91视频

Vi byter om fr氓n v氓ra vanliga skor, som l盲mnas p氓 ena sidan en tr盲b盲nk i furu. P氓 andra sidan tar vi p氓 oss l氓nest枚vlar. Smittspridningsrisken m氓ste minimeras. P氓 en oansenlig gr氓 d枚rr finns en liten varningstext som 盲r t盲nkt att h氓lla obeh枚riga ute. Innanf枚r luktar det tr盲sp氓n blandat med f氓gelskit och solrosfr枚n. Det 盲r varmt och fuktigt.

Per Jensen 盲r professorn vid Link枚pings universitet som vigt sitt yrkesliv 氓t att f枚rs枚ka f枚rst氓 djuren. Han plockar upp en av de vita, halvstora och lite ruggiga kycklingarna och h氓ller den varsamt mellan sina h盲nder. F枚rst 盲r den sp盲nd men slappnar snart av.

鈥� H枚ns 盲r v盲rldens talrikaste husdjur och f氓gel, alla kategorier. Ofta h氓lls de i v盲ldigt industrialiserade milj枚er och allt vi g枚r mot djuren p氓verkar dem. Min forskning ska ta reda p氓 hur djuren p氓verkas och hur de ska f氓 det s氓 bra som m枚jligt, s盲ger han.

Etologi 鈥� l盲ran om djurens beteende

Per Jensen har i n盲stan 40 氓rs tid forskat p氓 de djur vi lever n盲rmast 鈥� hundar, grisar och kycklingar 鈥� och hur deras beteende p氓verkas av att ha levt n盲ra m盲nniskor under l氓ng tid. Per Jensen, professor i etologi vid Institutionen f枚r fysik, kemi och biologi vid Link枚pings universitet. Foto Charlotte Perhammar

Vi st氓r i kl盲ckeriet p氓 Campus Valla d盲r stora delar av hans forskning utf枚rs. Forskning som r枚nt internationell uppm盲rksamhet och satt djurens v盲lf盲rd i f枚rsta rummet. Kl盲ckeriet 盲r ocks氓 ett av f氓 st盲llen i v盲rlden som h氓ller en avelspopulation av r枚da djungelh枚ns som 盲r ursprunget till alla tamh枚ns.

I tre separata inh盲gnader, eller volj盲rer springer ett femtiotal kycklingar omkring och piper, pickar och leker.

鈥� N盲r jag b枚rjade l盲sa p氓 universitetet f枚r m氓nga 氓r sedan hade vi massor av f枚rel盲sningar om beteenden hos exotiska f氓glar och konstiga fiskar som ingen fick se i verkligheten. Men egentligen ingenting om v氓ra husdjur som ju st氓r oss allra n盲rmast, s盲ger Per Jensen.

Men hans intresse f枚r djur b枚rjade l氓ngt innan de f枚rsta kurserna p氓 Stockholms universitet i mitten p氓 1970-talet.

鈥� Jag har alltid 盲lskat djur och sn枚ade in p氓 djurbeteende redan under gymnasietiden och kom fram till att 鈥漝et h盲r vill jag 盲gna mitt liv 氓t鈥�, s盲ger Per Jensen.

Doktorerade p氓 grisar

N盲r han sedan doktorerade var han ocks氓 f枚rst i Norden att g枚ra det inom husdjursetologi. D氓 handlade det om grisar och deras naturliga beteenden.

Inom den storskaliga slaktgrisproduktionen var suggor med sm氓grisar tidigare fixerade i spiltor d盲r de inte ens kunde v盲nda sig och det h盲nde ofta att kultingar blev ihj盲lkl盲mda.

Ett ganska avl盲gset liv fr氓n hur deras sl盲ktingar vildsvinen lever i naturen. Per Jensen studerade d盲rf枚r hur grisar som f氓r bo i stora naturinh盲gnader 氓ret runt beter sig. Det visade sig att deras beteende liknade vildsvinens anm盲rkningsv盲rt mycket. Det ledde in honom p氓 det som har varit k盲rnan i hans forskning 鈥� domesticering. Med andra ord, vad som har h盲nt med djuren och deras beteende sedan m盲nniskan tog 枚ver kontrollen 枚ver deras avel och d盲rmed f枚r盲ndrade deras arvsmassa.

鈥� Med tanke p氓 hur annorlunda domesticerade djur ser ut, h盲nder det trots allt inte s氓 mycket med deras beteende som man skulle kunna tro. En gris ser v盲ldigt annorlunda ut j盲mf枚rt med ett vildsvin, men sen n盲r man sl盲pper ut dem i skogen beter de sig precis likadant, s盲ger Per Jensen.

Han menar att resultaten var en 枚gon枚ppnare och gav en djupare insikt om grisarnas faktiska behov. Det visade sig att samma sak g盲ller f枚r tamh枚ns och egentligen alla domesticerade djur.

Stress och beteendest枚rningar

Just h枚ns 盲r ett bra forskningsobjekt f枚r att studera domesticering. De har varit husdjur i 枚ver 8000 氓r men har fortfarande en v盲ldigt stark drift att sitta p氓 pinnar h枚gt upp n盲r de sover f枚r att undvika rovdjur. N氓got som deras vilda sl盲ktingar r枚da djungelh枚ns ocks氓 har. Men det 盲r ett behov som s盲llan tillgodoses inom det alltmer industrialiserade lantbruket.

N盲r h枚ns inte f氓r utlopp f枚r sina mest grundl盲ggande behov blir de stressade. Det ger i sin tur upphov till olika beteendest枚rningar som fj盲derhackning, kannibalism och andra fasor. Den typen av fenomen bryter framf枚r allt ut i stora industriella bes盲ttningar. Internationellt l枚ser man ett s氓dant problem som fj盲derhackning genom att amputera 枚vern盲bben hos kycklingar. En metod som 盲r f枚rbjuden i Sverige. Men n盲r de ekonomiska intressena 盲r starka f氓r djurens v盲lf盲rd ofta stryka p氓 foten.H枚ns har levt n盲ra m盲nniskor i 枚ver 8000 氓r vilket har p氓verkat b氓de deras arvsmassa och beteende. Men den vilda k盲rnan finns kvar. Foto Charlotte Perhammar

Per Jensen menar 盲nd氓 att etologiforskningen har gjort skillnad f枚r v盲ldigt m氓nga djur genom en 盲ndrad lagstiftning baserad p氓 just den forskningen. Tack vare det 盲r Sverige p氓 m氓nga s盲tt 盲r ett f枚reg氓ngsland n盲r det g盲ller djurv盲lf盲rd och idag g氓r lantbruket mer och mer ifr氓n burh枚ns, och grisar f氓r inte l盲ngre st氓 fixerade till exempel.

Samma k盲nslor som oss

Fynden om hur domesticerade h枚ns och grisar fungerar g盲ller f枚r alla domesticerade djur som kor, f氓r, getter, h盲star, g盲ss och s氓 vidare. Om man dessutom bet盲nker att alla d盲ggdjur, fiskar och f氓glar har samma grundl盲ggande k盲nslor som vi m盲nniskor blir forskningen f枚r att f枚rst氓 dem alltmer angel盲gen.

鈥� K盲nslolivet, vad man upplever rent emotionellt, 盲r v盲ldigt gamla mekanismer rent evolution盲rt. Men vad forskningen har visat p氓 senare 氓r 盲r att 盲ven mer komplexa k盲nslor som svartsjuka, skam, empati, sorg ocks氓 finns hos m氓nga d盲ggdjur, och f枚rmodligen 盲ven f氓glar, s盲ger Per Jensen.

F枚r allm盲nheten 盲r Per Jensen mest k盲nd f枚r sitt arbete med hundar d盲r intresset har f枚ljt honom sedan barnsben och det f枚rsta m枚tet med vargens domesticerade sl盲kting. Det som g枚r hundar s氓 intressanta ur ett etologiskt perspektiv 盲r att allt som kan s盲gas om domesticerade djur g盲ller f枚r alla 鈥� utom just hundar. De har 盲ndrats otroligt mycket j盲mf枚rt med f枚rfadern vargen. Den innersta k盲rnan finns kvar men de har anpassat sig otroligt mycket till att leva med m盲nniskor vilket de tros ha gjort i 20 000 氓r.

鈥� En hund st氓r n盲rmre m盲nniskan 盲n en annan hund. Det har att g枚ra med att de 盲r v氓ra 盲ldsta husdjur och att de kommer fr氓n en extremt samarbetande art som p氓minner om oss m盲nniskor, d盲rf枚r har de l盲tt att anpassa sig till oss, s盲ger Per Jensen.

Genetik och neurobiologi

P氓 senare 氓r har arbetet blivit mer och mer tv盲rvetenskapligt. I och med att domesticeringen 盲r en genetisk process och beh枚ver forskarna f枚rst氓 vilka gener som f枚r盲ndras och uttrycks och hur det p氓verkar beteendet.

Ett relativt nytt forskningsomr氓de f枚r Per Jensen 盲r neurobiologi hos domesticerade djur. D盲r unders枚ker han hur hj盲rnan p氓verkas. Det forskningen har visat 盲r att hj盲rnstorleken minskar hos alla domesticerade djur. Utom en del av hj盲rnan som i st盲llet v盲xer 鈥� lillhj盲rnan.

鈥� Det 盲r helt otippat! Lillhj盲rnan anses vara hj盲rnans fula kusin fr氓n landet som g枚r att man kan kontrollera sina r枚relser och inte s氓 mycket mer. Men det visar sig att den 盲r inblandad i en massa kognitiva processer som inl盲rning och social f枚rst氓else. Nu f枚rs枚ker vi f枚rst氓 varf枚r den v盲xer, s盲ger Per Jensen.

Format etologin

Han sl盲pper ner den nu sovande kycklingen i sin volj盲r igen. Den piggnar till och springer snabbt i v盲g och b枚rjar leka med sina fr盲nder. Vi g氓r ut genom den oansenliga d枚rren och byter fr氓n st枚vlar till skor och vidare ut i solskenet p氓 Campus Valla.

Per Jensen kom till Link枚pings universitet 2002 och hade dessf枚rinnan varit professor p氓 Sveriges lantbruksuniversitet i flera 氓r. Den stora lockelsen med Link枚pings universitet var m枚jligheten att f氓 undervisa mer och samtidigt vara med och bygga upp nya utbildningar.

Under 20 氓rs tid har han varit med och format b氓de studenter doktorander och ett helt forskningsf盲lt.

鈥� Ja, kanske det. N盲r jag ser mig omkring inser jag att jag har varit med och undervisat eller handlett v盲ldigt m氓nga av de personer som jobbar med det h盲r omr氓det i Sverige. Men framf枚r allt 盲r jag glad om min forskning har lett till att vi f氓r lite b盲ttre djurh氓llning och b盲ttre kunskap om hur djuren fungerar.

"Min forskning ska ta reda p氓 hur djuren p氓verkas och hur de ska f氓 det s氓 bra som m枚jligt", s盲ger Per Jensen. Foto Charlotte Perhammar