91视频

Det 盲r h枚sten 2022. Effekterna av klimatf枚r盲ndringarna 盲r tydliga i Mamirau谩, 盲nd氓 盲r gruppen av forskare som kliver i land fyllda av f枚rv盲ntningar.

Tv氓 som f氓tt f枚lja med p氓 resan 盲r studenter p氓 masterprogrammet i Science for sustainable development vid Link枚pings universitet: Alejandra Lavandera kommer fr氓n Peru, men har aldrig varit i Brasilien f枚rut. Roksana Rotter fr氓n Tyskland har rest i Sydamerika tidigare men denna del av Amazonas 盲r en ny upplevelse och hon har pl枚tsligt insett hur stort Brasilien 盲r.

鈥揊枚rst fl枚g vi till Rio, sedan tog vi ett annat flyg till trakten av S茫o Paulo, sedan ett annat till Manaus och vidare till Tef茅. D盲rifr氓n 氓kte vi med b氓t uppf枚r floden, ber盲ttar hon.

Forskargruppen fr氓n Sverige, Brasilien och Storbritannien. Foto Magnus Johansson Totalt best氓r gruppen av tio forskare fr氓n Sverige, Brasilien o Storbritannien, fr盲mst naturvetare men ocks氓 samh盲llsvetare. Projektledare 盲r professor Alex Enrich Prast fr氓n Tema Milj枚f枚r盲ndring vid Link枚pings universitet. Under sitt yrkesliv har han sysslat med forskning b氓de i Antarktis och i havsdjupen, men nu best盲mt sig f枚r att 盲gna sig helt 氓t Amazonas och biogasforskning.

鈥揈n dag t盲nkte jag, ok, jag har gjort, jag vet inte, kanske 80 publikationer. D氓 best盲mde jag mig f枚r att jag hellre g枚r f盲rre och ist盲llet 盲gnar mig 氓t n氓got som direkt g枚r nytta f枚r samh盲llet och har en mer p氓taglig inverkan.

Torkan p氓verkar skolorna

Skogen b氓de tar upp och avger v盲xthusgaser. Foto Privat. Mamirau谩 Sustainable Development Reserve ligger I nordv盲stra Brasilien. M盲nniskorna i byarna f枚rs枚rjer sig p氓 fiske, jord- och skogsbruk, men det har blivit en allt st枚rre utmaning. De naturligt 氓terkommande torrperioderna har blivit allt l盲ngre under de senaste decennierna. Den h盲r h枚sten har en del skolor tvingats dra ner p氓 undervisningen eftersom de l氓ga vattenniv氓erna g枚r det sv氓rt att transportera skolmat.

Forskarna fr氓n Link枚ping har kommit f枚r att starta ett projekt kring h氓llbart skogsbruk tillsammans med statliga Mamirau谩 Institute For Sustainable Development, universitetet i Rio de Janeiro och universitet i Lancaster. Mamirau谩-institutet har samarbetat med inv氓narna i omr氓det i 25 氓r f枚r att utveckla h氓llbara s盲tt att anv盲nda naturresurserna.

Kanske kan forskarna fr氓n Link枚ping bidra till en viktig bit av l枚sningen.

Amazonas 盲r st枚rre 盲n hela v盲steuropa. Den biologiska m氓ngfalden 盲r ov盲rderlig och v盲xtlighetens f枚rm氓ga att absorbera v盲xthusgaser 盲r avg枚rande f枚r jordens klimat. Men skogsbruk 盲r ocks氓 en viktig f枚rs枚rjningsk盲lla f枚r byarna l盲ngs floden. En nyckelfr氓ga 盲r d盲rf枚r hur man kan skapa en h氓llbar social och ekonomisk utveckling med minsta m枚jliga klimatp氓verkan. Kanske kan forskarna fr氓n Link枚ping bidra till en viktig bit av l枚sningen.

Skogsavfall kan bli biogas

M氓let 盲r att f枚rdjupa kunskapen om fl枚dena av v盲xthusgaser i skogen. Tr盲den b氓de binder och avger v盲xthusgaser, till exempel metan, men olika tr盲d har olika egenskaper. I projektet ska tre tr盲darter och deras roll i kretsloppet studeras. Genom att m盲ta gasfl枚dena hoppas forskarna kunna avg枚ra vilka arter som g枚r mest klimatnytta och som d盲rf枚r helst b枚r sparas.

Lokalbefolkningen anv盲nder 30-40 procent av sina inkomster f枚r att k枚pa Foto Magnus Johansson Avverkning ger ocks氓 upphov till skogsavfall, vilket i sin tur orsakar utsl盲pp av v盲xthusgaser n盲r det bryts ner. D盲rf枚r vill Alex Prast unders枚ka om avfallet kan anv盲ndas f枚r att g枚ra biogas och milj枚v盲nligt g枚dningsmedel. Det skulle ge n氓got av den p氓tagliga nytta som han efterstr盲var i sin forskning.

鈥揕okalbefolkningen anv盲nder 30-40 procent av sina inkomster f枚r att k枚pa bensin till sina b氓tar. Om de kunde tillverka sin egen biogas skulle den summa g氓 ner till noll, s盲ger han.

Tv盲rvetenskapligt samarbete

Samh盲llsvetarnas uppdrag 盲r att etablera kontakt med byarnas ledare och att f氓 tillst氓nd att delta i aktiviteter och att g枚ra intervjuer. Under projektets g氓ng ska de unders枚ka hur m盲nniskor ser p氓 sina liv och p氓 framtiden, vad de har f枚r behov och vilka 氓tg盲rder som 盲r realistiska att vidta.
Arbetet leds av universitetslektor Veronica Brod茅n Gyberg fr氓n Tema Milj枚f枚r盲ndring.

鈥揝amh盲llenas behov m氓ste tillgodoses. D盲rf枚r skulle en slutsats kunna bli att det inte 盲r realistiskt att sluta avverka tr盲d A, men kanske tr盲d B. Tillsammans kan resultaten bidra till att minimera klimatp氓verkan och samtidigt f枚rb盲ttra levnadsvillkoren. F枚rhoppningsvis kan det g枚ra att de vetenskapliga rekommendationerna kan f枚rverkligas snabbare.

Under veckorna i Mamirau谩 bor medlemmarna i forskningsgruppen tillsammans p氓 en b氓t, s氓 de har gott om tid att dela upplevelser och l盲ra av varandra. F枚r n氓gra 盲r det tv盲rvetenskapliga arbetss盲ttet helt nytt, men intresset 盲r stort.

Minnen som lever kvar

Roksana Rotter och Alejandra Leon Lavandera. Foto Privat. Nu 盲r det v氓ren 2023. Alejandra Lavandera och Roksana Rotter k盲mpar p氓 med sina masteruppsatser men minnet av veckorna i Amazonas dr枚jer kvar.

鈥揇et som gjorde intryck var relationen som de lokala samh盲llena har med Mamirau谩-institutet, sj盲lva samarbetet, hur de bj枚ds in att medverka och hur det st盲rkte dem. Det var n氓got jag tyckte om, s盲ger Alejandra.

Och Roksana fyller i:

鈥揈n sak som ocks氓 imponerade var hur v盲lkomnande folk var, b氓de n盲r det g盲ller att prata om hur de lever, och rent allm盲nt. De bj枚d in oss till fotbollsmatch och sade: 鈥淣i borde komma hit oftare.鈥� Det k盲ndes v盲ldigt fint att f氓 h枚ra.