91ÊÓÆ”

08 februari 2021

Hur kan vi öka våra sällskapsdjurs välmående? Varför beter sig hästar, hundar och katter som de gör? Och hur interagerar de med människor? Det är centrala frågor för Linköpings universitets nya utbildning inom djurpsykologi.

Bild pÄ forskare och hund.
Per Jensen med sin hund. Fotograf: David Brohede

Det nya kandidatprogrammet i djurpsykologi vid Linköpings universitet startar hösten 2021 och Àr det första i sitt slag i Norden.

I utbildningen varvas Ă€mnen som biologi, etologi, djurs kognition och humanpsykologi – allt för att studenterna ska lĂ€ra sig att tolka djurens signaler men ocksĂ„ för att förstĂ„ hur djuren tolkar mĂ€nniskors signaler. Det rör sig om djur i allmĂ€nhet men sĂ€rskilt vĂ„ra sĂ€llskapsdjur som hĂ€st, hund och katt och deras interaktioner.

– Antalet sĂ€llskapsdjur ökar i samhĂ€llet. Idag finns det cirka en miljon hundar i Sverige, en och en halv miljon katter och 350 000 hĂ€star och behovet av att förstĂ„ dem Ă€r stort. Men samtidigt som sektorn vĂ€xer och omsĂ€tter allt mer saknas ofta akademiska kunskaper om djurs beteende och psyke. DĂ€rför startar vi nu det hĂ€r programmet inom djurpsykologi, sĂ€ger Per Jensen, professor i etologi, lĂ€rare pĂ„ universitetets biologiprogram och en flitigt anlitad förelĂ€sare för privata aktörer och djurĂ€gare.

Bild pĂ„ forskare och en hĂ€st.Lina Roth med sin hĂ€st Elfa. Foto Anna Nilsen – Djurpsykologi Ă€r ett Ă€mne som ligger i tiden. Samspelet mellan mĂ€nniska och husdjur Ă€r ett forskningsomrĂ„de som vĂ€xer stort och begreppet Animal Psychology Ă€r vĂ€letablerat utomlands men nytt i Sverige, sĂ€ger Lina Roth, docent i etologi och universitetslektor i zoologi.

Sedan tidigare undervisar hon pÄ universitetets populÀra distanskurser i Àmnet.

– EfterfrĂ„gan pĂ„ en lĂ€ngre utbildning Ă€r stor. De som har gĂ„tt vĂ„ra etologikurser vill ha mer, sĂ€ger hon.

Liksom distanskursen i djurpsykologi vÀnder sig det nya utbildningsprogrammet till personer med ett stort intresse för djurs beteende och psykologi, som exempelvis de som gÄtt naturvetenskapligt program pÄ gymnasiet eller redan Àr yrkesverksamma inom djurbranschen.

Unik kombination av biologi, etologi och humanpsykologi

Programmet som ges pÄ heltid under tre Är Àr tvÀrvetenskapligt och utformat i samarbete mellan LiU-forskare inom biologi och psykologi.

– UngefĂ€r hĂ€lften av kurserna kommer att lĂ€sas tillsammans med studenter pĂ„ biologiprogrammet, som exempelvis kurser inom evolution, ekologi och cellbiologi. En fjĂ€rdedel av kurserna Ă€r psykologiskt inriktade och samlĂ€ses med studenter pĂ„ institutionen för beteendevetenskap och lĂ€rande och en fjĂ€rdedel Ă€r helt unika kurser för det hĂ€r programmet, som till exempel antrozoologi och beteendeanalys, sĂ€ger Per Jensen.

– Det kommer ocksĂ„ finnas stora valmöjligheter inom programmet dĂ€r studenterna kan fördjupa sig i exempelvis genetik eller farmakologi, sĂ€ger Lina Roth.

– Man kan Ă€ven lĂ€sa en kurs i företagsekonomi om man vill satsa pĂ„ eget företag efter utbildningen och vi arbetar för att studenterna ska kunna göra praktik pĂ„ exempelvis en djurpark eller en veterinĂ€rklinik, sĂ€ger Per Jensen.

Stark koppling till forskning

Utbildningen har en stark forskningsförankring och flera av LiU:s framstÄende forskare inom biologi, etologi och psykologi kommer att undervisa pÄ programmet.
Undervisningen blandar teori med praktiska moment som studiebesök och fÀltarbeten dÀr studenterna fÄr observera djurs beteende i till exempel en djurpark eller pÄ ett hunddagis.

– Ofta Ă€r det sĂ„ att djurs beteendeproblem beror pĂ„ understimulans, stress eller relationsproblem, sĂ€ger Per Jensen.

– Men beteendeproblem hos sĂ€llskapsdjur gĂ„r att förstĂ„ om man har rĂ€tt kompetens, vilket man fĂ„r i den hĂ€r utbildningen. Studenterna kommer att lĂ€ra sig hur de förbĂ€ttrar djurens hĂ€lsa och vĂ€lmĂ„ende genom att reducera stress och förebygga och hantera relationsproblem – allt utifrĂ„n vilket djur det handlar om, sĂ€ger Lina Roth.

Det finns Àven en pedagogisk del inom djurpsykologi dÀr man mÄste kunna förklara djurens beteende och komma med förslag pÄ ÄtgÀrder pÄ ett pedagogiskt sÀtt till Àgaren.

– Den som vill jobba med djur och deras beteendeproblem mĂ„ste dĂ€rför Ă€ven ha kunskap om humanpsykologi och förstĂ„ mĂ€nniskor, sĂ€ger Per Jensen.

Efter utbildningen kan studenterna arbeta med djur inom tullen, polisen, militÀren eller andra verksamheter dÀr det finns hund och hÀst. De kan ocksÄ arbeta pÄ veterinÀrkliniker och i djurparker, pÄ lÀnsstyrelser och jordbruksverk eller pÄ ridskolor, hunddagis och katthem. Utbildningen öppnar Àven upp för ett arbete som egen företagare inom djurpsykologi och djurcoachning. De som vill kan ocksÄ studera vidare pÄ masternivÄ sÄvÀl inom Sverige som utomlands, dÀr det ocksÄ Àr möjligt att certifiera sig till Animal Therapist.

Ansökan till utbildningen öppnar 15 mars.

Läs mer om programmet

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.