91ÊÓÆ”

09 juli 2024

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.

Henrik Gréen och Niclas Björn i labbet.
En del personer fÄr svÄra biverkningar av cancerbehandling, medan andra klarar den utan större komplikationer. Henrik Gréens forskargrupp vill hitta sÀtt att förutse risken för allvarliga biverkningar. Fotograf: Magnus Johansson
Allt fler blir canceröverlevare. Men Àven om de har överlevt sjukdomen har en vÀxande grupp kvar biverkningar orsakade av cancerbehandlingen. I en aktuell studie frÄn Linköpings universitet har forskare studerat biverkningar efter cytostatikatypen taxaner, som anvÀnds för att förebygga Äterfall vid bröstcancer. Baksidan av behandlingen Àr att en del patienter fÄr nervskador som en biverkning.
PortrÀtt av kvinna i naturen.
Kristina Engvall.Fotograf: Sophie Liljefall

– Det Ă€r vĂ€ldigt vanligt med biverkningar i form av nervskador efter behandling med taxaner vid bröstcancer och problemen Ă€r ofta kvar i flera Ă„r. Det Ă€r oerhört pĂ„frestande för de drabbade och har en stor pĂ„verkan pĂ„ patienternas livskvalitet. SĂ„ det Ă€r ett stort kliniskt problem, som fĂ„tt mer uppmĂ€rksamhet de senaste Ă„ren, men det har inte funnits nĂ„got sĂ€tt att veta vilka individer som har störst risk för biverkningar, sĂ€ger Kristina Engvall, nyligen disputerad vid Linköpings universitet och lĂ€kare pĂ„ onkologkliniken vid LĂ€nssjukhuset Ryhov i Jönköping.

Kramper, domningar och stickningar

Forskarna började med att noga kartlÀgga biverkningar hos patienter som behandlats för bröstcancer med antingen docetaxel eller paklitaxel, de tvÄ vanligaste taxanlÀkemedlen. Det hade gÄtt mellan tvÄ och sex Är efter behandlingen. 337 patienter fick sjÀlva beskriva svÄrighetsgraden av de upplevda nervskadorna, eller perifer neuropati som det ocksÄ kallas. Allra vanligast var kramp i fötterna, som mer Àn var fjÀrde patient hade. Andra biverkningar var svÄrigheter att öppna en burk, domningar i fötterna, stickningar i fötterna och svÄrigheter att gÄ i trappor.

Forskarna lÀste av patienternas gener och byggde sedan modeller som kopplar genetiska egenskaper till olika biverkningar av taxanbehandlingen. PÄ sÄ sÀtt kan modellerna förutsÀga risken för nervskada. Den sortens modeller, sÄ kallade prediktionsmodeller, har inte funnits tidigare för nervskador av taxaner. Forskarna lyckades göra modeller för risken att fÄ kvarstÄende domningar respektive stickningar i fötterna.

VĂ€xande patientgrupp

De bÄda modellerna kunde separera patienterna i tvÄ kliniskt relevanta grupper: en grupp med hög risk för kvarstÄende biverkningar och en grupp som motsvarade normalbefolkningens frekvens av perifer neuropati. Forskarna anvÀnde tvÄ tredjedelar av data för att trÀna upp modellerna med maskininlÀrning. De kunde sedan anvÀnda den ÄterstÄende tredjedelen av patienterna för att validera modellerna, som visade sig fungera mycket vÀl. Just validering av att modellerna fungerar Àven i en annan grupp Àr ett viktigt steg.

Man i vit labbrock hanterar prover pÄ labb.
Henrik Gréen, professor.Fotograf: Emma Busk Winquist

– Det Ă€r första gĂ„ngen som man gjort en prediktionsmodell som kan förutsĂ€ga risken för nervskador av taxanbehandling. Kvinnor som har behandlats med taxaner efter en bröstcanceroperation utgör en mycket stor grupp inom sjukvĂ„rden vĂ€rlden över, sĂ„ det Ă€r ett stort och kliniskt relevant problem, sĂ€ger Henrik GrĂ©en, professor vid Linköpings universitet, som har lett studien som publicerats i tidskriften npj precision oncology.

VĂ€ga nytta mot risk

– Det hĂ€r kan bli ett verktyg för att individualisera behandlingen och inte bara titta pĂ„ vinsterna utan ocksĂ„ titta pĂ„ riskerna för den enskilda patienten. I dag Ă€r vi sĂ„ pass bra pĂ„ att behandla bröstcancer att vi inom vĂ„rden behöver ta större hĂ€nsyn till risken för komplikationer och biverkningar som pĂ„verkar patienten lĂ„ngt efter behandlingen, sĂ€ger Kristina Engvall.

PÄ sikt skulle prediktionsmodellen kunna införas som rutin i vÄrden. Men först krÀvs mer forskning för att ta reda pÄ om prediktionsmodellen fungerar bra Àven i andra befolkningsgrupper Àn den svenska populationen.

– Det visade sig ocksĂ„ att tre av de fem symtom som vi fokuserade pĂ„ Ă€r sĂ„ biologiskt komplexa att vi inte kunde skapa modeller för dem. Det rör sig till exempel om svĂ„righeter att öppna burkar. Att öppna en burk involverar bĂ„de motoriska och sensoriska nerver, vilket gör det vĂ€ldigt svĂ„rt att förutsĂ€ga vilka individer som löper störst risk att fĂ„ det symtomet, sĂ€ger Henrik GrĂ©en.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Cancerfonden, ALF-medel, ForskningsrÄdet i Sydöstra Sverige (FORSS) och Futurum i Region Jönköping.

Artikeln: , Kristina Engvall, Hanna Uvdal, Niclas Björn, Elisabeth Åvall-Lundqvist och Henrik GrĂ©en, npj precision oncology, publicerad online 16 maj 2024, doi: https://doi.org/10.1038/s41698-024-00594-x

Kontakt

Tidigare nyheter om liknande forskning

Mer om forskningsmiljön

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.