91ÊÓÆ”

13 juni 2022

Den 19 maj anordnade Barnafrid den första nätverksträffen inom det nystartade programområdet för socialtjänsten. Denna gång med fokus på socialsekreterare inom myndighetsutövning. 

Mia Johansson sitter med en dator i knÀt och tittar in i kameran.
Mia Johansson är ansvarig för programområde socialtjänsten.
Barnafrids verksamhet Àr indelad i ett antal programomrÄden dÀr socialtjÀnsten Àr ett av dessa. MÄlet med socialtjÀnstprogrammet Àr, i enlighet med Barnafrids övergripande uppdrag, att sammanstÀlla och sprida kunskap om vÄld, samt att vara en lÀnk mellan forskning och praktik. Syftet med vÄra nÀtverkstrÀffar Àr att ge deltagarna inte bara möjlighet att inhÀmta kunskap, utan ocksÄ att fÄ möjlighet att trÀffas för att dela erfarenheter.

Insatser pÄ lika villkor och nytt bedömningsstöd

NÀtverkstrÀffen inleddes med en presentation av socialtjÀnstprogrammets vision samt en inblick i vad som Àr pÄ gÄng gÀllande Barnafrids verksamhet med fokus pÄ socialtjÀnstomrÄdet. Deltagarna fick information om en ny studie pÄ Barnafrid gÀllande hÀlsoundersökningar, projektet AVEC som handlar om barns rÀttigheter pÄ skyddat boende, ett pÄgÄende Barnahusprojekt samt om vidareutvecklingen av Barnafrids basprogram.

Den första förelÀsningen handlade om SAVE (Support and Protection against Violence on Equal Terms for All Children) som Àr ett forsknings- och utvecklingsprojekt med syfte att öka kunskapen om barnavÄrdsutredningar vid anmÀlan om misstÀnkt vÄldsutsatthet. I SAVE undersöks i vilken utstrÀckning olika typer av vÄldsproblematik framkommer i barnavÄrdsutredningar, hur risken för fortsatt vÄld bedöms och i vilken utstrÀckning det beslutas om insatser. Dessutom tittar projektet pÄ om flickor och pojkar oavsett Älder, ursprung och funktionsnedsÀttning beviljas insatser pÄ lika villkor över tid. Forskningen presenterades av Birgitta Persdotter, lektor i socialt arbete, och av ansvarig forskare Leigh Ann Loebs, doktorand i socialt arbete, bÄda frÄn Karlstads Universitet. FörelÀsarna bjöd in deltagarna till att fundera över hur resultaten skulle kunna pÄverka arbetet i deras egen verksamhet. Forskningsprojektet har hittills genomförts pÄ regional nivÄ, men ska nu spridas nationellt vilket ska bli spÀnnande och intressant att följa.

Den andra förelÀsningen gavs av Hanne Martinek som Àr forskare pÄ Socialstyrelsen, och handlade om myndighetens pÄgÄende arbete med att utveckla ett nytt bedömningsstöd för yrkesverksamma som möter barn utsatta för hedersrelaterat vÄld. Bedömningsstödet bestÄr av en manual och ett frÄgeformulÀr. Hittills har det inte funnits ett bedömningsstöd pÄ nationell nivÄ för att upptÀcka hedersvÄld, och bedöma risk för framtida vÄld. EfterfrÄgan hos personal inom socialtjÀnsten Àr stor och avsikten med Socialstyrelsens nya stöd Àr att fylla denna lucka. Stödet har testats i liten skala i ett antal kommuner och visat lovande resultat nÀr det gÀller praktisk anvÀndbarhet. Nu ska stödet testas bredare och fler verksamheter fÄr möjlighet att anvÀnda stödet under en lÀngre tid. Socialstyrelsen kommer att följa arbetet nÀra och utveckla stödet utifrÄn resultaten frÄn testverksamheten. DÀrefter blir stödet fritt att anvÀnda inom socialtjÀnsten. Detta Àr nÄgot som mÄnga ser fram emot.

MÄnga konkreta förslag

Efter lunch fick nÀtverkets deltagare möjlighet att trÀffa varandra för att bland annat kunna dela erfarenheter och tankar. Vi ville ocksÄ fÄ en inblick i vilka kunskapsbehov yrkesverksamma inom socialtjÀnsten ser, och hur Barnafrid skulle kunna bidra till att fylla behoven. Det kom fram mÄnga konkreta förslag dÀr en del av dem sammanfattades i en paneldiskussion av medarbetare pÄ Barnafrid.

Sexuella övergrepp mellan syskon

Sista förelÀsningen för dagen handlade om sexuella övergrepp mellan syskon. Cecilia Kjellgren socionom/docent vid institutionen för socialt arbete pÄ Linnéuniversitetet berÀttade om bÄde sin egen, och om andras forskning. Vi fick bland annat lÀra oss mer om hur vanligt förekommande det Àr, vad som Àr specifikt, barns egna röster, hur det börjar, hur ett avslöjande kan gÄ till, om konsekvenser för syskon som lever med ett syskon som varit utsatt, samt om komplexiteten i att det rör mÄnga olika perspektiv. Avslutningsvis berÀttade Cecilia om hur det kan pÄverka den yrkesverksamme att arbeta med dessa frÄgor, och hur viktigt det Àr att ha handledning och stöd i sitt arbete.

Vill du vara med i nÀtverket?

Vi hoppas att deltagarna efter denna dag fÄr möjlighet att reflektera över hur kunskapen som förmedlades kan omsÀttas till praktik i den egna verksamheten. Ett viktigt mÄl med dagen var ocksÄ att deltagarna i nÀtverket skulle fÄ möjlighet att trÀffa kollegor och kÀnna gemenskap i de mÄnga utmaningar och frÄgor som man stÀlls inför i vardagen. Du som arbetar inom socialtjÀnsten och gÀrna vill fÄ information om kommande nÀtverkstrÀffar, utbildningar och webbinarier kan kontakta programansvariga Maria Johansson. HÄll gÀrna utkik i vÄra sociala medier ocksÄ för att fÄ veta vad som Àr pÄ gÄng. Aktiviteterna framöver kommer bland annat att bygga pÄ de inspel vi fick ta del av i samband med denna första nÀtverkstrÀff.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.

Taggar