetet prÀglade hans barndom. Men han lÀrde sig att spela golf. NÄgot som fick betydelse för honom pÄ flera sÀtt.
Vinnarskallen
â Som caddie har du alltid en klubba i handen och nĂ„gon att titta pĂ„ och försöka hĂ€rma. Jag hade en fallenhet för golf och en enorm vinnarskalle, sĂ€ger han.Familjen bestĂ€mde sig för att flytta till Sverige och han kom in pĂ„ en utbildning i möbelsnickeri pĂ„ Bolandsgymnasiet i Uppsala. Och tog nĂ€stan studenten.
â Det var inte sĂ„ lĂ€tt. Jag hade alltid jobbat under min barndom och sĂ„ kom jag till Sverige dĂ€r man inte alls gjorde sĂ„. Jag hade egentligen tĂ€nkt mig en karriĂ€r inom golfen. Redan i Chile hade jag vunnit nĂ„gra tĂ€vlingar. Men jag hade inte disciplinen. Jag litade bara till min talang och trĂ€nade för lite.
Ungdomen i honom klev fram och ville leva livet i stÀllet. Han hoppade av. Men ett möte med hans lÀrare en tid senare blev avgörande.
â Han berömde mitt hantverk och sa: âKom tillbaka till skolan pĂ„ mĂ„ndagâ.
Sebastiån Mateu tog examen och letade efter utbildningar inom möbelsnickeri. Till slut fanns bara en utbildning som han ville gÄ. Det var Malmstens:
Men alla omkring mig sa att det var i princip omöjligt att komma in.
Hur vÄgade du söka?
â Det Ă€r nog mitt största tips: Du mĂ„ste söka, annars kommer du aldrig in! Jag visste inte sĂ„ mycket om Malmstens och hade inget att vara rĂ€dd för.
Första terminen blev tuff. Han funderade snart pÄ att ge upp.
â Alla var sĂ„ otroligt duktiga. Jag kommer aldrig att klara av det dĂ€r! Men det var mina egna fördomar. Mina förĂ€ldrar har ingen högre utbildning. PĂ„ nĂ„got sĂ€tt har man en kulturell last.
â Det Ă€r en vĂ€ldigt god stĂ€mning pĂ„ Malmstens. Man hjĂ€lper varandra, och man pratar hantverk hela tiden. Vi trĂ€ffade konstnĂ€rer som inspirerade oss. Jag började att förstĂ„ vad jag sjĂ€lv ville. Varför jag var dĂ€r, och varför de valde mig.
łŐČč°ùŽÚö°ù?
â Det var inte för vad jag hade tillverkat tidigare. Det var för mina drömmar, mina planer. Jag vill berĂ€tta nĂ„got. Jag bestĂ€mde att mina möbler ska bĂ€ra pĂ„ en liten berĂ€ttelse!
Hur gÄr det till med teoretiska kunskaper, att lÀsa konsthantverk pÄ universitetsnivÄ?
â Man lĂ€r sig mycket om andra konsthantverkare, moderna och historiska. Att kĂ€nna igen olika stilar. Men ocksĂ„ att förstĂ„ trĂ€ets egenskaper, för att veta till exempel hur en bordskiva kommer att bete sig.
Sebastiån Mateu trivs med att jobba i projekt och har alltid flera samtidigt. Han vill förmedla hantverk och konsthantverk. DÀrför driver han tvÄ poddar och hÄller online-workshops om arbete i fanér och möbelsnickeri pÄ spanska och pÄ svenska. Samtidigt Àr han aktiv pÄ Instagram. I veckorna jobbar han pÄ Hantverksslussen, Uppsala stadsmission. Han handleder personer som arbetstrÀnar och tillverkar produkter i trÀ.
â Det Ă€r jag bra pĂ„. Pedagogik och socialt arbete. Att förklara och strukturera upp en serietillverkning och göra det enkelt att producera. De som arbetstrĂ€nar fĂ„r inte bli stressade. Om jag delar med mig pĂ„ ett bra sĂ€tt, sĂ„ har de samma förutsĂ€ttningar att utvecklas.
â Ja, till hundra procent tror jag det. Man ska förstĂ„ processen i allt. Du tillverkar en möbel som kan leva lika lĂ€nge som trĂ€det har levt. Men du kan inte utgĂ„ frĂ„n att det alltid kommer att vĂ€xa trĂ€d, eller finnas mat pĂ„ bordet.
Han har öppnat en liten verkstad hemma i centrala MÀrsta. DÀr kan han arbeta, hÄlla kurser och ta in gÀsthantverkare. Han visar intarsia-sÄgen med det fina bladet som skÀr genom papperstunt trÀ. Den Àr just nu central i hans eget arbete. I ett helt nytt projekt vill han göra graffiti-motiv med intarsia.
Silvermedaljen
SebastiĂĄn Mateu sprudlar av olika berĂ€ttelser om hantverket. Sebastian fick silvermedalj för sitt gesĂ€llprov i samband med gesĂ€llbrevsutdelningen i Stockholms stadshus. Efter det har han Ă€ven tilldelats Fabrikör JL Eklunds Stora Hantverksstipendium pĂ„ 150 000 kronor.â Malmstens har förĂ€ndrat mitt liv. Golfen lĂ€rde mig att inte sitta och vĂ€nta pĂ„ att bli upptĂ€ckt. Nu gĂ€ller samma sak. Ska nĂ„gon bry sig om mitt konsthantverk sĂ„ mĂ„ste jag gĂ„ ut och berĂ€tta om det, sĂ€ger SebastiĂĄn Mateu.
