91ÊÓÆ”

13 november 2023

Sedan sommaren 2020 har Tema Miljöförändrings laboratorium restaurerats efter en brand. När det nu är klart är det mesta sig likt. Ingen kunde nämligen komma på något med lokalerna som de ville ändra.

TvÄ kvinnor i laboratoriet. De pekar pÄ nÄgot utanför bild.
Universitetslektor Lisa Guntram och forskningsingenjör Kalpana Munnuru Singamshetty. Fotograf: Sandra Hummelgren

Professor och labbansvarig David Bastviken Àr pÄtagligt stolt nÀr han visar runt i lokalerna.

–Vi var eniga om att Ă„terstĂ€lla. Det Ă€r ett vĂ€ldigt bra betyg till dem som byggde laboratoriet frĂ„n början, sĂ€ger han.

Det var sommaren 2020 som en brand bröt ut i laboratoriets verkstadsdel, vilket orsakade rökskador pÄ lokaler och utrustning. Tack vare hjÀlp frÄn kollegor frÄn andra institutioner pÄ LiU, men ocksÄ vid andra svenska universitet, kunde arbetet fortsÀtta i viss mÄn.

–Vi kunde hĂ„lla i gĂ„ng ungefĂ€r 25 procent av verksamheten. Vi Ă€r extremt tacksamma för allt stöd och all hjĂ€lp vi fĂ„tt, sĂ€ger David Bastviken.

Höga krav vid renovering

Men att ÄterstÀlla ett brandskadat laboratorium Àr ingen lÀtt sak. David Bastviken uppskattar att det tog ett och ett halvt Är bara att sÀkerstÀlla att renoveringen skulle uppfylla de högt stÀllda kraven pÄ renhet. Skadade ytskikt mÄste bytas ut, nya bÀnkar och dragskÄp mÄste till, maskiner saneras, repareras, eller bytas. Alla spÄr av branden mÄste bort.

Professor David Bastviken i laboratoriet.David Bastviken vid invigningen av laboratoriet. Foto Sandra Hummelgren

Laboratoriet byggdes ursprungligen 1985. David Bastviken Àr full av beundran inför dem som planerade det dÄ. Lokalerna erbjuder en smidig vÀg frÄn grovrummet dÀr proverna förs in och vidare ut till rum med olika experimentella verksamheter och krav pÄ renhet. Det finns ocksÄ utrymmen för mÄnga olika typer av instrument.

Laboratoriet fÄr aldrig bli inaktuellt

Men nÀr vi visas runt stÄr det klart att allt finurligt inte Àr uppenbart för ögat. Möjligheterna att reglera luftflöden Àr bÀttre Àn pÄ mÄnga laboratorier, menar David Bastviken. Husgrunden Àr byggd med speciella fundament som minimerar vibrationer, vilket kan vara avgörande nÀr man vÀger Àmnen med en noggrannhet av miljondels gram. I kÀllaren finns gasledningar som försörjer utrustningen och överallt finns anslutningar sÄ att man enkelt kan dra nya ledningar till vilket rum som helst.

Ett viktigt ledord nu som dÄ Àr mÄngsidighet, att ha möjlighet att analysera mÄnga fysiska, kemiska och biologiska variabler i mÄnga typer av miljöer. Förutom precisionsanalyser av kÀnda Àmnen, utvecklas bÀttre och bÀttre tekniker för att analysera okÀnda Àmnen, vilket öppnar helt nya möjligheter. För Àven om mycket Àr sig likt pÄ Tema MiljöförÀndrings laboratorium finns kravet pÄ stÀndig förnyelse. Laboratoriet fÄr aldrig bli inaktuellt, betonar David Bastviken.

Forskningsingenjörerna viktiga

DÀr har forskningsingenjörerna en nyckelroll. De hÄller liv i den utrustning som finns, men jobbar ocksÄ för att utveckla nya smarta och billiga lösningar som Àr tillrÀckligt bra och passar i alla delar av vÀrlden. PÄ en arbetsbÀnk ligger nytillverkade instrument för att mÀta luftföroreningar. MÄnga av delarna kommer frÄn Kjell & Co.

Man i vit laboratorierock.Forskningsingenjören Luka Safaric. Foto Sandra Hummelgren

–Vi prioriterar forskningsingenjörer. En infrastrukturs styrka Ă€r inte bara instrument utan ocksĂ„ mĂ€nniskor, sĂ€ger David Bastviken.

Laboratoriet, som Àr till för tvÀrvetenskaplig miljöforskning, behöver en mÀngd skilda kompetenser för att fungera. HÀr samsas biologer, kemister, geovetare, miljövetare, naturgeografer, ingenjörer, och till och med en astronom.

–Kompetensblandningen gör underverk. Astronomens bidrag, i kombination med annan miljövetenskaplig kompetens, har öppnat mĂ„nga nya dörrar för oss. Till exempel har det gjort att vi kunnat utveckla en metankamera och nya typer av drönarbaserade vĂ€xthusgasmĂ€tningar hĂ€r, sĂ€ger David Bastviken.

En tillgÄng för hela universitetet

Blandningen av kompetenser har ocksÄ skapat nya möjligheter för forskning och undervisning inom andra omrÄden som exempelvis biogasproduktion och avfallsÄtervinning, dricksvattenproduktion och föroreningar i mark, vatten och luft. PÄ labbet möter studenterna i sina utbildningar och genom examensarbeten den senaste forskningen och avancerade analysinstrument.

Flaskor med prover i stÀll. Foto Sandra Hummelgren Han trycker mycket pÄ att laboratoriet ska vara en tillgÄng för hela Linköpings universitet och hur de försöker bygga en stark gemensam kompetens. Forskargrupperna ska kunna hjÀlpas Ät om vissa viktiga omrÄden tillfÀlligtvis har ont om pengar eller vid de första testen innan nya forskningsomrÄden etablerats. LÄngsiktigt stÀrker det hela laboratoriet, menar han.

Utöver det finns redan mÄnga samarbeten med andra universitet och det omgivande samhÀllet. Förhoppningen Àr att de ska bli Ànnu fler.

– De miljöutmaningar som kommer att forma allas vĂ„r framtid Ă€r enorma och vi behöver ta oss an dem med gemensamma krafter. Vi försöker utveckla laboratoriet sĂ„ att det ska kunna bidra pĂ„ viktiga sĂ€tt till detta arbete, sĂ€ger David Bastviken.

Tema Miljöförändrings laboratorium

Några projekt under 2023:

  • Biogas och resursåtervinning från avfall
  • Klimatpåverkande gaser
  • Framtidens metoder för miljöövervakning
  • Luftföroreningar och hälsa

 

  • Halogenerade ämnen i samhälle och natur.
  • Säkrare dricksvatten

Organisation

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.