91ÊÓÆ”

21 februari 2023

Hur utbrett är problemet med trakasserier, tystnadskulturer och övergrepp inom svensk idrott? Svaret är att ingen vet. Men ett nytt forskningsprojekt vid LiU ska nu försöka ta reda på det och sedan föreslå konkreta åtgärder mot problemen.

Man som hoppar stavhopp mot blÄ himmel.
Sverige ligger efter när det gäller forskning kring missförhållanden inom idrotten. Fotograf: filrom

–Det är svårt att säga att det inte finns missförhållanden och tystnadskulturer när så pass många idrottare går ut i media och vittnar om hur svårt det varit att få hjälp. Det menar Carolina Lundqvist som är en av forskarna i det projekt som nu startar.

Målet: åtgärder för trygg idrott

I ett treårigt projekt ska Linköpings universitet i samarbete med Friidrottsförbundet titta på tryggheten för elitfriidrottare. Projektet finansieras av Centrum för Idrottsforskning.
I första steget ska en kartläggning göras. 700 aktiva på junior- och senior elitnivå inom friidrotten ska få svara på en enkät om sina upplevelser. Efter det gör forskarna intervjuer med aktiva och ledare. Det ska sedan ligga till grund för förslag på konkreta åtgärder på hur tryggheten inom idrotten kan säkerställas.

Kvinnlig forskare förelĂ€ser framför LiU-logga.Carolina Lundqvist. Men vad betyder trygghet inom just idrotten där konkurrens och uttagningar är själva poängen?

–Det handlar om att det ska finnas en säker fysisk miljö, men att jag även ska känna mig trygg i gruppen. Det handlar om att skapa förutsättningar för mental hälsa och att det känns säkert att våga testa och utmana.

Elitidrotten kan vara en sluten miljö. Det finns många maktobalanser på olika nivåer. I sådana miljöer kan lätt tystnadskulturer uppstå och det blir svårt att säga ifrån när något känns fel.

–Man är rädd för att inte bli uttagen, rädd för konsekvenser, säger Carolina Lundqvist.

Tidigare motstånd mot oberoende utvärderingar

Sverige ligger efter när det gäller forskning kring missförhållanden inom idrotten. Det konstaterade statliga Centrum för idrottsforskning i en rapport 2020. Utomlands har man i många fall kommit längre i att hantera frågorna.

–Det har funnits ett motstånd mot oberoende utvärderingar. Det som är bra här är att vi får göra projektet med stöd av Friidrottsförbundet, säger Carolina Lundqvist.

Det är inte så att idrottsrörelsen inte gjort något alls. Det finns en medvetenhet och många har policydokument. Men att omvandla det till konkreta åtgärder när något händer har hittills visat sig svårt.

Carolina Lundqvist är legitimerad psykoterapeut, docent inom psykologi och idrottsvetenskap, men har också en bakgrund där hon i många år jobbat med idrottare på olympisk nivå. Kollegor i projektet är Jenny Jacobsson, medicine doktor och legitimerad sjukgymnast och professor Toomas Timpka som är överläkare i socialmedicin. Mer riktade studier inom området har tidigare genomförts av Athletics Research Center som forskarna ingår i.

Mer forskning

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.