91ÊÓÆ”

08 mars 2024

Att börja forska var inte ett självklart val för postdoktor Carl-Johan Sommar. Det började med att han skickade in en ansökan för ett undervisningsjobb på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) som sedan blev inkörsporten till forskningsvärlden.

Doktorand Carl-Johan Sommar.
Foto: Ebba Nordqvist
Trots att han tog den lÄnga vÀgen nÄdde han till slut fram till forskningen, nÄgot som
​Carl-Johan Sommar uttrycker som en periodvis frustrerande tid men otroligt lĂ€rorik och rolig resa!

Ena foten i undervisning och andra i nytt projekt

I dagslÀget befinner sig Carl-Johan i ett projekt som handlar om klimatdeklarationer av byggnader. Han studerar hur nya, mjukare, typer av politiska styrmedel efterföljs och uppfattas. Syftet Àr att undersöka vad det hÀr styrmedlet fÄr för utfall och om de som berörs uppfattar det som legitimt och att det faktiskt anvÀnts.

- Just nu befinner vi oss i fasen insamling av material. Förhoppningen Àr att kunna skriva en vetenskaplig artikel om Àmnet till sommaren, berÀttar Carl-Johan Sommar.

Utöver forskningen sĂ„ undervisar han och Ă€r kursansvarig i grundkursen för förvaltning, dĂ€r han har varit sedan 2017. Även sommarskolan SeGRID har han ett stort engagemang i. DĂ€r undervisar han högre tjĂ€nstemĂ€n bland annat frĂ„n vĂ€stra Balkan och i östeuropeiska lĂ€nder som Ukraina, Georgien och Moldavien.

Jag Àlskar att undervisa, just att levandegöra kunskapen och förmedla den. Det var faktiskt en av huvudorsakerna till att jag började doktorera.

Lömska problem

Hans avhandling handlar om hur offentliga aktörer hanterar olika svÄra och komplexa, lömska, problem. HÀr Àr digitalisering och hÄllbarhet illustrationer av processer som ökar komplexiteten inom offentlig sektor. Med andra ord behöver offentligheten i allt högre utstrÀckning förhÄlla sig till problem som man inte riktigt kan lösa, utan snarare bara hantera och förhÄlla sig till.

- De hĂ€r problemen blir allt vanligare, eftersom samhĂ€llet blir alltmer komplicerat. Förr kunde staten peka med hela handen och sĂ€ga ”nu ska vi Ă„t det hĂ„llet”, nĂ„got som inte funkar idag. MĂ€ngden aktörer gör att problemen blir sĂ„ otroligt komplexa.

En bred palett av kunskap

- Att forska var inte ett sjÀlvklart val, jag blev först tillfrÄgad och sa nej. Sen blev jag ju forskare, sÄ jag har ju uppenbarligen dÄlig karaktÀr. Men jag tÀnkte nÄgonstans att ibland mÄste man bara köra, sÀger Carl-Johan med glimten i ögat.

Carl-Johans forskning har dels handlat om att rigga eller designa hĂ„llbar hĂ€lso- och sjukvĂ„rdssystem. Hans forskningspalett Ă€r bred och han har arbetat i en rad olika projekt. Bland annat har han forskat om digitalt arbetsliv – DĂ€r de har studerat hur sociala medier inverkar arbetssituationen för skolpersonal, men Ă€ven ett projekt som fokuserat pĂ„ matförsörjning under pandemin – och tillgĂ„ngen pĂ„ mat hos olika utsatta grupper i Stockholm, London, Seol, Sidney och Singapore. Han har Ă€ven tittat nĂ€rmare pĂ„ den svenska styrningen av COVID-19 pandemin.

NÀr det kommer till utmaningar inom rollen som postdoktor, sÄ uttrycker Carl-Johan att vad de gör Àr svÄrt. Just att fÄ en inriktning, stringens och struktur i det som ska förmedlas i bÄde forskning och i praktik. I sin forskning sÄ ser han inte nÄgon specifik mÄlgrupp kopplad till hans arbete utan trivs bra med att nÄ en bredare publik, dÀr mötet mellan olika discipliner gör det hela vÀldigt spÀnnande.

Erfarenheter och mål inom forskningen

Var ser du dig sjÀlv och din forskning om fem Är?
- Om fem Är Àr jag docent. Jag tror mycket pÄ att bara fortsÀtta vara nyfiken och sen fÄr man se vad man vÀljer att fördjupa sig inom. Den övergripande diskussionen som jag Àr inne i just nu Àr vÀldigt rolig, dÀr det fina med den Àr att den Àr sÄ pass bred. Det finns mÀngder med nyanser som man kan förkovra sig i, nÄgot som Àr lite av den stora förtjÀnsten i statsvetenskap.
​
Under dina verksamma Är inom forskningen vad har du tagit med dig?
- Att man ingenting vet och att aldrig ge upp. För ofta sitter man dĂ€r och rycker sig i hĂ„ret och inte fĂ„r ihop det, men det Ă€r bara att nöta – skam den som ger sig! Avhandlingen Ă€r ju en tröskel och uppenbarligen en inkörsport till större grejer, fĂ„r man chansen sĂ„ Ă€r det bara att köra.

Vad Àr viktigt att tÀnka pÄ om man vill börja forska?
- Vara öppen, nyfiken, ha tÄlamod och vara snÀll mot sig sjÀlv. Ljuset i tunneln Àr inte ett tÄg, nÄgonstans inser man att den bÀsta avhandlingen Àr en fÀrdig avhandling. Precis som med allt annat sÄ kan den alltid bli bÀttre, men i slutÀndan Àr varje avhandling en avvÀgning.

Doktorand Carl-Johan Sommar
Foto: Ebba Nordqvist

Forskarutbildning vid Linköpings universitet

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.