91ÊÓÆ”

17 december 2021

Ulf Samuelssons studie fick anslag från Joanna Cocozzas stiftelse 2021. Syftet med studien är att utvärdera kvantitativ mätning av specifika markörer och införa ett nytt MR-protokoll vid hjärntumörer hos barn

male scientist, portrait.
Ulf Samuelsson

Här är Ulf Samuelssons populärvetenskapliga sammanfattning av projektet som 2021 tilldelades 500 000 kronor per år i två år från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, totalt en miljon kronor:

När ett barn drabbas av en tumör i hjärna eller ryggmärg är det viktigt att tydligt kunna avgränsa tumör och omgivande funktionellt frisk vävnad, för att kunna göra en adekvat planering av behandlingen. Möjligheten till botande effektiv behandling kan dessutom begränsas av tumörinväxt i funktionellt viktiga områden, i hjärna och ryggmärg.

Diffus tumörutbredning och associerade vävnadsförändringar är oerhört svåra att upptäcka och tolka visuellt på konventionellt bildmaterial från magnetkameraundersökningar (MR). Högmaligna, mer aggressiva tumörer infiltrerar i större utsträckning omgivande vävnad diffust och förändrar genom detta vävnadens funktion och utbredning. Operation, kemoterapi och strålning medför alla sekundära bieffekter i frisk hjärnvävnad, effekter som kan vara subtila och svåra att korrekt klassificera med nuvarande kliniska MR-undersökningar.

För att undvika alltför riskfyllda operationer behövs särskilt inom barnonkologi förfinade detektionsmetoder vilka möjliggör en mera detaljerad tumörkartläggning med adekvat distinktion mellan kvarvarande tumör, tumöråterfall eller behandlingsorsakade så kallade sekundära förändringar ('pseudoprogression').

Syftet med studien är att utvärdera kvantitativ mätning av specifika markörer och implementera ett nytt MR-protokoll vid hjärntumörer hos barn. Förbättrar den nya tekniken precisionen och visualisering av tumörer? Vi kommer att lägga till bildtagningen vid undersökningar av alla barn med hjärntumör i regionen. Detta kommer att göras både i samband med operation och i uppföljningsprogrammet (två år efter diagnos, samt vid avslutande mottagning vid 18 års ålder).

Projektet är nyskapande och unikt för Sydöstra sjukvårdsregionen, tvärprofessionellt mellan medicin och teknik. Det innebär också ett stärkt kliniskt samarbete mellan barncancercentrum, Neurokirurgen samt vårt internationellt erkända forskningscentrum för bilddiagnostik (CMIV).




Om stiftelsen

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.