91ÊÓÆ”

16 juni 2020

Historiskt sett varade vikingatiden en kort period. Men den har satt djupa spår och gång på gång blossar intresset för vikingar upp. Religionshistorikern Fredrik Gregorius ska i ett nytt projekt undersöka vad vår fixering av vikingar handlar om.

VikingahjĂ€lm för turisterDagens turistsouvenirer har väldigt lite gemensamt med vikingatiden. Foto igorr1Små vikingar i plast, hjälmar med horn och vikingasmycken tittar ut från turistbutikerna i Gamla stan i Stockholm. Några mil bort ligger Gamla Uppsalas fornlämningsområde, en av Sveriges viktigaste historiska platser, som också lockar olika grupper av vikingaintresserade. Kullarna är föremål för turism, men också för vikingalajv, meditation och blot, ritualer till asagudarnas ära.

–Varför kan vi inte släppa vikingarna? Jag är nyfiken på vad den här fixeringen av vikingar handlar om, säger Fredrik Gregorius, lektor i religionshistoria.

Fredrik Gregorius arbetsplats är sedan sex år tillbaka vid Linköpings universitet, men idag möter jag honom via datorn, där han sitter uppklädd i skjorta i hemmet. Ett läge han inte är helt tillfreds med.

Han ligger i startgroparna för att dra igång forskningsprojektet ”Back to Blood: Pursuing Future from the Norse Past” som handlar om tolkningar av fornnordisk kultur i dagens Skandinavien. Fredrik Gregorius ska undersöka det återkommande intresset för fornnordisk religion och vikingar ur olika perspektiv, exempelvis religiösa, kulturella och ekologiska. Forskningen görs tillsammans med kollegor vid universiteten i Stavanger och Oslo.
Vikingatiden är här för att stanna
Fredrik Gregorius

VikingarollspelAtt testa pÄ vikingaliv för ett tag Àr populÀrt, exempelvis genom blot och vikingalajv.
Foto Ludvig Thunman / TT
Hade allt varit som vanligt hade han pÄbörjat sitt fÀltarbete i Gamla Uppsala, UppÄkra och Lofoten. Platser som starkt förknippas med vikingar.

–Nu har jag missat ett blot i Gamla Uppsala som ett trossamfund för nordisk naturreligion anordnar. Blotet skulle varit en del av mina studier av religiösa ritualer, sĂ€ger han och suckar.

Vikingarna lockar anhÀngare frÄn olika grupper

Att förestÀllningar om vikingatiden har spelat stor roll för nationalsocialistiska grupper Àr vÀlkÀnt. Mindre kÀnt Àr det att vikingatiden Àven har religiösa anhÀngare och att vissa miljöintresserade vurmar för vikingarnas liv i samklang med naturen.

Fredrik Gregorius, portrĂ€tt i Key-huset– Även Socialdemokraterna har tidigare i historien refererat till vikingar för att belysa allmĂ€n röstrĂ€tt. Det Ă€r inte helt ovanligt att koppla an till vikingarnas ting och den demokrati de hade. PĂ„ 1800-talet var det sĂ€rskilt vanligt.

Den brÀnnande frÄgan för Fredrik Gregorius Àr inte bara hur olika grupper anvÀnder sig av vikingarna och deras platser, utan ocksÄ vad som lyfts fram i olika sammanhang. Och vad man helst vill tiga om.

– Efter andra vĂ€rldskriget har man velat tona ner Gamla Uppsalas betydelse eftersom det fornnordiska associerades med Hitler. Det bidrog till att utgrĂ€vningar av platsen dröjde. Men genom förnekande visar man egentligen bara hur viktigt nĂ„got Ă€r! DĂ„ gör man ju en poĂ€ng av det. Jag tycker det Ă€r intressant att platsen Ă€r politiskt kontroversiell Ă€ven idag.

Inte heller de arkeologer och historiker som hyser intresse för Gamla Uppsala och andra historiska platser undkommer Fredrik Gregorius granskande öga.

–Hur vĂ€ljer de vad som ska lyftas fram? Vad vĂ€ljer museianstĂ€llda att göra utstĂ€llningar av exempelvis?

Vad vÀljer vi att se i vikingarna?

Historien, menar Fredrik Gregorius, tolkas utifrÄn den tid och kultur som vi lever i. VÄr tids vurmande för vikingar och det fornnordiska Àr alltsÄ ett uttryck för det mÀnniskor tycker Àr viktigt just nu.

– Den fornnordiska mytvĂ€rlden tas inte emot neutralt. Den tolkas genom ideologiska glasögon. SĂ„ det intressanta, för mig som religionshistoriker, Ă€r inte vad som Ă€r sant, utan varför vi vĂ€ljer att TOLKA historien pĂ„ vissa sĂ€tt.

Med tanke pÄ att vikingatiden rent historiskt varade en kort period Àr det lite konstigt att den bitit sig fast sÄ lÀnge. Och att den blivit föremÄl för tolkningar i sÄ mÄnga olika perioder. För en religionshistoriker som Fredrik Gregorius Àr det detta som gör det sÄ intressant.

– Vikingatiden Ă€r inte bara ett uttryck för nationalism, den Ă€r sĂ„ mycket mer. Och vad detta ”mer” handlar om ska jag undersöka nĂ€rmre. Efter corona. Vikingatiden Ă€r hĂ€r för att stanna.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.