Att testa på vikingaliv för ett tag är populärt, exempelvis genom blot och vikingalajv.
Foto Ludvig Thunman / TTHade allt varit som vanligt hade han påbörjat sitt fältarbete i Gamla Uppsala, Uppåkra och Lofoten. Platser som starkt förknippas med vikingar.
–Nu har jag missat ett blot i Gamla Uppsala som ett trossamfund för nordisk naturreligion anordnar. Blotet skulle varit en del av mina studier av religiösa ritualer, säger han och suckar.
Vikingarna lockar anhängare från olika grupper
Att föreställningar om vikingatiden har spelat stor roll för nationalsocialistiska grupper är välkänt. Mindre känt är det att vikingatiden även har religiösa anhängare och att vissa miljöintresserade vurmar för vikingarnas liv i samklang med naturen.
– Även Socialdemokraterna har tidigare i historien refererat till vikingar för att belysa allmän rösträtt. Det är inte helt ovanligt att koppla an till vikingarnas ting och den demokrati de hade. På 1800-talet var det särskilt vanligt.
Den brännande frågan för Fredrik Gregorius är inte bara hur olika grupper använder sig av vikingarna och deras platser, utan också vad som lyfts fram i olika sammanhang. Och vad man helst vill tiga om.
– Efter andra världskriget har man velat tona ner Gamla Uppsalas betydelse eftersom det fornnordiska associerades med Hitler. Det bidrog till att utgrävningar av platsen dröjde. Men genom förnekande visar man egentligen bara hur viktigt något är! Då gör man ju en poäng av det. Jag tycker det är intressant att platsen är politiskt kontroversiell även idag.
Inte heller de arkeologer och historiker som hyser intresse för Gamla Uppsala och andra historiska platser undkommer Fredrik Gregorius granskande öga.
–Hur väljer de vad som ska lyftas fram? Vad väljer museianställda att göra utställningar av exempelvis?
Vad väljer vi att se i vikingarna?
Historien, menar Fredrik Gregorius, tolkas utifrån den tid och kultur som vi lever i. Vår tids vurmande för vikingar och det fornnordiska är alltså ett uttryck för det människor tycker är viktigt just nu.
– Den fornnordiska mytvärlden tas inte emot neutralt. Den tolkas genom ideologiska glasögon. Så det intressanta, för mig som religionshistoriker, är inte vad som är sant, utan varför vi väljer att TOLKA historien på vissa sätt.
Med tanke på att vikingatiden rent historiskt varade en kort period är det lite konstigt att den bitit sig fast så länge. Och att den blivit föremål för tolkningar i så många olika perioder. För en religionshistoriker som Fredrik Gregorius är det detta som gör det så intressant.
– Vikingatiden är inte bara ett uttryck för nationalism, den är så mycket mer. Och vad detta ”mer” handlar om ska jag undersöka närmre. Efter corona. Vikingatiden är här för att stanna.
