91ÊÓÆ”

07 februari 2023

I projektet ”Sound of Art” har kända nordiska konstverk förstärkts med nyskrivna låtar av olika artister. Musiken har skapats efter att LiU-forskaren Niklas Rönnberg avkodat konstverken genom musikalisk sonifiering. ”Det har varit väldigt spännande. Ljudet kan tillgängliggöra konsten på ett annat sätt och förhoppningsvis skapa en ny upplevelse”, säger han.

En person stÄr pÄ ett museum.
" Jag använde min kod som jag har sedan tidigare för att analysera färg. Jag gjorde om koden så att tavlan blev som ett musikinstrument", säger Niklas Rönnberg som här står på Norrköpings konstmuseum. Fotograf: THOR BALKHED

Niklas Rönnberg Àr lektor och docent pÄ ITN, institutionen för teknik och naturvetenskap. Han undervisar frÀmst i ljudteknik pÄ campus Norrköping och har sedan 2016 forskat inom sonifiering. Ett forskningsomrÄde dÀr han, tillsammans med nÄgra kollegor pÄ KTH i Stockholm, Àr unik i Sverige.

– Sonifiering Ă€r ljudvarianten av visualisering, kan man sĂ€ga, och för mig Ă€r det ett komplement till nĂ„gonting, exempelvis en visualisering av data eller en interaktion. Sonifiering kan ske pĂ„ olika sĂ€tt, ibland görs data om till ljud, andra gĂ„nger skapas ljud och kopplas till data, sĂ€ger Niklas Rönnberg

Avkodade konstverken

Under hösten 2022 blev han engagerad i ett projekt initierat av teknikföretaget Samsung. En bild pĂ„ fĂ€rgglad tavla.Hilma af Klints klassiska mĂ„lning YnglingaĂ„ldern har fĂ„tt nytt liv med musik av artisten Esther. "Jag Ă€r nöjd med att jag lyckats fĂ„ till musikinstrument utifrĂ„n en tavla", sĂ€ger Niklas Rönnberg. Foto THOR BALKHED MĂ„let med ”Sound of Art” Ă€r att visa hur musik och ljud kan förstĂ€rka upplevelsen av det vi annars bara kan se. Fyra artister frĂ„n Sverige, Norge, Danmark och Finland har tolkat ett klassiskt konstverk frĂ„n respektive land. FrĂ„n Sverige har artisten Esther tolkat Hilma af Klints mĂ„lning ”YnglingaĂ„ldern” frĂ„n 1907 – men i stĂ€llet för att bara göra en ny musikalisk komposition inspirerat av konsten anvĂ€nde man sig av sonifiering. Niklas Rönnberg avkodade alla fyra konstverken, sĂ„ att olika fĂ€rger ger olika toner och harmonier. Mörkare och dovare fĂ€rger ger lĂ€gre tonhöjd jĂ€mfört med ljusare fĂ€rger.

– Jag anvĂ€nde min kod som jag har sedan tidigare för att analysera fĂ€rg. Jag gjorde om koden sĂ„ att tavlan blev som ett musikinstrument. Enkelt uttryckt kan man sĂ€ga att i stĂ€llet för att de tar ett ackord pĂ„ en klaviatur, sĂ„ klickar de i tavlan och fĂ„r ett ackord utifrĂ„n vilken fĂ€rg de klickar pĂ„. En person sitter med lurar vid en dator."Det Ă€r ett coolt projekt och det Ă€r stort för mig som forskare att mina tankar och idĂ©er nĂ„r ut pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet.", sĂ€ger Niklas Rönnberg. Foto THOR BALKHED

Han Àr nöjd med resultatet som blev till under nÄgra intensiva mÄnader.

– Jag Ă€r nöjd med att jag lyckats fĂ„ till musikinstrument utifrĂ„n en tavla. Det Ă€r ett coolt projekt och det Ă€r stort för mig som forskare att mina tankar och idĂ©er nĂ„r ut pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet.

– Om man tittar pĂ„ det rent sonifieringsmĂ€ssigt Ă€r det ganska förenklat, men för att det ska vara anvĂ€ndbart för en musiker kan jag inte ha tio toner i varje fĂ€rg. DĂ„ blir det oĂ€ndligt mĂ„nga kombinationer och nĂ„gra av dem skulle sĂ€kert lĂ„ta hemskt.

Vill utforska i publik miljö

Det Àr inte klart vad som blir nÀsta steg i projektet.

– Det vore spĂ€nnande att kunna utforska det hĂ€r i en publik miljö pĂ„ ett museum. Man kan tĂ€nka sig att ha en stor touchskĂ€rm, som stĂ„r bredvid den riktiga tavlan, dĂ€r man kan zooma in och utforska det rent visuella och Ă€ven sonifieringen och ljudet.

Niklas Rönnbergs egen forskning har som syfte att undersöka hur det han sjÀlv kallar för musikalisk sonifiering kan anvÀndas och var det Àr mest anvÀndbart.

Förenkla och berÀtta

– Ljud och sonifiering Ă€r annorlunda Ă€n visuella saker och som komplement kan det förenkla och berĂ€tta nĂ„got annat Ă€n det vi ser. TĂ€nk dig att du jobbar pĂ„ ett kĂ€rnkraftverk eller sitter i ett flygledningstorn med en massa skĂ€rmar, dĂ€r dyker det hela tiden upp situationer dĂ€r du riskerar att missa nĂ„got viktigt. DĂ„ kan ett speciellt ljud vara ett viktigt komplement som hjĂ€lper dig.

I sin forskning tittar Niklas Rönnberg pĂ„ hur man skulle kunna Ă„terinföra ljud i en del kontrollmiljöer – till exempel i ett maskinrum.
– Förr i tiden kunde verkmĂ€staren höra att var fel utan att behöva titta pĂ„ maskinen. I dag har vi tappat lite av den kunskapen, sĂ„ det vore superspĂ€nnande att Ă„terinföra lite av den perifera ljudmiljön. I dag skulle vi kunna berĂ€tta saker och underlĂ€tta en arbetssituation med vĂ€ldesignade ljud som inte innebĂ€r maskinskrammel eller risk för hörselskador.

Viktigaste konferensen i Norrköping

Begreppet sonifiering och den mesta av forskningen förekommer i dag inom akademin. Det vill Niklas Rönnberg gĂ€rna Ă€ndra pĂ„. I slutet av juni arrangerar Linköpings universitet ICAD (International conference on auditory display) i Norrköping – den största och viktigaste konferensen inom sonifiering. I Ă„r med temat ”Sonification for the masses”. En person vandrar i ett museum. "Det vore spĂ€nnande att kunna utforska det hĂ€r i en publik miljö pĂ„ ett museum", sĂ€ger Niklas Rönnberg. Foto THOR BALKHED

– Sonifiering Ă€r lite obskyrt och det Ă€r synd. Det gĂ„r att anvĂ€nda pĂ„ sĂ„ mĂ„nga sĂ€tt och konferensen i sommar gĂ„r ut pĂ„ att vi vill försöka nĂ„ ut till mĂ€nniskor utanför akademin och göra sonifiering bĂ„de förstĂ„elig och anvĂ€ndbar för alla.

FAKTA: Niklas Rönnberg

łÒö°ù: Lektor i ljudteknologi och sonifieringsforskare vid ITN, institutionen för teknik och naturvetenskap, campus Norrköping. Akademisk resa: Varit student och anstĂ€lld vid LiU sedan 1992. Magisterexamen i kommunikationsvetenskap. Doktorsexamen i teknisk audiologi 2014.
Varför intresset för ljud: ”Ljud har alltid varit en passion för mig, jag gör mycket ljud och musik pĂ„ fritiden. Det Ă€r hĂ€ftigt att nu kunna jobba med ljud och musik, utan att vara musiker”.

Läs mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.