91ÊÓÆ”

16 april 2024

Stig Wadströms stiftelse donerar cirka tio miljoner kronor till Linköpings universitet. Donationen ska finansiera en forskartjänst inom elektroniska mediciner. Forskaren som fått tjänsten är Xenofon Strakosas vid Laboratoriet för organisk elektronik i Norrköping.

Forskare (Xenofon Strakosas) vid mikroskop.
I början av 2023 lyckades Xenofon Strakosas och hans kollegor få mjuka elektroder att växa i levande vävnad, något de nu ska bygga vidare på. Fotograf: Thor Balkhed

– Jag är väldigt tacksam för den här donationen. Det öppnar många möjligheter, både för mig och de andra i forskargruppen. Vi jobbar med genombrottsforskning och vi kommer kunna lösa många svåra problem, säger Xenofon Strakosas, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet.

Donationen på cirka tio miljoner kronor över fem år kommer från Stig Wadströms stiftelse i Norrköping. Stiftelsens ändamål är att främja forskning, vetenskapliga framsteg samt utbildning så att det på en lokal och nationell nivå främjar Sverige.

– Det känns bra i hjärtat att vi kan stötta lokal forskning som dessutom ligger i absoluta framkant. Elektroniska mediciner är otroligt intressant och lovande och något vi vill vara med och stötta långsiktigt. Kan donationen bidra till ett genombrott hade det varit helt underbart, säger Robert Willén, styrelseordförande i Stig Wadströms stiftelse.

Bota nervsjukdomar

Elektroniska mediciner handlar i stora drag om att behandla olika nervsjukdomar med hjälp av så kallad organisk elektronik. I början av 2023 lyckades Xenofon Strakosas och hans kollegor få mjuka elektroder att växa i levande vävnad med hjälp av en injicerbar gel som blir ledande när den kommer i kontakt med särskilda ämnen i kroppen.

PortrÀtt Xenofon Strakosas.
Xenofon Strakosas, forskare vid LOE.Fotograf: Thor Balkhed

Det långsiktiga målet är tillverkning av helt integrerade elektroniska kretsar i levande organismer utan större kirurgiska ingrepp.

Att koppla elektronik till biologisk vävnad är viktigt bland annat för att förstå komplexa biologiska funktioner, bekämpa sjukdomar i hjärnan och utveckla framtida gränssnitt mellan människa och maskin.

– Vissa sjukdomar i hjärnan är svårbehandlade. Med vår lösning hoppas vi kunna både övervaka och behandla vissa sjukdomar. Det är en möjlighet att överträffa dagens moderna implantat och donationen hjälper hos på vägen, säger Xenofon Strakosas.

Kontakt

Läs mer om forskningen

Vill du också göra nya framsteg möjliga?

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.