Nytt omrÄde
Att boendesegregation och elevernas egna utbildningsval skapar segregering inom skolan Àr vÀl kÀnt och omdiskuterat sedan tidigare. Men hur skolornas egna intagningsregler eventuellt pÄverkar segregationen har hittills varit relativt okÀnt och outforskat.
I den vetenskapliga artikeln Schools priority rules and ethnic school segregation utreder Eduardo Tapia vid Institutet för analytisk sociologi, IAS, just detta â hur intagning baserad pĂ„ betyg respektive geografisk nĂ€rhet pĂ„verkar sammansĂ€ttningen av elever jĂ€mfört med slumpmĂ€ssig intagning. Underlaget Ă€r dels hundratusentals gymnasieansökningar i Stockholm under Ă„ren 2013 till 2017, dels storskaliga simuleringar i datorer.
Renodlades
I simuleringarna hölls antalet skolor, program, utbildningsplatser och sökande konstant under den aktuella tidsperioden. PÄ sÄ sÀtt kunde forskarna renodla intagningsreglernas pÄverkan och skala bort andra faktorer.
Foto Thor Balkhed
â Nu vet vi inte bara att intagningen pĂ„verkar segregeringen utan ocksĂ„ varför den gör det. Det Ă€r nĂ„got vi alltid strĂ€var efter som analytiska sociologer, sĂ€ger Eduardo Tapia.
Studien visar att intagning baserad pĂ„ betyg ökar den etniska segregeringen med 6,7 procent jĂ€mfört med slumpmĂ€ssig intagning. Ăven intagning baserad pĂ„ geografisk nĂ€rhet ökade segregationen men i nĂ„got mindre omfattning.
Förklaringen för betygsbaserad intagning Àr att etniskt svenska elever generellt har högre betyg Àn elever med utlandsfödda förÀldrar och dÀrmed oftare kommer in pÄ sina förstahandsval. Och detta Àr oftast skolor dÀr etniskt svenska elever Àr överrepresenterade. Orsaken för geografiskt baserad intagning Àr det starka sambandet mellan skol- och bostadssegregation. Ju nÀrmare en elev bor skolan dÀr hen gÄr desto större Àr chansen att skolan har en stor andel elever med samma etniska bakgrund.
Kraftfull modell
I bÄda fallen Àr de undersökta sambanden tydliga. Samtidigt Àr de betydligt svagare Àn för de tvÄ viktigaste faktorerna bakom etnisk uppdelning i skolan: boendesegregation och elevernas egna skolval. Tidigare studier har visat att boendet förklarar 86 procent av segregationen och skolvalet resterande 14 procent.
â Det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att andra samband vĂ€ger tyngre. Men segregationen Ă€r komplex och nu vet vi att Ă€ven dessa faktorer spelar en viss roll. Som forskare ska jag lĂ€gga problemen pĂ„ bordet och sedan fĂ„r politiker och andra ta stĂ€llning till vad som ska göras, sĂ€ger Eduardo Tapia.
Vid sidan av huvudresultatet visar studien ocksĂ„ att elevernas rangordning av olika utbildningsalternativ i sig ökar överteckningen av olika skolor. Ăver tid minskar detta chansen att komma in pĂ„ förstahandsvalet och ökar dessutom antalet elever som inte kommer in pĂ„ nĂ„gon utbildning alls. Detta var ovĂ€ntade resultat, som framkom i de simuleringar som genomfördes.
I framtiden hoppas Eduardo Tapia fördjupa förstĂ„elsen av skolsegregationen och undersöka flera faktorer som pĂ„verkar uppdelningen av elever. Den hĂ€r studien Ă€r bara första steget. Bland annat arbetar han med ett index för det rykte en skola kan ha â en faktor som sedan kan anvĂ€ndas i det simuleringsverktyg som forskarna vid IAS anvĂ€nder.
â Det var mycket arbete med att ta fram den hĂ€r modellen för simuleringar. Men nu har vi ett verktyg som fyllas med data frĂ„n en lĂ„ng rad olika omrĂ„den. Det Ă€r en kraftfull modell för framtida forskning, sĂ€ger han.
Artikeln: , Eduardo Tapia (2022), British Journal of Sociology of Education, publicerad online 15 december 2022, DOI: 10.1080/01425692.2022.2154640