â Det Ă€r tre regioner som alla har varit tidiga med biogasen och intresserade av biogas, understryker hon.
â För regionerna verkar det inte rĂ€cka med att man pĂ„ nationell nivĂ„ sĂ€ger att biogas ska införas för att det Ă€r fossilfritt. Man vill ha ett nĂ€rmare perspektiv, en lokal nytta. Som att det gynnar det lokala nĂ€ringslivet.
Regionala skillnader
I sina undersökningar ser Nancy Brett nĂ„gra skillnader mellan regionerna, Ă€ven om likheterna Ă€r fler. Kalmarregionen som ligger vid kusten har bĂ„de mycket lantbruk och mycket avrinning i form vattendrag som mynnar ut i Ăstersjön. HĂ€r lyfter man fram gödseln frĂ„n djurhĂ„llning som ett bra sĂ€tt att utvinna energi. DĂ€rtill handlar mycket av diskussionerna om att ta hand om resterna som fortfarande har ett starkt nĂ€ringsvĂ€rde och Ă€r utmĂ€rkt gödning.I lĂ€ngden gör det att man
kan minska mÀngden konstgödsel
â I lĂ€ngden gör det att man kan minska mĂ€ngden konstgödsel och Ă€ven minska bĂ„de försurning och övergödning av Ăstersjön, sĂ€ger Nancy Brett.
PÄ Gotland har Nancy Brett noterat en speciell situation eftersom regionen Àr en stor ö.
â Den hĂ€r geografiska avgrĂ€nsningen verkar göra att man har andra kĂ€nslor för biogasen. Man lyfter fram argument om att skapa sin egen energi i större utstrĂ€ckning hĂ€r. Det finns en stark koppling till ön, sĂ€ger Nancy Brett.
Och hur ser det ut i Jönköping?
â DĂ€r Ă€r man mer fokuserad pĂ„ entreprenörskap. Man ser biogasen som nĂ„got som kan gynna företagandet. Och man ser det som ytterligare en pusselbit i en strategi för nĂ€ringslivet.
Vad kan den hÀr kunskapen om skillnader leda till?
â Argumenten finns i olika utstrĂ€ckning i samtliga regioner. Men jag tror att den hĂ€r kunskapen om skillnader, och sĂ€rskilt kunskapen om hur man vĂ€ljer att berĂ€tta om biogasens fördelar, kan vara till gagn nĂ€r man tittar pĂ„ framtida energilösningar, sĂ€ger Nancy Brett.
"ŽĄ±čȔö°ùČčČÔ»ć±đ"
NĂ€r biogastekniken introducerades i flytande form, LBG, kunde den likstĂ€llas med naturgasen och dĂ€rmed ocksĂ„ transporteras i mycket större mĂ€ngder. Den hĂ€r förĂ€ndringen gjorde att den stundtals likstĂ€lls med fossil gas.â Flytande biogas Ă€r avgörande, eftersom den Ă€r lĂ€ttare att transportera och lĂ€ttare att argumentera för. Men det har funnits diskussioner om att det blir svĂ„rare att avgöra om det verkligen Ă€r biogas, eller om det Ă€r naturgas i ledningarna. SĂ€rskilt i SkĂ„ne, och kanske för att det finns en del naturgas-infrastruktur dĂ€r sedan tidigare.
Nancy Brett menar att det finns flera sidor av detta. Dels att naturgasbolagen kan framstÀlla sig som mer intresserade av biogas, dels att biogasen kan fÄ en smutsig stÀmpel om det Àr svÄrt att avgöra skillnaden.
I sin fjÀrde studie har Nancy Brett studerat diskussionen biogödseln som blir kvar efter produktionen av biogas.
łŐĂ€°ù»ć±đŽÚłÜ±ô±ô
â Den Ă€r egentligen ganska vĂ€rdefull, men Ă€n sĂ„ lĂ€nge Ă€r det fĂ„ som vill betala för den. Man ser den fortfarande som en restprodukt. Det har Ă€nnu inte skapats en marknad för den. Biogödseln behöver göra samma resa som biogasen och förĂ€dlas, sĂ„ att den blir lĂ€tt att transportera och sprida.Att ta ut en del av energin ur gödsel och göra den till biogas ses i dag som det minst dĂ„liga alternativet, i takt med att det behövs förnybara drivmedel. Men Nancy Brett argumenterar för att biogas och biogödsel kan bli lika viktiga i framtiden.
Varför dÄ?
â Jag drar den slutsatsen eftersom biogasen fortfarande Ă€r en vĂ€xthusgas. Men biogödsel Ă€r material och energi som kan bindas i marken och i grödorna man odlar. Den ger oss ett naturligt kretslopp. I dag importerar Sverige till exempel fosfor och nitrat till gödning. Med biogödsel kanske vi kan bli mer sjĂ€lvförsörjande, sĂ€ger Nancy Brett.
Foto: Ulrik Svedin