91ÊÓÆ”

07 augusti 2020

Genetiken har kommit att spela en betydande roll för hur vi förstår olika samhällsfenomen, skriver forskare i ett temanummer av tidskriften Fronesis. Kunskap om det biologiska arvet används inte bara inom medicin utan också inom exempelvis släktforskning och migrationspolitik. Vad har det för betydelse för förhållandet mellan den genetiska kunskapen och begreppen ras, etnicitet och rasism?

I ett nytt nummer av Fronesis, en tidskrift om samtidens politiska och sociala frågor, undersöker genetiker, läkare och samhälls- och kulturvetare hur ras och etnicitet används inom genetiken och hur genetiken kan forma våra föreställningar om gemenskap, identitet, likhet och skillnad.

Nyskrivna texter varvas med internationella texter översatta till svenska. Att belysa ämnet ur ett tvärvetenskapligt och kritiskt perspektiv är temanumrets syfte, menar Anna Bredström, etnicitetsforskare, en av redaktörerna och skribent till några av numrets texter. PortrĂ€tt pĂ„ Anna Bredström som forskar om hur etnicitet och migration formar hĂ€lsa och vĂ„rd.Anna Bredström forskar om hur etnicitet och migration formar hälsa, vård och biomedicinsk kunskapsproduktion.

– Det är viktigt att forskare från olika fält lyfter på vilka sätt etnicitet och ras används inom genetiken och vilka konsekvenser det kan få. Är det så att etnicitet allt mer tillskrivs en biologisk komponent och vad innebär det i så fall för samtidens syn på etniska relationer i stort? Många kritiska samhälls- och kulturvetare ser en risk för en ny slags biologisk rasism.

Det var viktigt för temanumrets redaktörer att inte presentera en alltför ensidig bild av genetiken, säger Anna Bredström.

– Man ställer lätt kritiska samhällsvetare mot genetiker och utgår från att alla genetiker okritiskt använder ras och etnicitetskategorier i sin forskning, men det finns många genetiker som problematiserar ras och etnicitet. I numret har vi översatt en klassisk text av genetikern Richard Lewontin där han använder genetiken för att argumentera mot raskategoriseringar.

Ras och etnicitet inom medicinforskningen

WCMM Banner DNA Foto kirstypargeterI debatten om ras och genetik i USA står medicinforskningen i centrum. Sedan början av 2000-talet, strax efter det att kartläggningen av det mänskliga genomet var färdig, har intresset för genetisk variation inom och mellan olika grupper ökat, enligt Anna Bredström. Genetisk variation hos olika befolkningar kartläggs för att utveckla mer exakt och individanpassad medicin. Genetisk variation kan också vara en viktig fråga för hälsoojämlikhet. I USA finns det flera, främst afroamerikanska, företrädare som ser det som en viktig antirasistisk jämlikhetsfråga.
Hälsoojämlikhet har aktualiserats i samband med coronapandemin då vissa grupper drabbats hårdare av viruset. Frågan är i vilken utsträckning det kommer kopplas till genetisk variation, menar Anna Bredström. Det är någonting som hon och hennes kollega och medredaktör Shai Mulinari, vid Lunds universitet, ska undersöka.
– Man kan såklart fråga sig i vilken utsträckning genetiken kan hjälpa oss att förstå de stora olikheterna i sjuklighet och dödlighet. Men samtidigt måste man ställa frågan vad ras- och etnicitetskategorisering inom genetiken kan få för konsekvenser för hur rasismen ser ut i samhället, säger Anna Bredström.

Genetik inom andra områden

Temanumret behandlar också de genetiska teknikernas inverkan på vår förståelse av ursprung och gemenskap. Detta med bakgrund av att flera kommersiella företag idag erbjuder DNA-testning för den som vill ta reda på sitt ursprung. Numret lyfter också forskningsfältet arkeogenetik där genetiken blivit viktig för att utforska mänsklighetens tidiga historia samt migrationspolitiken och frågan om DNA-test för att styrka släktskap vid anhöriginvandring.

Läs mer

Relaterat innehåll

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.