91ÊÓÆ”

12 november 2024

Hur kan människors val i livet kopplas till sociala nätverk, som familj, skolkamrater och grannar? Laura Fürsich studerar hur segregation uppstår och faktorer som kan motverka den.

Kvinnlig forskare i campusmiljö.
Laura Fürsich, postdoc i analytisk sociologi vid Mansueto Institute for Innovation, Chicago. Foto: University of Chicago. Fotograf: University of Chicago

Efter sin doktorsexamen vid Institutet för Analytisk Sociologi (IAS), Linköpings universitet, fortsÀtter hon sin forskning som post doc vid Mansueto Institute for Urban Innovation och Urban Science Laboratory vid University of Chicago.

− Mansueto-institutet och Urban Science Lab Ă€r tvĂ€rvetenskapliga, mina kollegor har bakgrund inom omrĂ„den som arkeologi eller klimatvetenskap. Alla tĂ€nker pĂ„ stĂ€der pĂ„ vĂ€ldigt olika sĂ€tt. Jag bidrar med ett sociologiskt perspektiv, delvis baserat pĂ„ den omfattande forskning om segregation som faktiskt har sina rötter i Chicago. SĂ„ sjĂ€lvklart Ă€r det speciellt för mig att vara hĂ€r.

MĂ€nniskors val

Laura FĂŒrsich doktorerade vid Linköpings universitet vĂ„ren 2024 med en avhandling om mĂ€nniskors val av till exempel bostadsort och hur sociala nĂ€tverk kan forma segregation. Hennes studier har visat att segregerade sociala sammanhang kan skapa "klickar" i samhĂ€llet dĂ€r grupper lever Ă„tskilda och med ett socialt inflytande inom gruppen. NĂ„got som kan frĂ€mja lĂ„ngsiktig segregation. Men dessa mönster kan brytas, bland annat genom social infrastruktur dĂ€r mĂ€nniskor möts naturligt, som bibliotek, sporthallar, kafĂ©er och sĂ„ vidare.

− Sverige erbjuder utmĂ€rkta data för den hĂ€r typen av forskning, inklusive detaljerad information frĂ„n Skatteverket och befolkningsregistret. Vi har nu Ă€ven tillgĂ„ng till geotaggade data, vilket gör att vi bĂ€ttre kan förstĂ„ den byggda miljön och hur rumsliga arrangemang pĂ„verkar sociala interaktioner. Segregation Ă€r fortfarande en akut frĂ„ga i Sverige, sĂ€rskilt eftersom befolkningen har förĂ€ndrats avsevĂ€rt under de senaste decennierna.

Simuleringar

I sin forskning anvĂ€nder hon simuleringar eller Agent-baserad modellering. Simuleringarna Ă€r designade för att fungera som ett socialt laboratorium, dĂ€r hon experimentellt manipulerar hur individer interagerar – nĂ„got som inte Ă€r möjligt att pröva i den verkliga vĂ€rlden. UtifrĂ„n det har hon kunnat analysera olika beteendemönster.

− Min forskning fokuserar pĂ„ att förstĂ„ sociala processer inom rumsliga sammanhang, sĂ€rskilt hur sociala nĂ€tverk och socialt inflytande upprĂ€tthĂ„ller bostadssegregation. Den kombinerar sociologi, stadsplanering och sociala nĂ€tverksanalyser för att avslöja hur dessa mekanismer fungerar.

Hon jobbar vidare med svensk registerdata och Àr sÀrskilt intresserad av grupper som rör sig mellan det som kallas för olika "klickar" eller som befinner sig i ett slags grÀnsland.

− Om vi kan titta pĂ„ de mĂ€nniskor som Ă€r socialt och rumsligt rörliga kan det berĂ€tta nĂ„got om hur vi kan fatta bĂ€ttre beslut pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„. Det kommer att ge nĂ„gra svar pĂ„ var samhĂ€llet behöver göra förĂ€ndringar.

− Det Ă€r mycket troligt att de ocksĂ„ har en viss inkomst, som speglar deras förĂ€ldrars inkomst. Och att de har olika möjligheter och vĂ€gar i livet. I Sverige visar forskningen att det finns en reproduktion av samhĂ€llsklasser.

Vad handlar ditt projekt om i Chicago?

− Jag bygger vidare pĂ„ det arbete jag har gjort under min doktorsavhandling. Det Ă€r viktigt att det inte bara handlar om fysisk Ă„tskillnad, utan Ă€ven om grĂ€nserna mellan grupper. MĂ€nniskor frĂ„n olika grupper som bor nĂ€ra varandra, kanske Ă€ndĂ„ inte interagerar. Men kan de ha nĂ„gra andra gemensamma tillhörigheter eller egenskaper? Jag Ă€r sĂ€rskilt intresserad av social infrastruktur eller sociala institutioners roll.

Vilka Àr dina erfarenheter frÄn Linköpings universitet?
− Forskningsklimatet pĂ„ IAS Ă€r fantastiskt, och jag Ă€r tacksam över att ha arbetat med dem alla dĂ€r, till exempel Maria BrandĂ©n, Sarah Valdez och Benjamin Jarvis. IAS Ă€r inte hierarkiskt och det Ă€r lĂ€tt att stĂ€lla frĂ„gor och samarbeta, vilket har varit en stor tillgĂ„ng, sĂ€ger Laura FĂŒrsich.

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.