91ÊÓÆ”

20 november 2020

Kan industrins kunskap om logistik snabba på patientflöden och göra sjukvården effektivare? I så fall hur? Det ska ett nytt forskningsprojekt på avdelningen för Logistik och kvalitetsutveckling ta reda på de närmaste två åren.

Operation pÄ sjukhus.
Alla tjänar på effektivare sjukvård. Men hur ska det gå till? Foto: Region Östergötland

Smartare, inte snabbare

Familjen Knut & Ragnvi Jacobssons stiftelse har tilldelat Malin Wiger ett forskningsstipendium på 400 000 kronor för forskningsprojektet ”Delad kunskap är dubbel nytta – användning av logistikkunskap i sjukvården för effektivare patientflöden". Projektet, som startar i mars nästa år, bygger till stor del på doktorsavhandlingen Logistics management operationalised in a healthcare context om hur logistik kan effektivisera sjukvården.

- Min avhandling var till största delen teoretisk, och nu kommer vi testa hur det fungerar i praktiken. Jag tror att potentialen är enorm, säger Malin Wiger och tillägger att det inte handlar om att jobba snabbare, utan smartare i vården.

Malin Wiger firar sitt forskningsstipendium.Malin Wiger firar forskningsstipendiet.

- Mycket handlar om att kunna fånga patienternas efterfrågan på en aggregerad nivå. När söker de vård och vad behöver de? Vet man det går det också att planera verksamheten bättre.

Tre mindre försök

I projektet ingår tre praktiska tester eller experiment. I det första ska Malin Wiger undersöka om vården kan produceras närmare efterfrågan, det vill säga snabbare efter den första kontakten. Det betyder mindre väntan och kortare köer, vilket i de allra flesta fall är eftersträvansvärt. Det andra försöket handlar om fasta ledtider för olika vårdmoment.

- Vet man till exempel att ett provsvar alltid tar två veckor är det lättare att planera, både för den egna avdelningen och andra. I dag vågar man inte riktigt lita på systemet utan bygger in en liten tidsbuffert i planeringen, säger Malin Wiger.

Det tredje försöket handlar om hur logistiska nyckeltal kan användas för att följa upp och förbättra vården. Malin Wiger beskriver det som den ”perfekta ordern”, där en behandling utförs i rätt tid, utan fel och på ett fullständigt sätt. Uppföljningen ska också göras närmare i tid än de utvärderingar som i dag ofta görs långt i efterhand.

Patienter, inte bilar

Malin Wiger började intressera sig för logistik i vården när hon gjorde sitt examensarbete 2009. Då möttes hon ofta av oförståelse, för att inte säga motstånd, och kommentarer som att vården sysslar med människor och inte bilar. Riktigt så är det inte längre.

- Nu talar många om att det är viktigt med effektiva patientflöden, men sedan kommer man inte mycket längre än så. Fortfarande är det få som verkligen diskuterar vad det innebär och hur man kan nå dit.

Familjen Knut och Ragnvi Jacobssons stiftelse bildades 2012. Ändamålet att stödja forskning och utbildning inom nyföretagande och företagsutveckling, med särskild inriktning mot företagets tillväxt, logistik, innovation, kvalitet och internationalisering, samt ergonomi och design. Malin Wiger fick tips om forskningsstipendiet av en kollega som fick det för ett par år sedan.

  • Läs hela pressmeddelandet:
  • Läs Malin Wigers avhandling:

LiU:s forskning inom området

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.